Timorgräsfågel[2] (Cincloramphus bivittatus) är en fågel i familjen gräsfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Timorgräsfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljGräsfåglar
Locustellidae
SläkteCincloramphus
ArtTimorgräsfågel
C. bivittatus
Vetenskapligt namn
§ Cincloramphus bivittatus
Auktor(Bonaparte, 1850)

Utseende och läte redigera

Timorgräsfågeln är en liten rostfärgad sångfågel med rätt lång stjärt och kraftig näbb. Fjäderdräkten är enhetligt rostbrun ovan med ett tjockt beigefärgat ögonbrynsstreck. Undersidan är ljus med varmbeige anstrykning på strupe och bröst. Ungfågeln är mattare i färgerna med mindre tydligt avgränsat ögonbrynsstreck. Sången består av en serie med tydligt markerade två eller tre toner, "zwi-chit" eller "zi-chiwit”. Även drillar och raspiga skallrande ljud kan höras.[4]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer i låglandsbuskmark på Timor i östra Små Sundaöarna.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet redigera

Arten placeras traditionellt som enda art i släktet Buettikoferella. DNA-studier från 2018[5] visar dock att den bildar en klad tillsammans med arterna i Megalurulus, de tidigare lärksångarna i Cincloramphus, fijigräsfågeln, samt rostgräsfågeln och papuagräsfågeln från Megalurus. Författarna till studien rekommenderar att alla dessa placeras i Cincloramphus som har prioritet, och denna hållning följs här.

Familjetillhörighet redigera

Gräsfåglarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[6] Idag delas därför Sylviidae upp i ett flertal familjer, däribland Locustellidae.

Levnadssätt redigera

Timorgräsfågeln är som andra gräsfåglar en skygg och tillbakadragen fågel. Den förekommer enstaka eller i par i buskage i skogsområden, både i lågland och i lägre bergstrakter.[4]

Status redigera

Arten har ett begränsat utbredningsområde, men tros öka i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Cincloramphus bivittatus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  4. ^ [a b] Madge, S. (2020). Buff-banded Bushbird (Cincloramphus bivittatus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.bubbus1.01
  5. ^ Alström, P., A. Cibois, M. Irestedt, D. Zuccon, M. Gelang, J. Fjeldså, M.J. Andersen, R.G. Moyle, E. Pasquet, and U. Olsson (2018), Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Mol. Phylogenet. Evol.
  6. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström och U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

Externa länkar redigera