Ivan Turgenjev

rysk författare
(Omdirigerad från Turgenjev)

Ivan Sergejevitj Turgenjev (ryska: Иван Сергеевич Тургенев), född 9 november 1818 i Orjol i Kejsardömet Ryssland, död 3 september 1883 i Bougival i Frankrike, var en rysk författare. Turgenjev skrev romaner, noveller och poesi. Under sin levnad ansågs han vara kanske den främste av de ryska realisterna och han var en av de första ryska författarna som fick ett genombrott i övriga Europa. Senare har han dock hamnat i skuggan av Lev Tolstoj och Fjodor Dostojevskij.

Ivan Turgenjev
Turgenev by Repin.jpg
Född28 oktober 1818 (g.s.)[1][2][3]
Orjol[2][4]
Död22 augusti 1883 (g.s.)[2][5][6] (64 år)
Bougival[2][4], Frankrike
BegravdLiteratorskije mostki
Andra namn.....въ, —е—, И.С.Т., И.Т., Л., Недобобов, Иеремия, Т., Т…, Т. Л. och Т……в
MedborgarskapKejsardömet Ryssland
Utbildad vidUniversität Berlin
filosofiska fakulteten vid Sankt Petersburgs universitet
Moskvas kejserliga universitet
Humboldt-Universität zu Berlin Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFörfattare[7][8], översättare, prosaist, dramaturg, poet[7], dramatiker, publicist[7]
ArbetsgivareSankt Petersburgs vetenskapsakademi
Noterbara verkFäder och söner
FöräldrarSergej Turgenev
Varvara Turgeneva
Namnteckning
Ivan Sergeevich Turgenev Signature.svg
Redigera Wikidata
Ivan Turgenjev, foto av Félix Nadar.

Asteroiden 3323 Turgenev är uppkallad efter honom.[9]

BiografiRedigera

Turgenjev kom från en adlig släkt. Fadern Sergej Nikolajevitj Turgenjev (1793–1834) var en överste i det ryska kavalleriet som deltog i 1812 års patriotiska krig mot Napoleon. Han tillhörde en gammal, men fattig aristokratisk familj som spårade sin historia till 1400-talet när en tatar, Mirza Lev Turgen, som Ivan Turgenjev var döpt efter, lämnade Gyllene Horden för att tjäna Vasilij II i Moskva. Ivans mor, Varvara Petrovna Lutovinova (1787–1850), kom från ett välbärgad adlig familj. I en ålder av 26 år ärvde hon en stor förmögenhet från sin farbror. År 1816 gifte hon sig med Sergej Nikolajevitj Turgenjev.[10]

Han tillbringade en stor del av sitt liv i Tyskland och Frankrike och påverkades av idéströmningarna där.[10]

Turgenjev debuterade med En jägares dagbok, ett antal noveller som hade publicerats i ryska tidskrifter men som gavs ut i en samling 1852. I novellerna skildrar han livet på den ryska landsbygden. Boken fick stort genomslag och betydelse för livegenskapens upphävande vilket har gjort att den jämförts med Harriet Beecher Stowes Onkel Toms stuga.

Efter att ha skrivit en artikel om Nikolaj Gogol i samband med dennes död, åtalades Turgenjev för brott mot censuren och förvisades en tid till sitt gods. Där skrev han sin första roman, Rudin (1855). Boken handlar om "en överflödig människa"; en idealistisk person med stora tankar om hur samhället borde vara men som samtidigt saknar initiativförmågan att förändra något.[11]

I romanen Fäder och söner (1862) ställde Turgenjev den yngre revolutionära och nihilistiska generationen mot de äldre. Romanen väckte stor uppståndelse och Turgenjev anklagades för att ta avstånd från den yngre generationen och dess krav på ett förändrat samhälle.[12]

Bibliografi i urvalRedigera

  • 1852En jägares dagbok (novellsamling)
    • Ur en jägares dagbok (översättning från tyskan av C.C. [Cecilia Cederström], Hæggström, 1875)
    • Ur en jägares dagbok: andra samlingen (översättning av H.H. [Hugo Hamilton], Hæggström, 1879)
    • Ur en jägares dagbok (anonym översättning?, Beijer, 1906)
    • En jägares dagbok (översättning av Ellen Rydelius, Forum, 1947)
  • 1855Rudin (novell)
    • Rudin (översättning av – K – [Herman N. Almkvist], Norstedt, 1883)
    • Rudin (översättning av Hjalmar Dahl, Svenska andelsförlaget, 1922). Ny uppl., översättningen moderniserad av Nils Håkanson och Staffan Vahlquist (Ruin, 2006)
  • 1859Ett adelsbo (novell)
    • Ett adelsbo (anonym översättning?, Edlund, 1883)
    • Adelsfolk (översättning av - K – [Herman N. Almkvist], Norstedt, 1886)
    • Ett adelsbo (översättning av Agnes Langenskjöld, Bonnier, 1922)
  • 1860Elena (novell; originaltitel Nakanune)
    • Elena (översatt av - K - [Herman Almkvist], Norstedt, 1884)
    • Elena (översättning av Hjalmar Dahl, Svenska andelsförlaget, 1922)
  • 1860Min första kärlek (novell) (originaltitel Pervaja ljubov)
    • Min första kärlek (översättning av - K – [Herman Almkvist], Norstedt 1887)
    • Min första kärlek (översättning av Göte Bjurman, 1910)
    • Min första kärlek (anonym översättning, Saxon & Lindström, 1936)
    • Min första kärlek (översättning av Asta Wickman, Tiden, 1948)
  • 1862Fäder och söner (roman)
    • Fäder och söner (översättning från franskan av J.N.N. Josef Natanael Nyman, Hæggström, 1878)
    • Fäder och söner (anonym översättning?, Beijer, 1906)
    • Fäder och söner (översättning av Hjalmar Dahl, Svenska andelsförlaget, 1922)
    • Fäder och söner (översättning av Nils Holmer, Baltiska förlaget, 1928)
  • 1867Rök (novell)
    • Rök (anonym översättning?, Askerberg, 1869)
    • Rök (översättning av - K – [Herman N. Almkvist], Norstedt, 1887)
    • Rök (översättning av Hjalmar Dahl, Svenska andelsförlaget, 1923)
  • 1870En byns Kung Lear (novell)
    • En byns kung Lear (anonym översättning från tyskan, Hæggström, 1885)
    • En byns kung Lear och andra berättelser (anonym översättning?, Beijer, 1907)
    • En steppens kung Lear (översättning av Ernst Grafström, Holmquists Boktryckeris Förlag, 1913)
  • 1872Vårströmmar (roman; originaltitel Vezjnie vody)
    • Vårströmmar (översatt av - K - [Herman Almkvist], Norstedt, 1886)
    • Vårströmmar (anonym översättning, Saxon & Lindström, 1936)
  • 1877Obruten mark
    • Obruten mark (anonym översättning från franskan, Hæggström, 1878)
    • Obruten mark (översättning av Kjell Johansson, Murbräckan, 2011)

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ flera författare, Enciclopedia Treccani, Istituto dell'Enciclopedia Italiana, 1929 och 1939.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Encyclopædia Britannica.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Тургенев Иван Сергеевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Тургенев Иван Сергеевич (på ryska), Stora ryska encyklopedin, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ TURGENEV, Ivan Sergeevič (på italienska), Enciclopedia Treccani, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 15657, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ ”Minor Planet Center 3323 Turgenev” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3323. Läst 10 december 2017. 
  10. ^ [a b] Ivan Turgenev | Biography & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Ivan-Sergeyevich-Turgenev. Läst 30 juli 2018. 
  11. ^ Power, Chris (21 juni 2013). ”A brief survey of the short story part 50: Ivan Turgenev” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/books/booksblog/2013/jun/21/ivan-turgenev-brief-survey-short-story. Läst 30 juli 2018. 
  12. ^ Matar, Hisham (5 mars 2011). ”Ivan Turgenev by Hisham Matar” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/books/2011/mar/05/ivan-turgenev-hero-hisham-matar. Läst 30 juli 2018. 

Externa länkarRedigera