Tore Nilsson
Tore Ulrik Nilsson (i riksdagen kallad Nilsson i Agnäs), född 8 november 1919 i Vännäs församling, Västerbottens län, död där 20 augusti 1998[7], var en svensk predikant och politiker (moderat).
| Tore Nilsson | |
| Född | 8 november 1919[1] Vännäs församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 20 augusti 1998 (78 år) Vännäs församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[1], predikant[1] |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Västerbottens läns valkrets (1965–1970)[1] Ledamot av Sveriges riksdag 1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västerbottens läns valkrets (1971–1974)[2] Ledamot av Sveriges riksdag 1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västerbottens läns valkrets (1974–1976)[3] Ledamot av Sveriges riksdag 1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västerbottens läns valkrets (1976–1979)[4] Ledamot av Sveriges riksdag 1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västerbottens läns valkrets (1979–1982)[4][5] Ledamot av Sveriges riksdag 1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västerbottens läns valkrets (1982–1982)[5] Ledamot av Sveriges riksdag 1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västerbottens läns valkrets (1982–1985)[6] | |
| Politiskt parti | |
| Moderaterna[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Nilsson, som var son till jordbrukare Anders Nilsson och Ennybeth Forsberg, avlade realexamen i Malmö 1939, bedrev gymnasiestudier vid Hermods och studerade vid Johannelunds teologiska institut 1942–1944. Han blev predikant inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) i Arvidsjaur 1944, i Bjurholm 1948 och var resetalare inom EFS i Västerbottens län från 1962. Han var även verksam som författare, poet och hembygdsforskare.
Nilsson var riksdagsledamot för Högerpartiet/moderaterna 1964–1985, invald i Västerbottens läns valkrets. Han blev rikskänd 1980 när han stoppade en utbyggnad av Sölvbacka strömmar genom att som enda borgerliga riksdagsledamot rösta emot förslaget.
Bibliografi redigera
Romaner redigera
- Såsom en guldsmeds eld (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1949)
- Såsom ljungelden (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1951)
- Såsom en skugga (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1953)
- Din är ock natten (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1954)
- Boken om Lars Levi Länta (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1955)
- Såsom halm för vinden (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1956)
- Båtlänningen (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1958)
- Fåvitsk jungfru (EFS-förlaget 1975)
- Spåret mot polstjärnan (CeWe-förlaget 1977)
- Bastun - om mannen som gick bort (EFS-förlaget 1978)
- Jag har din boning kär - en bok om barmhärtigheten (EFS-förlaget 1980)
Diktsamlingar redigera
- Reseskildring (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1955)
- På genomresa (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens bokförlag 1950
- Kungsled (EFS-förlaget 1965)
Sånger redigera
Källor redigera
- Nilsson, Tore U i Vem är Vem?: Norrland, supplement, register (andra upplagan, 1968)
Noter redigera
- ^ [a b c d e f] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 367, Nilsson i Agnäs, Tore U, läst: 21 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Riksdagens protokoll 1976/77:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Riksdagens protokoll 1981/82:42 (3-8 december 1981), 31 december 1981, läs online, läs online och läs online, läst: 12 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens protokoll 1982/83:1, 31 december 1982, läs online, läs online och läs online, läst: 7 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).