Thorleif Allum

svensk skådespelare

Thorleif Allum, född den 17 oktober 1882 i Kristiania, död den 2 december 1918 i Stockholm,[1] var en norsk operasångare (baryton) och operettartist, under större delen av sitt liv yrkesverksam i Sverige.

Thorleif Allum
Thorleif Allum-Greven.jpg
Thorleif Allum som Brissard i Greven av LuxemburgOscarsteatern 1910
Född17 oktober 1882
Norge Kristiania, Norge
Död2 december 1918 (36 år)
Sverige Stockholm, Sverige
GenreOpera
RollSångare, tonsättare
År som aktiv1900 – 1915

ScenkarriärRedigera

Allum studerade vid Kristiania handelsgymnasium innan han som 17-åring debuterade vid Norsk Opera i rollen som Silvio i Pajazzo i juni 1900. Under de följande två månaderna framträdde han som Ottokar i Friskytten, Greven av Luna i Trubaduren och Germont i La Traviata, innan han i augusti engagerades vid Emil Lindens operasällskap.[2] I samband med att sällskapet upplöstes i april 1901 engagerades Allum av Albert Ranft vid hans teatrar i Stockholm.[3] Stockholmsdebuten skedde som Doudoux i Bellevilles möSödra Teatern.

Allum etablerade sig i Sverige som framträdande operettartist. Han spelade Rosillon i den första svenska uppsättningen av Glada änkan 1907 och Brissard i Greven av Luxemburg 1910, båda på Oscarsteatern. Däremellan hade han på samma teater år 1908 gjort den manliga huvudrollen, Niki, vid Sverigepremiären av Oscar Straus' En valsdröm mot Emma Meissner som Franzi. Han gjorde även gästspel i Finland.

InspelningarRedigera

Allum gjorde under sin relativt korta karriär åtskilliga fonograminspelningar. Redan år 1900 sjöng han i Norge in Ack Värmeland du skönafonografrulle. I Sverige gjorde han 1905 ett tjugotal grammofonsidor (däribland några duetter med Rosa Grünberg och Inga Berentz) för märket Favorite och minst åtta stycken för Lyrophon. De följdes av ett antal inspelningar för Odeon 1912. Ungefär vid samma tid gjorde han också insjungningar för International Talking Machine i Tyskland.

Allum komponerade också musiken till Romans, insjungen på skiva cirka 1915 av Oscar Bergström.

PrivatlivRedigera

Drabbad av lungblödningar och lungtuberkulos drog sig Allum tillbaka från sin scenkarriär redan vid 32 års ålder och avled tre år senare. Han var gift med sångaren Signhild Boström (1887–1975) från 1910 fram till sin död.[1] Paret hade en dotter, Toutie död 1956. Allums dotterdotter är Christina Lagerson, f 1938 verksam under sextitalet på Riksteatern som regissör, och som TVproducent och Radioproducent på SVT respektive Sveriges Radio till 1990

Thorleif Allum är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[4]

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1901 Doudoux, målare Bellevilles mö
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Axel Bosin Södra Teatern[5]
1905 Surcouf Surcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot
Axel Ringvall Östermalmsteatern[6]
Madame Scherry
Hugo Felix och Maurice Ordonneau
Östermalmsteatern[7]
Landsvägsriddarna
Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held
Östermalmsteatern[8]
d'Artagnan d'Artagnan
Louis Varney, Paul Verrier och Jules Prével
Östermalmsteatern[9]
1906 Kungen Lilla drottningen
Léon Xanrof och Michel Carré
Östermalmsteatern[10][11]
Adhémar, Vicomte de Bethune Hertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton
Östermalmsteatern[12][13]
Tristan Florival Söndagsbarnet
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Östermalmsteatern[14]
Don Cluncar y Alcarazz Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[15][16][17]
1907 Camille de Rossillon Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Axel Bosin Oscarsteatern[18][19]
Cochenille/Frans Hoffmans äventyr
Jacques Offenbach, Jules Barbier och Michel Carré
Emil Linden Oscarsteatern[20]
Surcouf Surcouf
Robert Planquette och Henri Chivot
Oscarsteatern[21]
Ambassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet
Emil Linden Oscarsteatern[22]
1908 Freddy Wehburg Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum
Axel Bosin Oscarsteatern[23]
1909 Greve Amirski Fortunas gunstling
Karl Gilck
Carl Barcklind Oscarsteatern[24]
1910 Prins Bredindin Mahomets paradis
Robert Planquette och Henri Blondeau
Oscarsteatern[25]
Tjuvskyttarna
Jacques Offenbach, Henri Charles Chivot och Alfred Duru
Emil Linden Oscarsteatern[26]
1911 Löjtnant René Boislurette Kyska Susanna
Jean Gilbert och Georg Okonkowski
Oscarsteatern[27]
Wienerblod
Johann Strauss den yngre, Victor Léon, Leo Stein och Adolf Müller
Oscarsteatern[28]
1912 Greve Don Cluncar y Alcarasa Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Albert Ranft Oscarsteatern[29]
Kvinnohataren
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau
Emil Linden Oscarsteatern[30]
1915 James Var är Johnny
Nathaniel Jones, Maurice Bernardt och Joseph Corin
Carl Barcklind Oscarsteatern[31]
Armand Brissard, målare Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky
Oscarsteatern[32]
Gilbert Prunier Pariserluft
Martin Knopf
Vasateatern[33]
Edgar de Lancy Två man om en änka
Victor Hollaender, Heinrich Storbitzer och Richard Kessler
Carl Barcklind Vasateatern[34]

BilderRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 augusti 1900. https://arkivet.dn.se/tidning/1900-08-16/10919/2. Läst 29 december 2019. 
  3. ^ ”Teater, konst, litteratur: Engagemangsrykten”. Dagens Nyheter: s. 4. 4 april 1901. https://arkivet.dn.se/tidning/1901-04-04/11145B/4. Läst 29 december 2019. 
  4. ^ SvenskaGravar
  5. ^ ”Teater, konst, litteratur: Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 september 1901. https://arkivet.dn.se/tidning/1901-09-04/11292A/2. Läst 29 december 2019. 
  6. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (8): sid. 103. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_8.pdf. Läst 17 november 2015. 
  7. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_19.pdf. Läst 17 november 2015. 
  8. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015. 
  9. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  10. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015. 
  11. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (3): sid. 35. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_3.pdf. Läst 19 november 2015. 
  12. ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  13. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 6 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-06/12860A/2. Läst 27 juli 2015. 
  14. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (17): sid. 209. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_17.pdf. Läst 20 november 2015. 
  15. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-05/13157a/3. Läst 27 juli 2015. 
  16. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  17. ^ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  18. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  19. ^ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-04/13481A/2. Läst 26 juli 2015. 
  21. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508011743/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-22/13529A/3. Läst 26 juli 2015. 
  23. ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015. 
  24. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (18): sid. 138. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613131956/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_18.pdf. Läst 8 juni. 
  25. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  26. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 27 december 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-27/14598/9. Läst 8 augusti 2015. 
  27. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  28. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  29. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015. 
  30. ^ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016. 
  31. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 5 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-05/62A/7. Läst 15 juli 2015. 
  32. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015. 
  33. ^ ”Pariserluft”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22404&pos=224. Läst 9 juli 2015. 
  34. ^ ”Två man om en änka”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14593&pos=225. Läst 9 juli 2015. 

Tryckta källorRedigera

  • Haslum, Bengt (1979). Operett och musical ([Ny, omarb. uppl.]). Stockholm: Sveriges radio. Libris 7409549. ISBN 91-522-1522-9 
  • Liliedahl, Karleric (1987). Svenska akustiska grammofoninspelningar 1903-1928. Svenska diskografier, 0348-8624 ; 3. Stockholm: Arkivet för ljud och bild. Libris 8211573 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 133-134. Libris 1404046 

WebbkällorRedigera

Externa länkarRedigera