Tord Hjalmar Ganelius, född 23 maj 1925 i Stockholm, död 14 mars 2016 i Stockholm, var en svensk matematiker.[1][2][3] Han var professor i matematik och var på 1980-talet ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien samt ledamot i Nobelstiftelsens styrelse. Ganelius ägnade sig främst åt analytiska funktioner och approximationsteori.[4]

Tord Ganelius
FöddTord Hjalmar Ganelius
23 maj 1925
Stockholm
Död14 mars 2016 (90 år)
Stockholm
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragMatematiker
MakaAggie Hemberg
BarnFyra
FöräldrarHjalmar Ganelius
Ebba Bejbom

Utbildning och karriär redigera

Tord Ganelius blev filosofie licentiat i Stockholm 1948 och disputerade för filosofie doktorsgraden vid Stockholms högskola 1953 på avhandlingen Sequences of Analytic Functions and Their Zeros.[5] Han blev docent i matematik i Lund 1953 och laborator 1956. 1957 tillträdde Ganelius som professor i matematik vid Göteborgs universitet, där han var verksam fram till 1980. Han var dekanus vid naturvetenskapliga fakulteten 1963-1965 och 1977-1980.[6][7] Tord Ganelius var inspektor för Filosofiska fakulteternas studentkår 1963-1967, med speciellt intresse för studentorkestern Tongångarna; han blev deras hedersledamot 1967.[7][8]

Tord Ganelius var gästprofessor vid University of Washington 1962, Cornell University 1967-1968 och vid University of California, San Diego1972-1973.[6]

Han invaldes i Kungliga vetenskapsakademien 1972[9] som ledamot nummer 1097[10] och var dess ständige sekreterare åren 1981-1989.[6][11] Varje år i oktober kungjorde han nobelpristagarna i fysik, kemi och ekonomi (till Alfred Nobels minne). Ganelius var styrelseledamot i Nobelstiftelsen 1981-1989.[6] Sedan 1960 var han även ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg.[12] År 1983 valdes han till utländsk ledamot av Finska Vetenskapsakademien[13]. Från 1981 till våren 1998 satt han i styrelsen i Letterstedtska föreningen.[14]

Tord Ganelius var skribent och artikelförfattare i matematik och allmänvetenskapliga frågor.[6] Ganelius gav 1966 ut boken Introduktion till matematiken[7] som sedan 2006 finns tillgänglig på nätet via bl.a. Nationellt centrum för matematikutbildning.[15]

Familj redigera

Tord Ganelius var son till byrådirektör Hjalmar Ganelius och Ebba, född Bejbom. Han var gift från 1951 med Aggie, född Hemberg, som är dotter till hovrättsrådet William Hemberg och Aina, född Wehlin.[6] De har fyra barn, Per (1952), Truls (1955), Svante (1957) och Aggie Öhman (1963).[16]

Källor redigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Ganelius, Tord Hjalmar
  2. ^ Ulf Persson. ”Vi minns Tord Ganelius”. Svenska Matematikersamfundets medlemsblad. http://www.swe-math-soc.se/pdf/SMSbull1605.pdf. 
  3. ^ Jan-Erik Andersson, Bo Berndtsson, Hasse Carlsson, Torgny Lindvall och Peter Sjögren (18 april 2016). ”Tord Ganelius”. Svenska Dagbladet. http://www.pressreader.com/sweden/svenska-dagbladet/20160418/281861527675623. Läst 18 juli 2016. 
  4. ^ Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra böcker AB, 1992. ISBN 91-7024-621-1
  5. ^ Ganelius, Tord Hjalmar (1953). Sequences of analytic functions and their zeros.: [Akad. avh. Sthlm högskola.]. Sthlm, London & Paris. Libris 2660006 
  6. ^ [a b c d e f] Vem är det, Svensk biografisk handbok 1993 tillgänglig via https://runeberg.org/vemardet/1993/0368.html
  7. ^ [a b c] Jubileumsskrift 1960-2010, Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, 2010
  8. ^ http://www.genealogy.math.ndsu.nodak.edu/id.php?id=20581&fChrono=1
  9. ^ Kungl. Vetenskapsakademien: Tord Ganelius[död länk], läst 28 juni 2009
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402114545/http://www.kva.se/sv/kontakt/Kontakt-sida/?personId=75. Läst 16 oktober 2012. 
  11. ^ http://en.wikipedia.org/wiki/Royal_Swedish_Academy_of_Sciences
  12. ^ ”Ledamöter”. Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg. Arkiverad från originalet den 6 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130506031041/http://www.kvvs.se/ledamoter.html. Läst 6 mars 2013. 
  13. ^ ”Ulkomaiset jäsenet - Foreign Members”. Suomalainen Tiedeakatemia. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141009063143/http://www.acadsci.fi/jasenet/ulkomaiset_jasenet.htm. Läst 5 mars 2015. 
  14. ^ Engblom, Lars-Åke (2016). Nordisk Tidskrift (2): sid. 169-170. 
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061009123006/http://ncm.gu.se/node/1111. Läst 17 oktober 2012. 
  16. ^ Vem är det, Svensk biografisk handbok 1965, tillgänglig via https://runeberg.org/vemarvem/gota65/0403.html