Tony Benn
brittisk politiker
Anthony Neil Wedgwood Benn, ursprungligen känd som Anthony Wedgwood Benn, men senare som Tony Benn, född 3 april 1925, död 14 mars 2014, var en brittisk politiker och författare.[8] Han var ledamot av parlamentet i 47 år mellan 1950 och 2001 och statsråd i Labour regeringarna under Harold Wilson och James Callaghan på 1960 och 1970-talet. Från början av 1980-talet blev han känd som en del av den yttersta vänstern inom Labour och var allmänt sett en viktig förespråkare för demokratisk socialism inom partiet.[9]
| Tony Benn | |
 | |
| Född | 3 april 1925[1][2][3] Marylebone[4] |
|---|---|
| Död | 14 mars 2014[1][2][3] London[5] |
| Nationalitet | Brittisk och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Alma mater | New College, Oxford och Westminster School  |
| Sysselsättning | Politiker, självbiograf, dagboksskrivare |
| Befattning | Ledamot av Kronrådet Member of the 39th Parliament of the United Kingdom 39th United Kingdom Parliament (1950–1951)[6] Member of the 40th Parliament of the United Kingdom 40th United Kingdom Parliament (1951–1955)[6] Member of the 41st Parliament of the United Kingdom 41st United Kingdom Parliament (1955–1959)[6] Member of the 42nd Parliament of the United Kingdom 42nd United Kingdom Parliament (1959–1960)[6] Member of the 42nd Parliament of the United Kingdom 42nd United Kingdom Parliament (1961–1961) Member of the 42nd Parliament of the United Kingdom 42nd United Kingdom Parliament (1963–1964) Postmaster General of the United Kingdom (1964–1966) Member of the 43rd Parliament of the United Kingdom 43rd United Kingdom Parliament (1964–1966)[6] Member of the 44th Parliament of the United Kingdom 44th United Kingdom Parliament (1966–1970)[6] Förenade kungarikets teknikministrar (1966–1970) Ledamot av Förenade kungarikets 45:e parlament 45th United Kingdom Parliament (1970–1974)[6] Ledamot av Förenade kungarikets 46:e parlament 46th United Kingdom Parliament (1974–1974)[6] Förenade kungarikets näringsminister (1974–1975) Ledamot av Förenade kungarikets 47:e parlament 47th United Kingdom Parliament (1974–1979)[6] Förenade kungarikets energiminister (1975–1979) Ledamot av Storbritanniens 48:e parlament 48th United Kingdom Parliament (1979–1983)[6] Ledamot av Storbritanniens 49:e parlament 49th United Kingdom Parliament (1984–1987)[6] Ledamot av Storbritanniens 50:e parlament 50th United Kingdom Parliament (1987–1992)[6] Ledamot av Storbritanniens 51:a parlament 51st United Kingdom Parliament (1992–1997)[6] Ledamot av Storbritanniens 52:a parlament 52nd United Kingdom Parliament (1997–2001)[7] |
| Politiskt parti | Labour |
| Make/maka | Caroline Benn (g. 1949–2000) |
| Barn | Stephen Benn, 3rd Viscount Stansgate (f. 1951) Hilary Benn (f. 1953) Melissa Benn (f. 1957) |
| Föräldrar | William Wedgwood Benn Margaret Wedgwood Benn |
| Webbplats | tonybenn.com/ |
| Redigera Wikidata | |
Han var under sitt liv en av de mest populära men även kontroversiella politikerna i Storbritannien.[10]
Efter tiden som parlamentsledamot var Tony Benn profilerad motståndare mot krigen i Afghanistan och Irak.[11]
ReferenserRedigera
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Tony-Benntopic/Britannica-Online, omnämnd som: Tony Benn, läst: 9 oktober 2017
- ^ [a b] SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w6vq34vt, omnämnd som: Tony Benn, läst: 9 oktober 2017
- ^ [a b] The Peerage, The Peerage person ID: p58287.htm#i582867, omnämnd som: Anthony Neil Wedgwood Benn, läst: 9 oktober 2017
- ^ läs online,
- ^ läs online,
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Hansard 1803–2005
- ^ TheyWorkForYou
- ^ . https://www.britannica.com/biography/Tony-Benn.
- ^ ”Tony Benn: the establishment insider turned leftwing outsider”. https://www.theguardian.com/politics/2014/mar/14/tony-benn-dies-establishment-insider-turned-leftwing-outsider. Läst 28 mars 2019.
- ^ ”Tony Benn: 'Controversial, But Courteous'”. https://news.sky.com/story/tony-benn-controversial-but-courteous-10413735. Läst 28 mars 2019.
- ^ ”Obituary of Tony Benn”. https://www.bbc.com/news/uk-politics-26575041. Läst 28 mars 2019.