Timboholmsskatten
Timboholmsskatten är en guldskatt hittad 1904 på Timboholms ägor i utkanten av Skövde i Västergötland av tre arbetare vid namn Carl Wernlund och Per Rythén, mer kända som "Sjôle-Lotta" och "Bly-Per"[1] samt C. H. Lantz. Skatten är daterad till folkvandringstid (ca 400–500-tal), och har en totalvikt på cirka 7 kg. Den består av 2 tackor och 26 spiralringar av obearbetat guld och är den största bevarade guldskatten hittad i Norden. Bara Tureholmsskatten, funnen i Södermanland, är större, men denna skingrades efter fyndet.
Guldskatten finns nu i Guldrummet på Historiska museet i Stockholm. En kopia av skatten visas på Stadsmuseet i Skövde och sedan hösten 2008 finns en skulptur föreställande guldringarna i Timboholmsrondellen vid infarten till Östermalm i Skövde.
Det dröjde innan upphittarna fick betalning, varför de i juli året därpå insände ett klagobrev. Detta möttes dock med byråkratisk aversion av ansvariga myndigheter. När och om de fick betalning är inte känt, men den uteblivna ersättningen vållade stora tidningsrubriker.
Skatten värderades av dåvarande antikvarie Hildebrandt till 2 000 kronor inklusive den så kallade dusören, cirka 100 000 kr 2011.
Stadsmuseet i Skövde har gjort en film om hur det kom sig att guldet fick ligga orörd i marken i flera hundra år.
Referenser redigera
- ^ Skövde Museum, Otrons vinter - en utställning av Skövde museum (1993) sidan 23.
- "Kalmar" 1905-07-21. SHM:s huvudkatalog för fynd 12567.