Tunnbindare är en hantverkare som tillverkar trätunnor och andra laggkärl. Denna typ av kärl var länge väsentliga för både handel och hushåll, då man inte hade andra typer av förvaringsmöjligheter för föremål och livsmedel.

Andra namn för tunnbindare var laggare, spilare,[1] bödkare, böckare eller byckare (jämför danska bødker).

Vid medeltidens slut användes tunnor uteslutande eller företrädesvis vid transport av vin och öl, olja och honung, smör, ister och salt, även av färger, aska, beck, tjära samt fisk. Bara i Hamburg sysselsatte tunnbinderiet på 1400-talet cirka 200 självständiga yrkesutövare.[2]

Se även

redigera
  1. ^ Orrling Carin, red (2001). Medeltidens ABC ([Ny, rev. utg.]redaktör: Carin Orrling ; [illustrationer: Statens historiska museum ...]). Stockholm: Prisma. sid. 11. Libris 8358062. ISBN 9151839261 
  2. ^ Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”494 (Världshistoria / Medeltiden)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vrldhist/2/0522.html. Läst 19 juli 2021.