Torkel Halvorsen Aschehoug, född 27 juni 1822 på Id i Østfold fylke, Norge, död 20 januari 1909 i Kristiania, var en norsk rättsfilosof, ekonom och politiker.
| Torkel Halvorsen Aschehoug | |
 | |
| Född | 27 juni 1822[1][2][3] Idds kommun[1], Norge |
|---|---|
| Död | 20 januari 1909[1][4][3] (86 år) Christiania[1] |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Universitetet i Oslo  |
| Sysselsättning | Nationalekonom, historiker[5], politiker[5], universitetslärare |
| Befattning | |
| Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1868–1870, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1868–1870)[6][7] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1871–1873, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1871–1873)[8] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1874–1876, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1874–1876)[9] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1877–1879, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1877–1879)[10] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1880–1882, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1880–1882)[11] | |
| Arbetsgivare | Universitetet i Oslo |
| Politiskt parti | |
| Høyre | |
| Föräldrar | Halvor Aschehoug |
| Utmärkelser | |
| Storkors av Sankt Olavs orden Hedersdoktor vid Lunds universitet | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Aschehoug tog 1844 juris kandidatexamen, studerade sedan företrädesvis politisk ekonomi och statistik samt företog vetenskapliga resor till Sverige och England. 1846–1848 var han universitetsstipendiat och 1848–1852 anställd i finansdepartementet, där han slutligen blev byråchef. 1852 blev han lektor och 1862 professor i lagkunskap vid Kristiania universitet. Efter Anton Martin Schweigaards död 1870 övertog Aschehoug dennes professur i statsekonomi och statistik, vilken han skötte vid sidan av sina övriga sysselsättningar, från 1886 var han uteslutande professor i sistnämnda två ämnen.
Vid Lunds universitets jubelfest 1868 blev Aschehoug hedersdoktor i juridiska fakulteten, och vid sitt 40-årsjubileum som akademisk lärare den 4 oktober 1892 mottog han diplom som hedersdoktor av Königsbergs universitet. Han invaldes 1890 som ledamot av svenska Vetenskapsakademien, från 1904 övergick han till utländsk ledamot av samma akademi och fick då ett nytt ledamotsnummer.
Källor redigera
- Aschehoug, Torkel Halvorsen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- ^ [a b c d] läs online, Projekt Runeberg, läst: 7 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 46, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Torkel Halvorsen Aschehoug, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 47, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nsd.uib.no, läst: 7 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 345, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 361, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 379, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 399, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 417, läs online.[källa från Wikidata]
