För andra betydelser, se Titel (olika betydelser).

En titel är ett ord som vanligen indikerar en persons yrke, sociala position eller status. De kan användas vid tilltal, men den vanligaste användningen är som en status- eller befattningsmässig beskrivning.

Brorskål. Färglitografi av Hjalmar Mörner, 1830. Kungliga biblioteket.

Titlar har använts i de flesta samhällen och kan vara antingen ärvda eller förvärvade. För många titlar har det funnits explicita regler om vem och hur de får användas. Förr var det vanligt att makan till den betitlade maken i sociala sammanhang utrustades med en feminiserad form, exempelvis kunde makan till en konsul kallas konsulinnan. Motsatsen, att maken får en egen form av makans titel, är om inte okänt så åtminstone mycket ovanligt. I de fall en titel är förvärvad hör den ofta ihop med ett yrke, ett uppdrag eller en utbildning.

Användning i SverigeRedigera

Titlar och artighetsfraser är något som ändras med tid och mode, och det har i Sverige i olika tider funnits en mängd titlar och fraser.

Äldre tidRedigera

Under 1800-talet var titelsystemet i Sverige relativt hierarkiskt och styrt, och indelade i en mängd undergrupper. Följande är från dess tidigare hälft.

Titel Artighetsfras samt överskrift i brev Tilltal Avslutningsfras i brev
Konungen Stormägtigste, Allernådigste Konung. Eders Kongl. Maj:t Framhärdar med djupaste wördnad, trohet och nit.

Stormägtigste, Allernådigste Konung

Eders Kongl. Maj:ts

allerunderdånigste och tropligtigste tjenare och undersåte. (Tjenare nyttjas om Kungl. fullmakt innehas, annars endast undersåte.)

Drottningen Stormägtigste, Allernådigste Drottning. Eders Kongl. Maj:t Framhärdar med all undersåtlig lydnad och trohet.

Stormägtigste, Allernådigste Drottning

Eders Kungl. Maj:ts

allerunderdånigste och tropligtigste undersåte.

Kronprinsen Högborne Furste, Allernådigste Kronprins (eller Herre). Eders Kongl. Höghet Med djupaste wördnad och nit framhärdar

Högborne Furste

Eders Kongl. Höghets

underdånigste (eller tropligtigste) tjenare.

Arvprins Högborne Furste, Allernådigste Herre. Eders Kongl. Höghet Med djupaste wördnad och nit (eller undergifwenhet) framhärdar

Högborne Furste

Eders Kongl. Höghets

underdånigste (eller tropligtigste) tjenare.

Kronprisessan Högborna, Allernådigste Kronprinsessa. Eders Kongl. Höghet Med djupaste vördnad framhärdar Eders Kongl. Höghets

underdånigste tjenare.

Prins eller Prinsessa Högborne Furste, Allernådigste Herre. Eders Kongl. Höghet Med djupaste wördnad och undergifwenhet framhärdar

Högborne Furste

Eders Kongl. Höghets underdånigste tjenare.

Ämbetsverk och Domstolar Till Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt eller Till Kongl. Maj:ts Befallningshafwande i N.N. Län dag, årtal samt namn
Grevar och Friherrar Högwälborne. Ers nåd / Herr greve alt baron
Adelsmän Wälborne. Ers nåd / Herr
Ärkebiskop, Biskop, Överhovpredikant, Pastor primarius Högwördigste. Herr
Domprost, Teologie doktor, Licentiat Högwördige och Widtberömde. Herr
Hovpredikant, Pastor, Kyrkoherde i Stockholm, Regementspastor, Lektor eller Rektor (som är präster) Högärewördige och Höglärde. Herr
Konrektor, Kyrkoherde, Bataljonspredikant, Skvadronspredikant Wälärewördige och Höglärde (om han inte är filosofie doktor blir det istället Wälärevördige och Högwällärde). Herr
Komminister, Skolkolleger, Skollärare Ärewördige och Wällärde (om han är filosofie doktor blir det Ärewördige och Höglärde). Herr
Civila och militära ämbetsmän som innehar Kunglig fullmakt Högädle. Herr
Civila tjänstemän Ädle och Högaktade. Herr
Lägre civila tjänstemän Wälaktade. Herr
Jurist Widtlagfarne och Höglärde. Herr
Medicine doktor Widterfarne och Höglärde. Herr
Professor vid Universitet Widtberömde och Höglärde. Herr
Borgare, Handelsman Högaktade. Herr
Hantverkare i städer Äreborne och Konsterfarne. Herr
Nämndeman Ärlige och Wälförståndige. Herr
Bonde Ärlige och Förståndige. Herr
Dräng, Torpare Ärlige och Beskedlige. Herr
Soldat Ärlige och Manhaftige. Herr
Hantverkare på landsbygden Ärlige och Konsterfarne. Herr

Före du-reformen som infördes i Sverige i slutet av 1960-talet och början på 1970-talet var det viktigt hur man titulerade varandra. Före denna reform var det vanligt att männen sinsemellan slopade titlarna genom att bli "du och bror" med varandra för att kunna umgås mer lättsamt. Titelbortläggningen kunde ske med en ceremoni som kallades brorskål eller duskål.

Restaurangpersonal, butikspersonal och liknade undvek titlar genom att säga "vad får det vara?" och andra fraser, även om de också kunde använda "herrn" och "frun" om de inte visste titeln, vilket finare stamgäster förväntade att de visste.

Senare tidRedigera

En man som inte har någon särskild titel av annat slag tituleras på svenska herr/herrn, en kvinna tituleras fru/frun eller fröken, det senare om man vet eller kan anta att hon är ogift.

Numera används sällan titlar vid tilltal utom i mycket officiella sammanhang eller i vissa situationer, till exempel i militära sammanhang.

ReferenserRedigera