Tsuga dumosa[2] är en tallväxtart som först beskrevs av David Don, och fick sitt nu gällande namn av August Wilhelm Eichler. Tsuga dumosa ingår i hemlocksläktet som ingår i familjen tallväxter.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Tsuga dumosa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassBarrväxter
Pinopsida
OrdningTallordningen
Pinales
FamiljTallväxter
Pinaceae
SläkteHemlocksläktet
Tsuga
ArtTsuga dumosa
Vetenskapligt namn
§ Tsuga dumosa
Auktor(D. Don) Eichler
Synonymer
Tsuga yunnanensis subsp. dura (Downie) E. Murray
Tsuga yunnanensis (Franch.) E. Pritz.
Tsuga wardii Downie
Tsuga leptophylla Hand.-Mazz.
Tsuga intermedia Hand.-Mazz.
Tsuga dura Downie
Tsuga dumosa var. yunnanensis (Franch.) Silba
Tsuga dumosa subsp. leptophylla (Hand.-Mazz.) E. Murray
Tsuga chinensis subsp. wardii (Downie) E. Murray
Tsuga calcarea Downie
Tsuga brunoniana var. typica Patschke
Tsuga brunoniana (Wall.) Carrière
Pinus dumosa D. Don
Pinus brunoniana Wall.
Abies yunnanensis Franch.
Abies dumosa (D. Don) Mirb.
Abies brunoniana (Wall.) Lindl.

Arten förekommer i östra Himalaya och i angränsande bergstrakter från sydöstra Tibet och Nepal över Bhutan, nordöstra Indien och norra Myanmar till de kinesiska provinserna Yunnan och Sichuan samt norra Vietnam. Trädet växer i regioner som ligger 1700 till 3500 meter över havet. Vädret kännetecknas av mycket regn under monsunen och i norra Myanmar registrerades under vissa år en årsnederbörd av 10 000 mm.[1]

Tsuga dumosa bildar ofta barrskogar med andra träd och den behöver ingen solig plats. De andra träden kan vara Larix griffithii eller arter av ädelgransläktet och gransläktet.[1]

I några områden med intensivt skogsbruk minskade beståndet märkbart. Artens trä används bland annat för att skapa taktegel. I Europa och Nordamerika planterades några exemplar i botaniska trädgårdar. I utbredningsområdet förekommer flera nationalparker och andra skyddszoner. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Bildgalleri redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b c d] Yang, Y., Luscombe, D & Rushforth, K. 2013 Tsuga dumosa . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 december 2019.
  2. ^ Eichler, 1887 In: Engler & Prantl, Nat. Pflanzenfam. 2 (1): 80.
  3. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (18 mars 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/14376692. Läst 26 maj 2014. 
  4. ^ Conifer Database. Farjon A., 2011-02-11


Externa länkar redigera