Tibro
 |
Den här artikeln anses vara skriven som en annons. (2023-03) Om ämnet är relevant bör artikeln bearbetas för att bli mer neutral. Om inte, bör den istället märkas för radering med mallen {{Radera}}. Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Tibro är en tätort i Västergötland samt centralort i Tibro kommun, Västra Götalands län. Tibro ligger knappt två mil öster om Skövde. Genom Tibro flyter ån Tidan som har bidragit till ortens namn. Orten är en stationsort då samhället har byggts upp kring järnvägen.
| Tibro | |
| Tätort Centralort | |
 Bostadsområdet Brittgården, ritat av Ralph Erskine och uppfört 1959-69.
| |
| Slogan: Sveriges möbelcentrum | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Tibro kommun |
| Distrikt | Tibro distrikt |
| Koordinater | 58°25′8″N 14°9′29″Ö / 58.41889°N 14.15806°Ö |
| Area | |
| - tätort | 810 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 235,2 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 8 614 (2020)[3] |
| - kommun | 11 399 (2022)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 10,6 inv./hektar |
| - kommun | 48 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Tibro |
| Riktnummer | 0504 |
| Tätortskod | T5456[4] |
| Beb.områdeskod | 1472TC102 (1960–)[5] |
| Geonames | 2669118 |
  Ortens läge i Västra Götalands län
| |
| Wikimedia Commons: Tibro | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
I södra utkanten av tätorten ligger Kyrkefalla kyrka.
HistoriaRedigera
Administrativa tillhörigheterRedigera
Tibro var belägen i Kyrkefalla socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Kyrkefalla landskommun, där Tibro municipalsamhälle inrättades 20 oktober 1923. Landskommunen med municipalsamhället ombildades 1947 till Tibro köping som 1971 uppgick i Tibro kommun där Tibro sedan dess är centralort.[6]
I kyrkligt hänseende hör orten till Tibro församling, före 1947 benämnd Kyrkefalla församling.[7]
Orten ingick till 1938 i Kåkinds tingslag, därefter till 1971 i Gudhems och Kåkinds tingslag. Från 1971 till 2009 ingick Tibro i Skövde domsaga och orten ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[8]
Från bönder till möbeltillverkare och entreprenörerRedigera
Tibro har en mycket lång tradition av trä- och möbelhantverk. Grunden till dagens möbel- och inredningsnäring lades redan på 1800-talet, då vissa bönder och torpare började snickra enkla möbler för att klara livhanken.
Skogs- och trähantering har varit Tibros viktigaste näringsgrenar sedan långt tillbaka i tiden. Under 1700-talet utvecklade bönder och torpare sitt hantverkskunnande för att kunna komplettera sina inkomster med att sälja förädlat virke i olika former. Snickeriarbetet etablerades tidigt men det var i samband med industrialiseringen vid 1800-talets mitt som tillverkningen av möbler tog fart på allvar i Tibrobygden.[9]
Möbelindustrins nyckelfaktorerRedigera
Faktorer som påverkade framväxten av möbelindustrin var:
- befolkningsökningen
- urbaniseringen
- lagen om näringsfrihet 1864
- den goda tillgången på skog, sågade trävaror och vattenkraften, som lett till etableringen av många sågverk i bygden
- järnvägens tillkomst 1876, som möjliggjorde transporter till de växande städerna[9]
Småskalig hemmatillverkning av möblerRedigera
De första möbelsnickarna var verksamma i Hörnebo. Det var på 1850-talet som de började tillverka möbler med bara några få handredskap i hemmen eller i små röda träverkstäder i direkt anslutning till dem. De första möbeltyperna som producerades var enkla förvaringsmöbler, pinnstolar, gungstolar och pinnsoffor. I början var det inte tillåtet för vem som helst att tillverka och sälja sina möbler, utan endast de som hade detta som yrke fick enligt lagen sälja sina möbler. Andra fick tillverka möbler, men endast för eget bruk.[9]
JärnvägenRedigera
Etableringen av järnvägen 1876 fick även stor betydelse för utvecklingen av Tibro som ort. Då kom verkstäder och hus i allt större utsträckning att byggas i anslutning till området runt järnvägsstationen. 1923 bröts området kring järnvägsstationen ur Kyrkefalla landskommun och municipalsamhället Tibro bildades.[9]
Möbeltillverkningen tar fartRedigera
Från 1900-talets början utvecklades de små röda verkstäderna till industrier. På 1920-talet började specialiseringen inom möbeltillverkningen och nya yrkesgrupper såsom bonare, tapetsörer, bildhuggare och decopörer kom till. Under krigsåren byggdes riktiga fabrikslokaler och nya material började användas inom möbelindustrin i Tibro.
Efterkrigstiden var den mest expansiva perioden i Tibros historia. På 1950-talet byggdes det första riktiga hyreshuset i Tibro.[förtydliga] På 1960-talet färdigställdes etappvis bostadsområdet Brittgården. Området skapades av Ralph Erskine och består av 369 bostäder i blandade bostadsformer. Industrins behov av arbetskraft ökade trycket på att få fram bostäder och det allmännyttiga bostadsbolaget Tibrobyggen bildades.[10]
Möbelindustrin i Tibro fortsatte att expandera fram till slutet av 1970-talet. Därefter har den storskaliga möbelindustrin försvunnit och ersatts av möbel- och inredningsföretag som är inriktade på att skapa inredningslösningar för offentliga miljöer.[9]
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Tibro 1960–2020[11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 5 091 | |||
| 1965 | 6 132 | |||
| 1970 | 6 894 | |||
| 1975 | 8 476 | |||
| 1980 | 8 778 | |||
| 1990 | 8 505 | 691 | ||
| 1995 | 8 517 | 710 | ||
| 2000 | 7 938 | 722 | ||
| 2005 | 8 005 | 725 | ||
| 2010 | 8 018 | 737 | ||
| 2015 | 8 396 | 789 | ||
| 2020 | 8 614 | 810 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Hörnebo 1975
| ||||
NäringslivRedigera
Tibro är en ort av stor betydelse för svensk möbelproduktion och på orten finns 60 företag i branschen. I Tibro har företag som arbetar med möbler, inredning och logistik en dominerande ställning, men här finns även en mekanisk industri, en växande handels- och tjänstesektor och företag som ägnar sig åt automatisering och förpackningsteknik.
Tibro är Sveriges Möbelcentrum med kompetens om möbler, inredning och logistik. Här finns drygt 60 företag som arbetar med tillverkning, design, försäljning och distribution av möbler samt möbel- och inredningsutbildning. Flera ledande möbelkoncerner finns etablerade i Tibro, bland dem MIO, Tibro Kök, SA Möbler, IRE Möbler och OFFECCT.
I kommunen finns över 900 företag i 170 branscher. På senare år har Tibro blivit ett betydande logistikcentrum. Tibro är Skandinaviens största logistikcentrum för möbelindustrin som LGT Logistics AB, med 350 anställda. Etablerade i Tibro är även Gateretail med cirka 80 anställda.
Vid sidan av möbel- och inredningsföretagen finns också en mekanisk industri, företag som arbetar med automatisering och förpackningsteknik och en växande handels- och tjänstesektor.
Tibro har även ett utbud av butiker, bland dem flera specialbutiker. Här finns bland annat fiskebutik, försäljning av specialdelar till bil och motorcykel, försäljning av amerikanska bilar samt två specialiserade inredningsbutiker.
De största arbetsgivarna i Tibro är Tibro kommun, LGT Logistics AB och Inflight Service. Närmare 1 200 personer arbetspendlar från närliggande orter till Tibro. Drygt 2 000 Tibrobor arbetar i andra kommuner. Majoriteten av dem pendlar till närliggande orter, framförallt till Skövde med arbetsplatser som Kärnsjukhuset, Volvo Powertrain och Volvo Cars där många Tibrobor arbetar.
KulturRedigera
Teater och filmRedigera
I Tibro ligger Folkteatern Skaraborg. Varje år sätts Tibrorevyn upp i januari, och den speglar det gångna årets händelser i Tibro på ett humoristiskt och träffande sätt. På biografen Vintergatan visas både nya och äldre filmer.
BibliotekRedigera
Biblioteket ligger i närheten av sporthallen. Biblioteket är väldigt aktivt och bjuder ofta på utställningar som visar upp ung konst och hantverksscenen från ortens skolor samt arrangerar olika barnaktiviteter och författarbesök. Lokalerna renoverades under 2015-2016 och har fått ett mycket modernt utseende och häftiga funktioner, så som ett runt rum där presentationer och föreställningar hålls nästan varje vecka.[12]
KonstRedigera
Utställningar med både lokal och nationell karaktär visas i Tibros olika utställningslokaler. I samarbete med Tibro konstförening visas skiftande utställningar av nutida konst på Ateljé Blocking. Tibro kommun äger en stor konstsamling som är placerad i kommunhuset, på äldreboenden, skolor, bibliotek och i andra kommunala verksamheter.[13]
Musik och festivalRedigera
Det största årliga musikevenemanget i Tibro är UPPåNER-festivalen som hålls i början av juni varje år. Festivalen anordnas av kommunen och ger en mängd lokala artister möjlighet att presentera sin musik, samt mer välkända artister, så som Jill Johnson, Timbuktu, Tribute to Dire Straits och Louise Hoffsten. Det är alltid fri entré, och programmet sträcker sig från musik till barnaktiviteter, seniorfika och olika former av prova-på-aktiviteter.[14]
Ungdomsföreningen Kulturbrunnen är en samarbetspartner som tillsammans med Kultur & Fritid anordnar konserter och kulturupplevelser, som exempelvis UKM-festivalen för den yngre publiken. [13]
Tillsammans med föreningen Tibrojazz arrangeras varje år i augusti Tibro Tradjazzfestival.[13]
Sport och fritidRedigera
IdrottsarenorRedigera
I Tibro finns det goda förutsättningar för att utöva olika slags idrotter på många arenor, bland annat ishall, gräsplaner, konstgräsplan, bokningsbara gymnastiksalar, inomhushallarna i Sporthallen, tennis- och badmintonhall, friidrottsanläggningen Snickarvallen samt badhus.
NaturRedigera
Vill man utöva någon form av vattenaktivitet finns både badsjön Örlen och fina paddelvatten i ån Tidan. I motionsområdet Rankås finns det stora möjligheter att träna på olika sätt. Här finns utomhusgym, motionsspår, vandringsleder, MTB-leder, vackra ridstigar samt längdskidspår på vintern.[15]
IdrottsprofilerRedigera
Sjufaldige världsmästaren i enduro Anders Eriksson bor i Tibro och tävlar för Tibro MK. En annan endurotalang är Svenerik Jönsson som var aktiv tävlingsförare på åttio- och tidigt nittotal. Även Tampa Bay Lightning:s backtalang Anton Strålman, beachvolleybollspelaren Simon Dahl samt tennisproffset Robin Söderling är bördiga från Tibro. Konståkerskorna Viktoria Helgesson och Joshi Helgesson, båda med i Sveriges VM-trupp kommer från Tibro.
Kända personerRedigera
- Simon Dahl, beachvolleybollspelare[16]
- Helion, discjockey och musikproducent [17]
- Anders Eriksson, enduroförare[18]
- Johanna Götesson, konståkare[19]
- Viktoria Helgesson, konståkare[20]
- Joshi Helgesson, konståkare[20]
- Svenerik Jönsson, enduroförare (tävlat för Tibro MK)
- Anton Strålman, ishockeyspelare[21]
- Robin Söderling, tennisspelare[22]
- Emil Karlsson, fotbollsspelare i Örgryte IS (spelat för Tibro AIK)
- Malin Wengholm, politiker
- Angelica Wallén, handbollsspelare
- Robert Lechte, handbollsspelare
- Gunnar Svensson, bankdirektör
- Andréas Sjölander, författare/illustratör
Se ävenRedigera
NoterRedigera
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 4 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skövde tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c d e] ”Tibros historia”. Arkiverad från originalet den 5 april 2016. https://web.archive.org/web/20160405015146/http://www.tibro.se/Om-kommunen/Tibros-historia/. Läst 20 juli 2016.
- ^ https://tibrobyggen.se/om-oss/historia/
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Tibro Bibliotek”. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160807013129/http://www.tibro.se/kultur-fritid-och-idrott/bibliotek/. Läst 1 augusti 2016.
- ^ [a b c] ”Tibros kultur”. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160807013820/http://www.tibro.se/Kultur-fritid-och-idrott/Kultur-for-alla/. Läst 1 augusti 2016.
- ^ ”UPPåNER”. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160807022623/http://www.tibro.se/Startsidans-nyheter/Valkommen-till-arets-UppaNer-festival/. Läst 1 augusti 2016.
- ^ ”Rankås i Tibro”. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160807041636/http://www.tibro.se/Kultur-fritid-och-idrott/Friluftsliv-och-motion/Rankas-fritidsomrade/. Läst 1 augusti 2016.
- ^ Simon från Tibro ende skaraborgare i OS i Aten
- ^ Helin på Sverigetopplistan
- ^ Världsmästaren gör comeback i Karlsborg
- ^ Tibro-konståkare tog hem SM-gulden
- ^ [a b] Dubbelt Helgesson för Sverige i konståknings-EM
- ^ Strålman skadad efter hård tackling
- ^ Fortsatt oklart kring Robin Söderlings comeback