Tofsand[2] (Lophonetta specularioides) är en sydamerikansk fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3]

Tofsand
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Tofsand i Patagonien, södra Chile.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
UnderfamiljAnatinae
SläkteLophonetta
Riley, 1914
ArtTofsand
L. specularioides
Vetenskapligt namn
§ Lophonetta specularioides
Auktor(King, 1828)
Utbredning
Underarter
  • L. s. alticola Ménégaux, 1909
  • L. s. specularioides King, 1828
Synonymer
  • Anas specularioides
  • Utseende redigera

    Tofsanden är en 51–61 cm lång, övervägande gråbrun and med brunvattrat bröst och ljusfläckad kroppssida. Iris är röd och näbben svart. Utöver detta har den en rosaröd vingspegel med svart och vit inramning. Karakteristiskt är som namnet avslöjar en lång huvudtofs.[4]

    Utbredning och systematik redigera

    Tofsanden förekommer i Sydamerika och delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]

    Släktskap redigera

    Fågeln har tidigare placerats i släktet Anas, men förs numera till det egna släktet Lophonetta. Dess närmaste släktingar är arterna brasilienand (Amazonetta brasiliensis) och bronsvingad and (Speculanas specularis),[5] även de i var sina egna släkten. Dessa är i sin tur systergrupp med ångbåtsänderna i Tachyeres.[6] Alla dessa har sin hemvist i Sydamerika.

    Levnadssätt redigera

    Tofsanden lever av ryggradslösa djur och alger och häckar i Anderna på upp till 4300 meters höjd. Häckningssäsongen varierar geografiskt.[7][4]

    Status och hot redigera

    Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

    Noter redigera

    1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Lophonetta specularioides Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2 mars 2016.
    2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
    3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
    4. ^ [a b] Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2020). Crested Duck (Lophonetta specularioides). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52883 13 april 2020).
    5. ^ Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999): Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk 116(3): 792–805. PDF fulltext Arkiverad 5 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
    6. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.
    7. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

    Externa länkar redigera