Topsning är en metod för att erhålla DNA från en person. Det utförs genom att med en sticka först skrapa på insidan av kinden[1] och sedan doppa den i saliven under tungan.[2] Alternativt skrapas endast insidan av kinden, utan efterföljande moment under tunga.[3]

Användning redigera

Metoden används både av polismyndigheter, för att säkerställa någons identitet och eventuella koppling till ett brott, och i samband med släktforskning.

Antropologi och släktforskning redigera

Under 2000-talet har det blivit en viktig del av både släktforskning och forskning relaterad till antropologi och historiska folkvandringar.[3]

2005 startade National Geographic Society i samarbete med IBM forskningsprojektet Genographic Project, där fram till 2017 över 800 000 personer världen över blivit topsade för att koppla deras DNA till personer i samma eller andra länder. Genom att undersöka y-DNA respektive mitokondrie-DNA kan man få ledtrådar till släktskap efter någons manlig respektive kvinnliga härstamning.

Polisiär användning i Sverige redigera

Under 2012 utförde polisen 28 889 topsningar i Sverige och Rikspolisstyrelsen har satt 50 000 topsningar per år som mål.[1]

Topsningar regleras i Rättegångsbalken (1942:740) 28 Kap. 12§, 12a§ och 12b§.[4]

Topsningar kan utföras på alla som är skäligen misstänkta för ett brott som har fängelse i straffskalan[5] och provet får då jämföras med, och sparas i, polisens DNA-register (12a§).[4] Topsningar kan även utföras på den som inte skäligen kan misstänkas för ett brott, men får då inte jämföras med polisens DNA-register (12b§).[4]

En kroppsbesiktning får inte utföras så att den som undersöks riskerar framtida ohälsa eller skada (12§).[4]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] SVT Text, 21 augusti 2012.
  2. ^ Helena Bergman. "Allt fler blir topsade", svt.se, 20 augusti 2012. Läst den 21 augusti 2012.
  3. ^ [a b] Larsdotter, Anna (28 juli 2008). ”DNA och släktforskning”. popularhistoria.se. http://popularhistoria.se/artiklar/dna-och-slaktforskning. Läst 26 september 2017. 
  4. ^ [a b c d] "Rättegångsbalk (1942:740) 28 kap 12 §", riksdagen.se. Åtkomst den 4 december 2017.
  5. ^ SVT Rapport kl 19.30, 16 oktober 2012.

Externa länkar redigera