Traneberg

stadsdel i Bromma i västra Stockholm
För andra betydelser, se Traneberg (olika betydelser).

Traneberg är en stadsdel i Västerort inom Stockholm stad. Området köptes av Stockholms stad 1904 men började inte exploateras förrän under 1930-talet. Administrativt tillhör Traneberg Bromma stadsdelsområde, kyrkligt Västerleds församling sedan 1955 och innan dess Bromma församling. Området gränsar i söder till Alvik, som också är närmaste tunnelbanestation. Mot väster gränsar Traneberg till Ulvsunda och stadsdelen binds samman med Kungsholmen och Kristineberg med Tranebergsbron mot öster.

Bostadshus på Högklintsvägen i Traneberg, Stockholm, 1930-tal.

HistoriaRedigera

1600- och 1700-talenRedigera

Området tillhörde från början Ulvsunda slott och söder om bostadsområdet Minneberg låg ett torp där krögaren Bengt Trana drev krogen/värdshuset "Traneberg" på 1700-talet, vilket har gett stadsdelen dess namn. Torpet revs 1937 då Svartviksvägen drogs fram. Torpet där Bengt Trana bodde är omtalat sedan 1670-talet när byggnaden var ett färjekarlstorp. Mannen som rodde båten mellan Kristineberg och Traneberg bodde och arbetade här innan den första Tranebergsbron byggdes under andra hälften av 1700-talet. Bengt Trana drev värdshus i torpet från 1729 och 1733 får värdshuset namnet Traneberg.

Under 1700- och 1800-talen bodde människor i fastigheterna Tranebergs gård och Tranebergs krog.

Stockholms stad köpte Tranebergs gård, där torpet Traneberg ingick, 1904.

Inom stadsdelen finns två äldre gårdar; Tranebergs gård, som fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad i början av 1800-talet, och Johannelunds gård från slutet av 1700-talet.

TranebergsbronRedigera

Den första bron som förband Kungsholmen med Traneberg lät byggas av Gustav III 1784-87 för att lättare komma ut till Drottningholm. Bron låg norr om dagens bro på Tranebergssidan och vägen ut mot Drottningholm gick över Tranbergshöjden, alltså upp över Hallebergsvägen. Den nuvarande bron som stod färdig 1934 var en planerad del i ledet att bygga ut Brommalandet, detta inkluderade även Traneberg där bebyggelsen sätter igång 1934.

Stockholm stad köper TranebergRedigera

År 1904 när Stockholms stad köper Traneberg motiveras köpet med att Traneberg är "entrén till utanförliggande landsbygd" och att det är viktigt att säkra köpet då staden kan förverkliga planerna på att expandera Stockholm utanför tullarna. "Frälselägenheten Traneberg", ett annat ord för en mindre gård med mark, beskrivs ha 28 ha mark, varav 7 ha åker. Traneberg ligger under egendomen Ulvsunda, och båda områdena köps av staden.[1]

Industrierna i Svartvik/MinnebergRedigera

 
Stockholms Benmjölsfabrik AB i Sandvik/Svartvik i Traneberg innan bostadsområdet Minneberg byggdes. Vy över fastigheten från öster.

Redan på 1850-talet fanns det industrier av olika slag i Traneberg på halvön Sandvik/Svartvik. Svartvik är ett äldre namn på området Minneberg, som ligger i Traneberg närmast Ulvsundasjön. En tid ägdes området kring Svartvik av brännvinskungen Lars Olsson Smith, som hade omfattande brännvinstillverkningReimersholme. L.O. Smith sålde området vid Svartvik till en färgfabrikör vid namn P.A. Schedin, som lät uppföra en fabrik i början av 1870-talet.

Svartviks stärkelsefabrik byggdes ett par år senare och Tangens gardinfabrik kom också till området. Gardinfabriken, AB Skandinaviska Trådgardinsfabriken, fanns här från slutet av 1800-talet hade sin verksamhet ända till 1956.

Åren 1856-1877 låg Sandviks glashytteaktiebolag här vid Sandvik, intill Svartvik. Sandviks glasbruk producerade ölflaskor. År 1872 hade en industri för tillverkning av stärkelse ur risgryn varit igång innan Benmjölsfabariken statade i norra delen av Sandviks industrimark. Först tillkom Sandviks limfabrik under 1800-talets slut. Fabriken bytte namn efter en tid till Sandviks Benmjölsfabrik. Stockholms Benmjölsfabrik (Sandviks limfabrik) startades 1890. Några år senare, 1897, köpte benmjölsfabriken området Minneberg. Fabriken tillverkade lim och tvättmedel fram till 1968. Limfabriken spred en obehaglig doft i området.

Flera småindustriella verksamheter tillkom också senare. Kommunen övertog området och på 1980-talet hade alla gamla industrianläggningar rivits bort. Det nya bostadsområdet Minneberg byggdes i mitten av 1980-talet. Bostadsområdet består idag av fyra bostadsrättsföreningar, dessa är Tranan, Svartvik, Sandvik och Tangen.[2][3]

BebyggelseRedigera

Äldre bebyggelseRedigera

Inom Traneberg ligger två äldre välbevarade byggnader, Johanneslunds gård och Traneberg gård. Johanneslunds gård byggdes som sommarnöje 1798 för Abraham Keyser som arrenderade området från egendomen Ulvsunda. År 1810 tar Keyser över Traneberg och anlägger då Tranebergs gård.

Stockholm stad köper TranebergRedigera

Området Traneberg köptes 1904 av Stockholms stad för 190 000 kr, samtidigt köptes Ulvsunda, Åkeshov och Stora Ängby.[4]

Från 1911 till 1935 arrenderades en del av Traneberg av Djurgårdens IF. Tranebergs IP anlades och periodvis fungerade den som hemmaplan för Djurgårdens IF.[5] År 1935 gick arrendet ut varvid läktarna revs och bostadsbygget inleddes. Djurgårdens IF som under åren flyttat fram och tillbaka mellan Tranebergs IP och Stockholms Stadion kom att flytta in mer permanent i den senare anläggningen.[6]

År 1912 under Olympiska sommarspelen spelades två av 11 fotbollsmatcher i Traneberg på Tranebergs IP.[7]

Till skillnad från Äppelviken och Ulvsunda, som båda är ganska platta områden var Traneberg som namnet antyder fullt av bergsknallar och sten och var otroligt kuperat. Under 1910- och 20-talen bebygdes Äppelviken och Ulvsunda enligt trädgårdsstadsprincipen, med stora villor för övre medelklass och längor av tvåvåningsbyggnader utefter sligrande gator. Detta fungerade inte i Traneberg utan här kom ett annat rådande ideal att planeras, det som idag kallas Barnrikehus.

1930-taletRedigera

Tranebergs bebyggelse ritades i en etapp mellan 1934 och 1939 och färdigställdes fram till 1940, mellan 1942 och 1945 ritades och uppfördes ett fåtal fastigheter men som sedan tidigare redan varit planerade.

Att bebygga just Traneberg förgicks inte av någon tävling, men 1932 hade en tävling utlysts för Årsta. Tävlingen och dess resultat av smalhus tillämpades sedan först på Traneberg, redan innan det faktiskt började byggas i Årsta. En stor del av husen i Traneberg ritades av stadens Egnahemsbyrå, på så sätt sattes en standard för utformning. Beställarna var däremot främst privatpersoner som sedan hyrde ut lägenheter.

 
Stadsplanen för Traneberg från 1934.

Förslaget till stadsplan för Traneberg gjordes av stadsplanekontorets egen arkitekt Thure Bergentz med funktionalistiska stadsplaneideal som förebild. Hur sådana områden och bostäder kunde gestaltas, visades redan på Stockholmsutställningen 1930 med Tysklands moderna bostadsbyggande som förebild. Stadsplanen antogs 1932 och omfattade den centrala och södra delen av smalhusområdet. Övriga delar planerades 1934–1937. Axel Dahlberg var fastighetsdirektör i Stockholm 1933–1945 och han räknas som drivande kraft bakom projektet.

 
Typplan 2 rum och kök på 47,5 m².

Traneberg blev ett exempel för de första så kallade barnrikehusen som uppfördes i Stockholm, ett annat område var Hammarbyhöjden. Den statliga bostadspolitiken inleddes 1935 med ett särskilt stöd till bostäder till “mindre bemedlade barnrika familjer”. Detta var en direkt reaktion på Alva och Gunnar Myrdals debattbok "Kris i befolkningsfrågan" från 1934, där bland annat bättre bostäder föreslogs. Barnen som flyttade in i dessa barnrikehus kallades även ”Myrdalingarna”.

Dessa barnrikehus, eller smalhus, som de också kallas, var nio till tio meter djupa trevåningshus med två lägenheter per trapplan. När projektet barnrikehus förelogs fanns det flera kritiska röster som menade att det var smartare att bygga djupare hus likt dem som finns i Kristineberg byggda tidigt 1930-tal av bland annat Sven Markelius. Men, lägenheterna under det första året i Traneberg var projekterade i enlighet med lånebestämmelsernas minimistandard och bestod huvudsakligen av två rum och kök. Med dagens mått var lägenheterna små, mellan 45 och 50 m², men för dåtidens anspråk var de välutrustade. Alla hus hade centralvärme, alla bostäder hade ett eget badrum med WC och rinnande kallt och varmt vatten, ett komplett utrustat kök samt balkong. Stora fönster släppte in ljus och luft, i trappuppgången fanns ett sopnedkast och på gården en lekplats i det gröna. Dessa smalhus placerades 1934 längs med Tranebergsvägen från Tranebergsplan och österut, Tranebergs "huvudgata", samt längs Hunnebergsvägen.

Redan 1935 och 1936 byggdes lägenheterna större, tvårumslägenheter mellan 50-59 m² i en fortsättning av Tranebergsvägen, Hunnebergsvägen, Kinnekullevägen och Mössebergsvägen. Detsamma under 1937 då Tranebergshöjden med Hallebergsvägen och Ödmårdsvägen bebyggs, även precis nedanför, Högklintsvägen. År 1937 görs även Mössebergsvägen komplett med tre ytterligare fastigheter. Tranebergsvägen västerut från Tranebergsplan färdigställs också 1937, samt Sareksvägen och Sulitelmavägen. År 1938 byggs det stora bostadsområdet runt Idrottsparken, men också en handfull fastigheter på Tranebergshöjden runt Hallebergsvägen och norra delen av Vidängsvägen.

År 1942 och 1945 kompletteras Tranebergs redan existerande bebyggelse med en handfull fastigheter som redan tidigare varit planerade.

Traneberg kom vid sidan av Hammarbyhöjden och Södra Ängby att kallas den vita staden då all bebyggelse målades vit eller ljust cremefärgad och svagt gul.

1980-talet och framåtRedigera

På 1980-talet renoverades och upprustades området, återigen med statliga subventioner. Lägenheterna i de mer centrala delarna av Traneberg, närmast tunnelbanan längs Tranebergsvägen bland annat ansågs nu för små och köken motsvarade inte dagens bostadsstandard. Många lägenheter slogs ihop till större enheter och kök och badrum byggdes om till dagens standard. En del fastigheter utrustades även med hiss.

På 1980-talet hade staden även tagit över området Svartvik, inom stadsdelens norra område längs med vattnet. Småindustrierna här revs och ersattes med lägenhetsbebyggelse. Området kallades Minneberg.

I början på 1990-talet byggdes ett nytt bostadsområde, Tranebergs strand, på den södra sidan av Drottningholmsvägen. Det nya området binder ihop Traneberg med Alvik och Alviks strand även längs sjösidan.

Skyddad bebyggelseRedigera

I Traneberg finns två fastigheter som blåklassats av Stadsmuseet, Tranebergs gård och Johannelunds gård. Resten av bebyggelsen i Traneberg är grön- och kulklassad, även 1980-talsområdet Minneberg.

KommunikationerRedigera

SL busslinje 114 går genom Traneberg. Närmaste tunnelbanestation är Alviks tunnelbanestation, även Nockebybanans ändstation finns här och en hållplats på Tvärbanan. Kommunikationerna ligger längs med Drottningholmsvägen och precis på gränsen mellan Traneberg och Alvik.

Demografi och statistisk informationRedigera

År 2020 hade stadsdelen cirka 7 500 invånare, varav 21,2 procent med utländsk bakgrund.[8] År 2020 var ca 59% av bostadsbeståndet bostadsrätter medan hyresrätterna stod för ca 41%, av dessa var ca 21% av hyresrätterna inom kommunala bostadsbolag. Under kommunvalet 2018 röstade 22,9% på Moderaterna, 20,8% på Socialdemokraterna, 10% på Liberalerna och 9,9% på Vänsterpartiet.

BilderRedigera

Litteratur och källorRedigera

  • Stockholms byggnader, Prisma, 1977
  • Stockholmhem 1937–1987, Stockholmshem
  • Kommunfullmäktigetrycket, Stockholms stadsarkiv

NoterRedigera

  1. ^ ”Stockholms stadsarkiv, Kommunfullmäktigetrycket, 1904 Bihang 149-150.”. Stockholms stadsarkiv, Stockholm stad. 4 oktober 1904. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Kommuntryck/Visare?filename=KTR0065_026_ps.pdf&documentid=777d9c47f841def8d5ffb0865b5c9d38#page=19&search=%22traneberg%20tranebergarnas%20tranebergare%20traneberge%20tranebergarna%20tranebergs%22. Läst 2021.09.03. 
  2. ^ Stockholmskällan, Traneberg.
  3. ^ Minnebergs historia.
  4. ^ ”Stockholms stadsarkiv, Kommunfullmäktigetrycket 1904, Statutlåtande 204.”. Stockholms stad, Stockholms stadsarkiv. 4 oktober 1904. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Kommuntryck/Visare?filename=KTR0064_015_ps.pdf&documentid=7ef7e330fa3ab7ba521b0246619da0a3#page=48&search=%22traneberg%20tranebergarnas%20tranebergare%20traneberge%20tranebergarna%20tranebergs%22. Läst 2021.09.03. 
  5. ^ ”Stockholms stadsarkiv, Kommunfullmäktigetrycket 1910, Utlåtande 193-202.”. Stockholms stadsarkiv, Stockholm stad. 4 oktober 1910. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Kommuntryck/Visare?filename=KTR0093_025_ps.pdf&documentid=1788022a70e2771444d882a246241047#page=1&search=%22traneberg%20tranebergarnas%20tranebergare%20traneberge%20tranebergarna%20tranebergs%22. Läst 2021.09.03. 
  6. ^ Med Djurgårdens IF i Traneberg, Mats Areskoug, DN.se 2010-09-30 Läst 2010-12-13
  7. ^ ”Olympiska spelen Stockholm 1912”. Organisationskommitteen för de olympiska spelen 1912. 4 oktober 1912. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/24429. Läst 2021.09.07. 
  8. ^ ”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/statistik/omradesfakta/vasterort/bromma/traneberg.pdf. Läst 2021.09.07. 

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera