Öppna huvudmenyn

Torneå

stad i landskapet Lappland i Finland
(Omdirigerad från Torneå stad)
För andra betydelser, se Torneå (olika betydelser).

Torneå (finska: Tornio, nordsamiska: Duortnus) är en stad i landskapet Lappland (historiskt sett dock i finska Västerbotten) i Finland, och ligger längst upp i Bottenviken. Staden ligger invid Torne älvs mynning och gränsen till Sverige. Torneå ligger alldeles vid Haparanda, som ligger på den svenska sidan om gränsen. I Torneås och Haparandas turistmarknadsföring kallar de sig tillsammans för Haparanda-Tornio. Torneås folkmängd uppgår till &&&&&&&&&&021928.&&&&&021 928 invånare, och staden (kommunen) har en total yta på &&&&&&&&&&&01348.8300001 348,83 km². Torneå tätort har 16 977 invånare på en yta av 35,62 kvadratkilometer (2016).[8] Torneå stads språkliga status är enspråkigt finsk.

Torneå
Tornio (finska)
Kommun
Tornio.vaakuna.svg
Land Finland Finland
Landskap Lappland, Finland
Admin. centrum Torneå centraltätort
Area 1 348,83 km² (2016-01-01)[1]
 - land 1 188 km²
 - vatten 160,83 km²
Folkmängd 21 928 (2017-12-31)[2]
 - män 11 022 (2017-12-31)[2]
 - kvinnor 10 906 (2017-12-31)[2]
Befolkningstäthet 18,46 invånare/km²[2][1]
Politik    
 - Kommundir. Timo Nousiainen
 - Kommunfullm.
ordf.
Katri Kulmuni (C)
 - Kommunstyr.
ordf.
Pekka Pelttari (C)
Kommunkod 851
GeoNames 634093
Läge 65°50′55″N 24°08′50″Ö / 65.84861°N 24.14722°Ö / 65.84861; 24.14722
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
 
21 249 (96,9 %)[3]
95 (0,4 %)[3]
14 (0,0 %)[3]
570 (2,6 %)[3]
Admin. data  
-Landskapsförb. Lapplands förbund.
-Regioncentrum Kemi-Torneås RCP-område.[4]
-Magistrat Lapplands magistrat[5]
-Skattebyrå Kustlapplands skattebyrå, Torneå kontor.
-Sjukvårdsdistrikt Länsi-Pohjas sjukvårdsdistrikt.[6]
-Försäkringskrets Kretscentralen för östra och norra Finland.
-Nödcentral Uleåborgs nödcentral.[7]
-Räddningsverk Lapplands räddningsverk.
-EU-målområde 1
Torneå stads läge
Torneå stads läge
Webbplats: www.tornio.fi
Hallituskatu (Regeringsgatan), Torneå
Utveckling av antalet modersmålstalare av svenska, samiska och övriga minoritetsspråk i Torneå kommun, 1990-2015. Under perioden ökade antalet svensktalande från 41 till 103 personer. De samisktalande ökade från 4 till 15 personer talare av samtliga övriga minoritetsspråk ökade från 41 till 540 personer. Källa: Statistikcentralen [1]

Torneå låg från början på en ö, Swensarö, i Torne älv. På grund av landhöjningen har ön efter hand mer eller mindre vuxit ihop med den svenska älvstranden, medan staden på grund av statsgränsen som drogs efter Finska kriget år 1809 expanderat på den finska sidan. De äldre och nyare delarna är förbundna med en vägbro över älvens huvudfåra.

Den 1 januari 1973 inkorporerades Karunki och Nedertorneå kommuner i staden.

HistoriaRedigera

 
Torneå omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitlig.

Nuvarande Torneås historia började med att Svensarö i Torne älvs mynning började bebyggas. Planer på att anlägga en stad längst upp i Bottenviken hade redan Johan III som 1585 gav uppdrag åt Gerhard Eimer att utföra stadsplaner. Av dessa blev ingenting av. Nya stadsplaner gjordes 1604 av Mäster Daniel (förmodligen Daniel Brandt i Uleåborg), men inte heller detta ledde till några resultat. Gustav II Adolf lät så Olof Bure planera ett antal städer i Norrland och Finland 1620. Henrik Lilius har skrivit om Bures arbete i Finland, att Bure utgick från terrängen och gjorde sedan planerna, tvärt emot hur andra stadsplanerare arbetade. Nuvarande gatunät härrör från Bures stadsplan. Huvudgatan löper parallellt med stranden, och torget är placerat i dess mitt där gatan är kurvad. Kvarteren längs huvudgatan är tämligen rätvinkliga. Stadsbilden har inte utgått från kyrkans läge, som är lite avskuret från stadskärnan. Nicodemus Tessin d.ä. gjorde om stadens yttre avgränsning 1646, vilket Erik Niure fullföljde 1648 genom att anlägga ett nytt staket.[9]

Ryssarna brände ner Torneå under början av 1700-talet. Lantmätare Hans Kruse fick därefter, 1718, i uppdrag att förflytta staden något söderut. Kruse bevarade den gamla stadsbilden, och staden förstorades genom att huvudgatan gjordes längre. Till Kruses verk hör att bredda huvudgatan, och anläggandet av en till huvudgata. Han gjorde också de gamla gatorna något rakare.[10]

Torneå församling lydde under Nedertorneå församling fram till 1896, då Torneå blev eget pastorat.[11]

1 januari 1957 överfördes ett område med 1 140 personer till Torneå stad från Nedertorneå kommun.[12]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Torneå stad 1880–2015[12][13]
ÅrFolkmängd
1880
  
968
1890
  
1 250
1900
  
1 523
1910
  
1 310
1920
  
1 782
1930
  
1 628
1940
  
2 065
1950
  
3 282
1960
  
5 529
1970
  
7 224
1975
  
20 262
1980
  
21 076
1985
  
22 328
1990
  
22 879
1995
  
23 156
2000
  
22 617
2005
  
22 297
2010
  
22 513
2015
  
22 199
Anm: Kommunerna Nedertorneå och Karunki inkorporerades 1 januari 1973.
För tidsserien 1980-2015 avser uppgifterna förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2018.

KommunikationerRedigera

Torneås ena järnvägsstation finns på fastlandet och utgör slutpunkten för det normalspåriga järnvägsnätet från Sverige. Förbindelsen med Sverige (på Torneå–Haparanda-banan) består av en fyrskenig järnvägsbro, där två skenor utgör normalspår och två skenor utgör bredspår. Persontrafiken är dock nedlagd. Vid den andra järnvägsstationen, Torneå östra (fi. Tornio itäinen), stannar nattågen Kolari-Helsingfors (se vidare Kolaribanan). Den centralt belägna stationen passeras inte av dessa tåg; om den gjorde det skulle byte av körriktning krävas för den vidare färden.

Kemi-Tornio flygplats ligger 21 km från centrala Torneå och har för närvarande (2016) endast förbindelser till Helsingfors. Det har många gånger diskuterats[14] om en direktförbindelse till Stockholm, inte minst för att flygplatsen är nära Haparanda, men det har hittills inte blivit av.

Europaväg 4 utgår från Torneå, och E8 löper genom staden.

Oxö (fi. Uksei) och Sellö (fi. Sellee) är öar och Karungi (fi. Karunki) och Nedertorneå (fi. Alatornio) är bygder i staden.

PolitikRedigera

Valresultat i kommunalvalet 2017Redigera

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel % Antal
+−
Andel %
+−
Antal +−
  Centern i Finland &&&&&&&&&&&04714.&&&&&04 714 47,4 +336 +5,5 22 +3
  Vänsterförbundet &&&&&&&&&&&01663.&&&&&01 663 16,7 -140 -0,6 7 -1
  Finlands Socialdemokratiska Parti &&&&&&&&&&&01490.&&&&&01 490 15,0 +372 +4,3 6 +1
  Samlingspartiet 848 8,5 -149 -1,0 3 -1
  Sannfinländarna 526 5,3 -535 -4,9 3 -1
  Gröna förbundet 266 2,7 -161 -1,4 1 0
  Tornio meidän kunta 232 2,3 Ny Ny 1 Ny
  Kristdemokraterna i Finland 150 1,5 +82 +0,9 0 0
  Finlands kommunistiska parti 36 0,4 +18 +0,2 0 0
  Piratpartiet 10 0,1 Ny Ny 0 0
  Pro Tornio - kuntalaisen parhaaksi yhteislista* 0 0,0 -557 -5,3 0 -2
Giltiga röster totalt &&&&&&&&&&&09935.&&&&&09 935 100,00 43
Ogiltiga röster 73 0,7
Valdeltagande &&&&&&&&&&&&0794.&&&&&0794 58,0 -2,1
Röstberättigade &&&&&&&&&&017256.&&&&&017 256

Källa:[15]

Partier eller valmansföreningar med en asterisk (*) ställde inte upp med kandidater i valet.

I valet ställde Sannfinländarna och Kristdemokraterna upp i ett valförbund.[16]

SpråkRedigera

Trakten kring Torneå är ursprungligen finskspråkig (den tidigare språkgränsen mellan svenska och finska går en bra bit in i Sverige). Torneå stad kom emellertid under senare hälften av 1700-talet att genomgå en kraftig försvenskning, främst beroende på de intensiva handelsförbindelserna med Stockholm; hantverkarna och borgarna var vid denna tid svenskspråkiga och Torneå blev en språkö, även om det så kallade småfolket fortsatt var finskspråkigt.[17] Senare kom finskan gradvis att ta över på nytt som prestigespråk och svenskan trängdes ut fullständigt. Idag är staden enspråkigt finsk. Av 22 297 invånare år 2005 var endast 64 (0,3 %) svenskspråkiga. Torneå stads finska parallellnamn Tornio är en förfinskad form av dess svenska ortnamn, och kan härledas från älvens namn, samtidigt som den svenska grannstaden Haparanda har ett ursprungligen finskt namn. Stadens svenska namnform är officiell, och skall alltid användas i svensk text.[18]

BildgalleriRedigera

KällorRedigera

  • Hederyd, Olof & Alamäki, Yrjö (1993). Tornedalens historia II, från 1600-talet till 1809. ISBN 91-971293-2-1 
Webbkällor
Noter
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”006 -- Folkmängd efter kön och område samt förändringen av folkmängden 31.12.2017”. Befolkningsregistercentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_006.px/?rxid=842fbb50-8b4f-456d-afad-aceb66050035. Läst 30 maj 2018. 
  3. ^ [a b c d] ”011 -- Befolkningen efter språk samt antalet utlänningar och landareal efter område 1980 - 2017”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_011_201700.px/. Läst 28 maj 2018. 
  4. ^ Lista över RCP-områden, Statistikcentralen (finska) Läst 19 februari 2013.
  5. ^ Magistraterna
  6. ^ Lista över sjukv.-distrikt, Kommunerna.net. (svenska) Läst 19 februari 2013.
  7. ^ Nödcentralsverkets webbplats (svenska) Läst 19 februari 2013.
  8. ^ ”027 -- Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2016”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201600_sv.px/. Läst 4 september 2019. 
  9. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 557 ff
  10. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 559
  11. ^ Hederyd & Alamäki 1993, s. 390
  12. ^ [a b] ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på Finska & svenska). Statistikcentralen. 20 september 1973. sid. 293. http://www.doria.fi/handle/10024/91484. Läst 22 maj 2019. 
  13. ^ ”Befolkningen efter språk samt antalet utlänningar och landareal efter område 1980 - 2017”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. 3 april 2018. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_011_201700.px/table/tableViewLayout1/. Läst 22 maj 2019. 
  14. ^ ”Direktflyg till Stockholm från Haparanda?”. www.travelnews.se. http://www.travelnews.se/flyg/direktflyg-till-stockholm-fran-haparanda/. Läst 25 oktober 2016. 
  15. ^ ”Torneå - Partiernas och gemensamma listornas röstetal”. Justitieministeriet - Vaalit.fi. https://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/kutulos_851.html. Läst 26 april 2018. 
  16. ^ ”Torneå - Invalda”. Kommunalvalet 2017. Justitieministeriet - Vaalit.fi. https://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/val851.html. Läst 26 april 2018. 
  17. ^ Ilkka Mäntylä: "Torneå - staden". I: Olof Hederyd och Yrjö Alamäki (red.): Tornedalens historia II: Från 1600-talet till 1809. Haparanda 1992, s. 181-264, här s. 252.
  18. ^ Officiella svenska ortnamn i Finland, Institutet för de inhemska språken. (svenska) Läst 4 januari 2013.

Externa länkarRedigera