Tryserums socken i Småland ingick i Norra Tjusts härad, ingår sedan 1971 i Valdemarsviks kommun i Östergötlands län och motsvarar från 2016 Tryserums distrikt.

Tryserums socken
Socken
LandSverige
LandskapSmåland
HäradNorra Tjusts härad
KommunValdemarsviks kommun
Bildadmedeltiden
Area187 kvadratkilometer
Upphov tillTryserums landskommun
Tryserums församling
MotsvararTryserums distrikt
TingslagTjusts domsagas tingslag
Karta
Tryserums sockens läge i Östergötlands län.
Tryserums sockens läge i Östergötlands län.
Tryserums sockens läge i Östergötlands län.
Koordinater58°08′46″N 16°36′12″Ö / 58.14611111°N 16.60333333°Ö / 58.14611111; 16.60333333
Koder, länkar
Sockenkod0513
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Tryserums distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 186,77 kvadratkilometer, varav 173,97 land.[1] År 2000 fanns här 718 invånare.[2] Kyrkbyn Tryserum med sockenkyrkan Tryserums kyrka samt småorten Västertryserum, den tidigare kyrkbyn, ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Tryserums socken har medeltida ursprung.

År 1853 överfördes till Ringarums socken Fallingeberg och 1914 Grännäs. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tryserums församling och för de borgerliga frågorna till Tryserums landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Tjust-Eds landskommun där denna del senare 1971 uppgick i Valdemarsviks kommun och Östergötlands län.[2] Församlingen uppgick 1 januari 2010 i Valdemarsviks församling.[3]

Den 1 januari 2016 inrättades distriktet Tryserum, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Norra Tjusts härad. De sju indelta båtsmännen tillhörde Tjusts båtsmanskompani.[4][5]

Geografi redigera

Tryserums socken ligger vid Valdemarsviken och Kvädöfjorden och inåt land vid sjön Vindommen. Sjöar i socknen är Rånen i öster och Kyrksjön i väster samt många småsjöar och gölar. Den tidigare ön Kvädö ligger i Tjusts skärgård liksom socknens enda fiskeläge på ön Källskär. Socknen är utsträckt i väst-östlig riktning och delas i två delar av väg E22, tidigare av kungsvägen Stockholm–Kalmar. Socknen är mycket kuperad med skogklädda, branta urbergshöjder och mellanliggande lersänkor, "kjusor", som är uppodlade. På många ställen har sjöar och våtmarker dikats ut, flerstädes genom att man sprängt djupa diken i berg.[6][7][1] Vindommen delas med Ukna socken i Västerviks kommun och Hannäs socken i Åtvidabergs kommun. Andra betydande insjöar är Rånen, Brantsbosjön, Kärnhultesjön och Kyrksjön.

Sätesgårdar var Fågelviks herrgård med Fågelviks borgruin,[8][9] Skönero herrgård,[10] Hornsbergs slott,[11] Snällebo herrgård[12][13] och Vittviks säteri.[14][15]

Fågelviks herrgård vid Valdemarsviken har bland annat innehafts av Karl Ulfsson (Sparre av Tofta) och perioden 1429–1446, av Karl Knutsson (Bonde).

Det har funnits gästgiverier i Ingelsbo[16] och Knappekulla.[17]

Fornlämningar redigera

 
Ruinen efter den medeltida borgen Fogelvik

Kända från socknen är flera gravrösen från bronsåldern samt tio gravfält och en fornborg från järnåldern.[6][7][18][19]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningen ökade från 1 899 1810 till 3 267 1860 varefter den minskade stadigt till 785 1990.[20]

Namnet redigera

Namnet (1341 Trisrum) kommer från prästgården vid den gamla kyrkan vid Kyrksjön. Förleden är troligen ett äldre namn på Kyrksjön, Trysjön som i sin tur har förleden try, en buskväxt. Efterleden är rum, 'öppen plats'.[21]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Tryserum socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Tryserum socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Tjusts båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Fogelvik i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Fogelvik i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Skönero i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Hornsberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ Snällebo i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Snällebo i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  14. ^ Hvittvik i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  15. ^ Hvittvik i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  16. ^ Ingelsbo i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  17. ^ Knappekulla i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  18. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Tryserums socken
  19. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tryserums socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  20. ^ Folkmängd 1810-1890 Tryserum i Östergötlands län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 4 augusti 2016)
  21. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera