Tidsgeografi är ett ramverk eller ett synsätt för att förstå tidsliga och rumsliga processer, snarare än en teori i snäv mening.[1] Tidsgeografin utvecklades av svenska kulturgeografer men har sedan 1970-talet fått internationell spridning. Tidsgeografi har tillämpats inom bland annat transportforskning, planering, geografi, ekologi och hälsovetenskap.[2]

Bakgrund redigera

 
Exempel på tidsgeografisk notation, bland annat: tidrumkub, prisma, individbana och aktivitetsknippe.

Tidsgeografin utvecklades av Torsten Hägerstrand och hans kollegor vid Lunds universitet, bakgrunden till tidsgeografin finns i Hägerstrands tidiga forskning om migration.[1]

Ett kännetecken för tidsgeografin är dess grafiska notation som beskriver dess centrala begrepp. Notationen används också för att exempelvis illustrera individers rörelser. Inom tidsgeografin är en metod för att fånga individens rörelser olika typer av tidsdagböcker.

I det tidsgeografiska synsättet är tid och rum sammankopplade i tidrummet. Centralt för tidsgeografin är hur individen rör sig genom tidrummet, hennes individbana eller trajektoria. Begreppet projekt beskriver aktiviteter som ofta kräver koordination mellan individer och/eller material. Konkurrens om utrymme i tidrummet gör att vissa projekt blir dominanta (medan andra kan haverera). Tidrummet präglas också av olika typer av restriktioner som begränsar vad som är möjligt. Till restriktionerna hör kapacitetsrestriktioner, kopplingsrestriktioner och styrningsrestriktioner. Kapacitetsrestriktionerna handlar om individens egna möjligheter. Kopplingsrestruktionerna berör samordning mellan individer och/eller material. Styrningsrestriktioner syftar på olika typer av kontroll och regelverk.

I senare arbeten valde Hägerstrand att använda begreppet all-ekologi och i hans sista bok, den postuma Tillvaroväven[3], strävar han efter en helhetssyn på vardagsliv och ekologi, med tidsgeografin som grund.[4]

Senare utveckling redigera

Under 1980-talet behandlades tidsgeografin av bland andra sociologen Anthony Giddens och kulturgeograferna Allan Pred och Nigel Thrift. I Sverige uppmärksammades tidsgeografin av Johan Asplund i början av 1990-talet.[5]

Kritik redigera

Tidsgeografin har kritiserades inledningsvis för att vara såväl mekanistisk som reduktionistisk, en kritik Hägerstrand menar avtog i takt med att förståelsen för synsättet växte. Det finns även en feministisk kritik av tidsgeografin.[6] Samtidigt har tidsgeografiska perspektiv använts för att belysa inte minst kvinnors villkor.[7]

Se även redigera

Läs mer redigera

  • Hägerstrand, T. Tillvaroväven. (2009). Red Ellegård, K. och Svedin, U.

Externa länkar redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Lenntorp, Bo (1999-07-01). ”Time-geography – at the end of its beginning” (på engelska). GeoJournal 48 (3): sid. 155–158. doi:10.1023/a:1007067322523. ISSN 0343-2521. https://link.springer.com/article/10.1023/A:1007067322523. Läst 28 december 2017. 
  2. ^ Sui, Daniel. ”Looking through Hägerstrand’s dual vistas: towards a unifying framework for time geography”. Journal of Transport Geography 23: sid. 5–16. doi:10.1016/j.jtrangeo.2012.03.020. http://dx.doi.org/10.1016/j.jtrangeo.2012.03.020. Läst 28 december 2017. 
  3. ^ Hägerstrand, Torsten (2009). Tillvaroväven. Forskningsrådet Formas. ISBN 9789154060337. OCLC 456875435. https://www.worldcat.org/oclc/456875435 
  4. ^ Lagerroth, Erland. ”Tillvarovävens formvärld och vävfront Torsten Hägerstrands andliga testamente” (på svenska). Arkiverad från originalet den 29 december 2017. https://web.archive.org/web/20171229115223/http://tidningenkulturen.se/index.php/ess-mainmenu-57/riga-mainmenu-130/7361-tillvarovaevens-formvaerld-och-vaevfront-torsten-haegerstrands-andliga-testamente. Läst 28 december 2017. 
  5. ^ ”Tillfälle och tillfällighet. Johan Asplund behandlar slumpens betydelse i livet - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 6 februari 1993. https://www.dn.se/arkiv/kultur/tillfalle-och-tillfallighet-johan-asplund-behandlar-slumpens-betydelse-i-livet/. Läst 28 december 2017. 
  6. ^ Scholten, Christina; Friberg, Tora; Sandén, Annika (2012-12-01). ”Re-Reading Time-Geography from a Gender Perspective: Examples from Gendered mobility” (på engelska). Tijdschrift voor economische en sociale geografie 103 (5): sid. 584–600. doi:10.1111/j.1467-9663.2012.00717.x. ISSN 1467-9663. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9663.2012.00717.x/abstract. Läst 28 december 2017. 
  7. ^ Ellegård, Kajsa; Pater, Ben de (1999-07-01). ”Introduction: The complex tapestry of everyday life” (på engelska). GeoJournal 48 (3): sid. 149–153. doi:10.1023/A:1007059105684. ISSN 0343-2521. https://link.springer.com/article/10.1023/A:1007059105684. Läst 28 december 2017.