Thomas Steitz

amerikansk biokemist

Thomas Arthur Steitz, född 23 augusti 1940 i Milwaukee i Wisconsin, död 9 oktober 2018 i Branford i Conneticut,[19] var en amerikansk biokemist, verksam som professor vid Yale University. 2009 tilldelades han Nobelpriset i kemi "för studier av ribosomens struktur och funktion", delat med amerikanen Venkatraman Ramakrishnan och israeliskan Ada Yonath.[20]

Thomas Steitz Nobelpristagare i kemi 2009
Thomas A. Steitz.jpg
Thomas Steitz, .
Född23 augusti 1940[1][2][3]
MilwaukeeUSA[4][5][6]
Död9 oktober 2018[7] (78 år)
BranfordUSA
MedborgarskapUSA[10][11][12]
Utbildad vidHarvard University, Lawrence University och Wauwatosa East High School Arbcom ru editing.svg
SysselsättningBiokemist, kristallograf, biofysiker, kemist[13][14], molekylärbiolog, universitetslärare[15][16], biolog
ArbetsgivareYale University
Make/makaJoan A. Steitz
UtmärkelserPfizer Award in Enzyme Chemistry (1980)
Rosenstielpriset (2000)
Sir Hans Krebs-medaljen (2000)
Keio Medical Science Prize (2006)
Gairdner Foundation International Award (2007)
Nobelpriset i kemi (2009)[17][18]
Sterling Professor
Hedersdoktor vid Universitetet i Buenos Aires
Utländsk ledamot av Royal Society
Redigera Wikidata

Publikationer i urvalRedigera

  • Yin, Y.W. and Steitz, T.A. Structural basis for the transition from initiation to elongation transcription in T7 RNA polymerase. Science 298, 1387-1395 (2002)
  • Schmeing, T.M., Huang, K.S., Strobel, S.A. and Steitz, T.A. An induced-fit mechanism to promote peptide bond formation and exclude hydrolysis of peptidyl-tRNA. Nature 438, 520-524 (2005)
  • Tu, D., Blaha, G., Moore, P.B. and Steitz, T.A. Structures of MLSBK antibiotics bound to mutated large ribosomal subunits provide a structural explanation for resistance. Cell 121, 257-270 (2005)
  • Li, W., Kamtekar, S., Xiong, Y., Sarkis, G.J., Grindley, N.D.F. and Steitz, T.A. Structure of a synaptic γδ resolvase tetramer covalently linked to two cleaved DNAs. Science 309, 1210-1215 (2005)
  • Bailey, S., Wing, R.A. and Steitz, T.A. The structure of T. aquaticus DNA polymerase III is distinct from eukaryotic replicative DNA polymerases. Cell, in press (2006)

KällorRedigera

  1. ^ läs online, Encyclopædia Britannica, (Källa från Wikidata)
  2. ^ läs online, Nobelprize.org, (Källa från Wikidata)
  3. ^ läs online, www.scielo.br, (Källa från Wikidata)
  4. ^ 2 Americans, Israeli share Nobel Prize in chemistry (på engelska), Los Angeles Times, 8 oktober 2009, läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Rib-X Pharmaceuticals, Inc. Co-Founder, Thomas A. Steitz, Ph.D., Awarded the 2009 Nobel Prize in Chemistry : Novel Antibiotic Compounds Being Developed as a Result of Pioneering Work with the Ribosome, Rib-X Pharmaceuticals, 7 oktober 2009, läs onlineläs online, (Källa från Wikidata)
  6. ^ The 2009 Nobel prize in chemistry: for studies of the Structure and function of the ribosome, vol. 1, 1, International journal of applied biology and pharmaceutical technology, 2010, läs onlineläs online, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Thomas A. Steitz (på engelska), National Academy of Sciences, läs online, (Källa från Wikidata)
  8. ^ [a b c] Europe PubMed Central, PMCID: 1482863, läst: 6 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  9. ^ [a b c] Europe PubMed Central, PMCID: 1489098, läst: 1 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  10. ^ Redundant Complexity: A Critical Analysis of Intelligent Design in Biochemistry, vol. 66, 2, Philosophy of Science, juni 1999, s. 268-282, doi: 10.1086/392687, läs online, (Källa från Wikidata)
  11. ^ Role of conserved amino acids in the catalytic activity of Escherichia coli primase, vol. 188, 10, Journal of Bacteriology, 1 maj 2006, s. 3614-3621, doi: 10.1128/JB.188.10.3614-3621.2006, PubMed ID: 16672615, läs online, (Källa från Wikidata)
  12. ^ The transcription elongation complex directs activation-induced cytidine deaminase-mediated DNA deamination., vol. 26, 11, Molecular and Cellular Biology, 1 juni 2006, s. 4378-4385, doi: 10.1128/MCB.02375-05, PubMed ID: 16705187, läs online, (Källa från Wikidata)
  13. ^ Inquisitiveness of Milwaukee native leads to a Nobel prize, Milwaukee Journal Sentinel, 8 oktober 2009, läs onlineläs online och läs online, (Källa från Wikidata)
  14. ^ Eau Claire Leader-Telegram, läs online, (Källa från Wikidata)
  15. ^ Technion’s Nobel Laureates in Chemistry – Collect the Stamp! (på engelska), Technion, 23 mars 2011, läs online, (Källa från Wikidata)
  16. ^ Ehud Keinan, Editorial: Steep Exponential Growth, vol. 54, 1‐2, Israel Journal of Chemistry, 25 februari 2014, s. 3-5, doi: 10.1002/IJCH.201410001, läs online, (Källa från Wikidata)
  17. ^ läs online, Nobelprize.org, (Källa från Wikidata)
  18. ^ läs online, Nobelprize.org, (Källa från Wikidata)
  19. ^ https://www.nytimes.com/2018/10/10/obituaries/thomas-a-steitz-dead.html
  20. ^ Kungl. Vetenskapsakademien: Nobelpriset i kemi 2009

Externa länkarRedigera