Tsuga sieboldii[2][3][4] är en tallväxtart som beskrevs av Élie Abel Carrière. Tsuga sieboldii ingår i hemlocksläktet som ingår i familjen tallväxter.[5][6] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]

Tsuga sieboldii
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassBarrväxter
Pinopsida
OrdningTallordningen
Pinales
FamiljTallväxter
Pinaceae
SläkteHemlocksläktet
Tsuga
ArtTsuga sieboldii
Vetenskapligt namn
§ Tsuga sieboldii
AuktorCarrière
Synonymer
Tsuga tsuja (Siebold & Zucc.) A. Murray bis
Tsuga araragi (Siebold) Koehne
Pinus tsuga (Siebold & Zucc.) Antoine
Pinus sieboldii (Carrière) W.R. McNab
Pinus araragi Siebold
Abies tsuga Siebold & Zucc.

Arten förekommer i södra Japan på öarna Yakushima, Kyushu, Shikoku och södra Honshu. Den hittas även på ön Ulleungdo som tillhör Sydkorea. Trädet växer i kulliga områden och i låga bergstrakter mellan 400 och 1500 meter över havet. Vädret i regionen kännetecknas av måttlig till mycket regn med en årsnederbörd mellan 1 000 och 2 000 mm samt av ganska varma vintrar.[1]

Tsuga sieboldii bildar sällan trädgrupper där inga andra träd ingår. Den är vanligare i barrskogar tillsammans med momigran, Pseudotsuga japonica, japansk ädelcypress, kryptomeria, japansk tall, Pinus parviflora och solfjädertall. I blandskogar kan även lövträd som Stewartia monadelpha, Distylium racemosum och Trochodendron aralioides ingå.[1]

På grund av intensivt skogsbruk minskade beståndet i norra delen av utbredningsområdet tydligt. Tsuga sieboldii är även känslig för hjortdjur som äter unga skott. Artens trä används bland annat för husbyggen, för snickeriarbeten och för möbler. Trädet är vanlig som prydnadsväxt i japanska trädgårdar och parker. IUCN uppskattar att populationen minskade med 20 till 30 procent under de gångna 100 åren (räknad från 2013) och listar arten som nära hotad (NT).[1]

Bildgalleri redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b c d] Katsuki, T. & Luscombe, D. 2013 Tsuga sieboldii . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 30 december 2019.
  2. ^ Bean, W.J., 1980Trees and shrubs hardy in the British Isles, ed. 8, Vols. 1-4 John Murray, London
  3. ^ Farjon, A., 1990Pinaceae. [Regnum Vegetabile Vol. 121] Koeltz Scientific Books, Königstein
  4. ^ Carrière, 1855 In: Traité Gén. Conif.: 186.
  5. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (9 mars 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/14376695. Läst 26 maj 2014. 
  6. ^ Conifer Database. Farjon A., 2011-02-11


Externa länkar redigera