Trochetiopsis erythroxylon
Trochetiopsis erythroxylon[2] är en malvaväxtart som först beskrevs av Forst. f., och fick sitt nu gällande namn av W. Marais. Trochetiopsis erythroxylon ingår i släktet Trochetiopsis och familjen malvaväxter.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
| Trochetiopsis erythroxylon Status i världen: Utdöd i vilt tillstånd[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Malvales |
| Familj | Malvaväxter Malvaceae |
| Släkte | Trochetiopsis |
| Art | Trochetiopsis erythroxylon |
| Vetenskapligt namn | |
| § Trochetiopsis erythroxylon | |
| Auktor | (Forst. f.) W. Marais |
| Synonymer | |
|
Pentapetes erythroxylon f. sims Assonia erythroxylon f. sims | |
Växten är utbildad som ett litet träd med en höjd upp till 6 meter. Hybrider med andra arter av samma släkte når 3 meters höjd. Trädet har brun bark och gröna blad med en mjuk ovansida. Äldre blad blir gula och fläckiga innan de faller av. Artens blommor liknar en trumpet i formen. De är i början vita och blir senare rosa och till slut röda. Växtens håriga frukter innehåller 3 till 5 frön.[5]
Trädet var endemisk på Sankta Helena. Det var vanligt när det Brittiska ostindiska kompaniet 1659 nådde ön. Träet användes som virke och barken för garvning av läder. Vid slutet av 1800-talet fann endast två ursprungliga träd kvar. Populationen blev ersatt av introducerade växter.[6]
Trochetiopsis erythroxylon var ursprunglig i kulliga regioner mellan 550 och 750 meter över havet. Odlade exemplar i botaniska trädgårdar blir upp till 20 år gamla. Antagligen skedde blomningen under hela året. Pollineringen sker av insekter som besöker blommorna på grund av blommans nektar och pollen. Växtens frön spreds troligtvis av fåglar. Den håriga frukten är ett bra skydd mot husmus.[1]
Skalbaggen Otiorhynchus sulcatus är en parasit på trädet. Uppskattningsvis fanns året 2000 ungefär 60 exemplar i botaniska trädgårdar. IUCN listar arten som utdöd i vilt tillstånd (EW).[1]
Källor redigera
- ^ [a b c] Lambdon, P.W. & Ellick, S. 2015 Trochetiopsis erythroxylon . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 18 december 2023.
- ^ W. Marais, 1981 In: Kew Bull., 36(3): 645
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (8 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16850559. Läst 26 maj 2014.
- ^ ”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 22 augusti 2014.
- ^ Robert Hinsley (2003). ”Trochetiopsis” (på engelska). Malvaceae Info. http://www.malvaceae.info/Genera/Trochetiopsis/Trochetiopsis.html.
- ^ Q.C.B. Cronk (1983). ”The decline of the redwood Trochetiopsis erythroxylon on St Helena” (på engelska). Biological Conservation 26 (2): sid. 163-174. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/0006320783900642.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Trochetiopsis erythroxylon.
