Öppna huvudmenyn

Tranemo

tätort i Tranemo kommun, Sverige

Tranemo är en tätort i södra Västergötland (Sjuhäradsbygden) och centralort i Tranemo kommun, Västra Götalands län. Tranemo är också kyrkbyn i Tranemo socken med centralkyrkan Tranemo kyrka. Nedanför kyrkan och mitt i orten ligger Tranemosjön, i vilken Jälmån, Sämån (Månstadån) och Toddebäcken mynnar ut, ur Tranemosjön rinner sedan Ätranbiflödet Assman.

Tranemo
Tätort
Centralort
Tranemo kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Tranemo kommun
Distrikt Tranemo distrikt
Koordinater 57°29′2″N 13°21′31″Ö / 57.48389°N 13.35861°Ö / 57.48389; 13.35861
Area
 - tätort 342 hektar (2015)[4]
 - kommun 778,48 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 3 337 (2018)[3]
 - kommun 11 874 (2018)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 9,757 inv./hektar
 - kommun 15 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Tranemo
Postnummer 514 XX
Riktnummer 0325
Tätortskod T5080[4]
GeoNames 2667599
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Tranemo
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Innehåll

Historia[5]Redigera

Se även Tranemo socken

Tätorten Tranemo är tämligen ung och växte till allra största delen fram mellan andra världskriget och 1980-talet. I många år dessförinnan var det en jord- och skogsbruksdominerad bygd. Vid 1900-talets början bestod det som sedan kom att bli tätorten Tranemo endast av kyrkan, dåvarande skolan, ett par gårdar med tillhörande torp, en gästgivaregård och ett fåtal boningshus. I början av seklet tillkom dock såväl Falkenbergs Järnväg som Västra Centralbanan, samtidigt som industrin expanderade, och ett samhälle började växa fram.

Grannsocknen Limmared var dock länge den tongivande, då den hade fler och större industrier samt ännu en järnvägsförbindelse i Kust till kust-banan. Emellertid var det så dyrt att bygga i Limmared att många valde istället att bygga på billig mark som kyrkoherden tillhandahöll i Tranemo, som med tiden därmed tog över Limmareds tongivande roll. Efter andra världskriget kom Tranemo att expandera kraftigt. Viktiga byggnationer var Kommunalhuset (byggt 1947), Hotellet (1949) och Medborgarhuset (1956).[6] År 1948 började gatorna asfalteras och man antog en plan för centrums vägstruktur. På 1950-talet byggdes även Tranängskolan. Merparten av dagens bebyggelse i Tranemo består av villor byggda efter krigsslutet och fram till 1980-talet. Kring 1950 hade Tranemo 1 350 invånare, att jämföra med dagens 3 150 invånare. Under andra halvan av 1960-talet byggdes Tranängskolan ut, och fick plats för hela den framväxande kommunens högstadieelever, man byggde även en ny sim- och idrottshall.

Tranemo blev 1952 centralort i Tranemo landskommun, senare Tranemo kommun, och har genom detta fått ett kraftfullt ökat serviceutbud. På 1990-talet fick Tranemo även såväl gymnasieskola, systembolag som ett flertal stormarknader. I början av 2000-talet invigdes en populär promenadväg runt Tranemosjön.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Tranemo 1960–2015[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 982
1965
  
2 490
1970
  
2 811
1975
  
2 811
1980
  
3 071
1990
  
3 197 286
1995
  
3 223 290
2000
  
3 198 297
2005
  
3 152 297
2010
  
3 168 299
2015
  
3 224 342

NäringslivRedigera

Tranemo domineras precis som kommunen i stort av tillverkningsindustri och textilindustri. I orten jobbar även många för kommunen, inom förvaltning, vård, skola och omsorg.

SkolorRedigera

I Tranemo finns Tranängskolan och sedan 1994 Tranemo Gymnasieskola. Den förstnämnda med årskurs 1–6 för orten med kringliggande landsbygd och med årskurs 7–9 för hela kommunen. Tranemo Gymnasieskolas främsta upptagningsområde är även det den egna kommunen, men också ett växande antal elever från Svenljunga kommun väljer att gå i Tranemo Gymnasieskola.

SportRedigera

Tranemo är hemvist för bland annat Tranemo Innebandyklubb (TIBK), Orienteringsklubben (OK) Tranan, Tranemo Gymnastikförening (TGF) och Tranemo Idrottsförening (TIF).

NoterRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  3. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online
  4. ^ [a b c] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 13 januari 2017
  5. ^ Främst "Bexell, Johannes, Tranemo (1959)"
  6. ^ www.tranemo.nu Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.