Tjänsteman
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Tjänsteman är en person som tillhör en viss samhällsklass eller yrkeskategori. I offentlig verksamhet är tjänstemän, till skillnad från förtroendevalda, befattningshavare som är anställda hos myndigheten och uppbär lön för sitt arbete.
En tjänsteman skilde sig ursprungligen från en arbetare genom att i sitt yrke producera tjänster i stället för varor. I dag handlar skillnaden snarast om utbildningsform; en tjänsteman har i allmänhet, till skillnad från arbetaren, genomgått gymnasium eller teoretisk gymnasieskola och akademiska studier. Det kan också finnas en skillnad i anställningsförhållandets karaktär, varvid tjänstemän i den offentliga sektorn är anställda i tjänsteförhållande, med tjänsteansvar, i motsats till vanliga anställda i arbetsavtalsförhållande.
FinlandRedigera
I finländsk lagstiftning skiljer man mellan anställda i arbetsavtalsförhållande och anställda i tjänsteförhållande till stat, kommun, kommunförbund, evangelisk-lutherska kyrkan, det ortodoxa kyrkosamfundet eller vissa andra offentligrättsliga organisationer. För tjänstemän gäller särskilda bestämmelser om bland annat tjänsteansvar och uppsägningsskydd.[1]
Med tjänsteman kan man alltså i Finland antingen avse innehavaren av en tjänst, i tjänsteförhållande till en offentligrättslig institution (finska: virkamies), eller en person med ett arbete som förutsätter teoretisk utbildning (finska: toimihenkilö), i motsats till arbetare och i likhet med hur ordet numera används i Sverige.
Akademiskt utbildade tjänstemän inom både den offentliga och den privata sektorn organiseras fackligt främst inom Akava, övriga tjänstemän främst inom Tjänstemannacentralorganisationen.
SverigeRedigera
I Sverige organiseras tjänstemän fackligt av TCO- och Saco-förbunden samt Ledarna. Undantaget är tjänstemän inom kooperationen och arbetarrörelsen som organiseras i Handelsanställdas förbund. De svenska tjänstemännens fackliga organisationsgrad är numera högre än arbetarnas, 72 procent respektive 60 procent 2019.[2] En av förklaringarna till den höga organisationsgraden är att de svenska tjänstemännen har egna fackförbund och centralorganisationer.[3]
TjänstepersonRedigera
På senare tid har flera kommuner och organisationer anammat det könsneutrala ordet tjänsteperson istället för tjänsteman. Till dessa hör Uppsala kommun[4], Malmö stad[5], Sala kommun[5], samt paraplyorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner[6]. Sveriges språkvårdande myndighetsavdelning Språkrådet rekommenderar "att man ska använda könsneutrala yrkesbeteckningar och titlar. Det gäller även olika funktioner som till exempel talesman där man mycket väl kan använda talesperson istället"[7].
Ett argument mot användningen av tjänsteperson är att tjänsteman över åren har vunnit hävd, samt att ordet tjänsteperson skulle vara opersonligt[8].
I Finland används termen tjänsteinnehavare synonymt om tjänstemän i kommunal tjänst.[9]
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ Se t.ex. Strafflag 19.12.1889/39, 40 kapitlet Om tjänstebrott (Finlex)
- ^ Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1, tabellerna 2-3
- ^ Kjellberg, Anders (1997) "Hur formades de svenska tjänstemännens organisationsmönster?" i Anders L Johansson (red.) Fackliga organisationsstrategier Solna: Arbetslivsinstitutet
- ^ TT (8 mars 2017). ”Uppsala avskaffar alla tjänstemän”. www.nsd.se. https://www.nsd.se/nyheter/uppsala-avskaffar-alla-tjansteman-nm4480359.aspx. Läst 6 april 2020.
- ^ [a b] ”Titlar i nya kläder | Akademikern”. akademikern.se. https://akademikern.se/reportage/titlar-i-nya-klader. Läst 6 april 2020.
- ^ Qvarnström, Per; Estrid, Text:. ”S: Ersätt tjänsteman med tjänsteperson”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=6647261. Läst 6 april 2020.
- ^ ”Tjänsteman eller tjänsteperson? - Institutet för språk och folkminnen”. www.isof.se. http://www.isof.se/om-oss/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/nyheter-2017/2017-03-09-tjansteman-eller-tjansteperson.html. Läst 6 april 2020.
- ^ Karlsson, Anna-Malin (14 februari 2016). ”Känsligt när män ersätts av personer”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/kansligt-nar-man-ersatts-av-personer. Läst 6 april 2020.
- ^ ”tjänsteinnehavare | TEPA: sökträffar i fackspråkliga ordlistor och ordböcker”. termipankki.fi. https://termipankki.fi/tepa/sv/s%C3%B6k/tj%C3%A4nsteinnehavare. Läst 28 januari 2021.
Externa länkarRedigera
- TAM-Arkiv (Arkiv med dokument och litteratur om tjänstemän, tjänstemannarörelsen och dess historia).
- Statstjänstemannalag 19.8.1994/750