Thomas Hahn, född 27 juli 1964, är en svensk ekonomagronom.

Thomas Hahn
Född27 juli 1964[1] (59 år)
Uppsala domkyrkoförsamling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidSveriges lantbruksuniversitet
Atlantic College[2]
College of the Atlantic, [2]
SysselsättningForskare, docent
Redigera Wikidata

Hahn är verksam som docent i samhällsvetenskaplig miljöforskning/ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Centre.

Biografi redigera

Hahn läste gymnasiet på Hvitfeldska i Göteborg samt på United World College of the Atlantic (Atlantic College), tog magisterexamen på Sveriges lantbruksuniversitet 1991 och disputerade 2001 på samma universitet om samernas äganderätt, etik och konfliktlösning.[3]

Hahn började sin yrkeskarriär som lärare på Sveriges lantbruksuniversitet 1990 för att senare arbeta som lärare och forskare på Stockholms universitet, först vid Centrum för Tvärvetenskaplig Miljöforskning och sedan 2007 vid Stockholm Resilience Centre.[3] Han har även forskat vid University of Madison-Wisconsin. År 2013 var han medförfattare till den statliga utredningen Synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Han har deltagit i internationella forskningssammanställningar som The Millennium Ecosystem Assessment och The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Service] (IPBES). Hans vetenskapliga publicering har (2021) enligt Google Scholar ett h-index på 23.

Han var under åren 2007-2019 styrelseledamot i Sveaskog[4] och en kortare tid även styrelseledamot i Kärnavfallsfonden.[5] Han är verksam som senior rådgivare i tankesmedjan Global utmaning[6] och ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.[7]

Thomas Hahn var 2019 en av medgrundarna till Partiet Vändpunkt.[8][9] Hahn var även en av medgrundarna till Klimatalliansen 2021.[10] Sedan 2021 är han tillsammans med Stephan Barthel programchef för ett stort forskningsprogram finansierat av Mistra och Formas: Fair Transformations to a Fossil-Free Future ( FAIRTRANS).[11]

Bibliografi redigera

  • 1997 – (redaktör), red. Miljöekonomi och ekologisk ekonomi: en teoretisk introduktion. Småskriftsserien / SLU, Institutionen för ekonomi, 1401-3738 ; 101. Uppsala. Libris 2304813 
  • 1998 – Samernas markrättigheter i Sverige. Fakta. Skog, 1400-7789 ; 1998:11. Uppsala: Sveriges lantbruksuniv. Libris 2716908 
  • 2000 – (på engelska) Property rights, ethics and conflict resolution: foundations of the Sami economy in Sweden. Acta Universitatis agriculturae Sueciae. Agraria, 1401-6249 ; 258. Uppsala: Swedish Univ. of Agricultural Sciences (Sveriges lantbruksuniv.). Libris 8360372. ISBN 91-576-5777-7. http://epsilon.slu.se/avh/2001/91-576-5777-7.pdf 
  • 2001 – Renskötselrätten, skogsägande och småviltjakt: en rättsekonomisk analys och underlag för konfliktlösning. Småskriftsserien / SLU, Institutionen för ekonomi, 1401-3738 ; 116. Uppsala: Inst. för ekonomi, SLU. Libris 8239414 
  • 2005 - Adaptive governance of social-ecological systems. Annual Review of Environment and Resources 30:441–73. Med Carl Folke, Per Olsson och Jon Norberg.
  • 2006 - Trust-building, knowledge generation and organizational innovations: the role of a bridging organization for adaptive co-management of a wetland landscape around Kristianstad, Sweden. Human Ecology 34:573–592. Med Per Olsson, Carl Folke och Kristin Johansson.
  • 2011 - Self-organized governance networks for ecosystem management: who is accountable? Ecology and Society 16(2):18.
  • 2011 - Identifying governance strategies that effectively support ecosystem services, resource sustainability, and biodiversity. Proc. Nat. Acad. of Science (PNAS) 108(13): 5308-5312. Med Robert Kenward med flera.
  • 2013 - Social learning towards a more adaptive paradigm? Reducing flood risk in Kristianstad municipality, Sweden.  Global Environmental Change 23:372. Med Åse Johannessen.
  • 2013 - Synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. SOU 2013:68. Med Maria Schultz, Lars Berg och Louise Hård af Segerstad.
  • 2015. Purposes and degrees of commodification: economic instruments for biodiversity and ecosystem services need not rely on markets or monetary valuation. Ecosystem Services 16: 74–82. Med Connie McDermott, Claudia Ituarte-Lima, Maria Schultz, Tom Green, och Magnus Tuvendal.
  • 2016 - The resilience of a sustainability entrepreneur in the Swedish food system. Sustainability 8, 550. Med Markus Larsson, Rebecka Milestad och Jacob von Oelreich.
  • 2017 - Are adaptations self-organized, autonomous and harmonious? Assessing the social-ecological resilience literature. Ecology and Society 22(1):12. Med Björn Nykvist.
  • 2017 - Safeguards for Enhancing Ecological Compensation in Sweden. Land Use Policy 64:186-199. Med Niak Koh och Claudia Ituarte-Lima.
  • 2018 - Landscape heterogeneity correlates with recreational values: a case study from Swedish agricultural landscapes and implications for policy. Landscape Research, 43(5): 696-707. Med Malena Heinrup och Regina Lindborg.
  • 2018 - Learning for social-ecological change: A qualitative review of outcomes across empirical literature in natural resource management. Journal of Environmental Planning and Management. 61(7): 1085-1112. Med Monika Suškevičs, Romina Rodela, Biljana Macura och Claudia Pahl-Wostl.
  • 2018 - Deliberative multi-actor dialogues as opportunities for transformative social learning and conflict resolution in international environmental negotiations. International Environmental Agreements: Politics, Law and Economics, 18:671–688. Med Maria Schultz, Claudia Ituarte-Lima och Niclas Hällström.
  • 2018 - Summary for policymakers of the regional assessment report on biodiversity and ecosystem services for Europe and Central Asia of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES). Med Markus Fischer, Mark Rounsevell med flera.
  • 2019 - How much of a market is involved in a biodiversity offset? A typology of biodiversity offset policies. Journal of Environmental Management 232: 679–691. Med Niak Koh och Wijnand Boonstra.
  • 2019 - Process and contextual factors supporting action-oriented learning: A thematic synthesis of empirical literature in natural resource management. Society and Natural Resources. 32(7), 731-750. Med Monika Suškevičs och Romina Rodela.
  • 2021 - Mind the Compliance Gap: How Insights from International Human Rights Mechanisms Can Help to Implement the Convention on Biological Diversity. Transnational Environmental Law.  Med Niak Koh och Claudia Ituarte-Lima.
  • 2021 - Specified resilience value of alternative forest management adaptations to storms. Scandinavian Journal of Forest Research. Med Jeannette Eggers, Narayanan Subramanian, Astor Torano Caicoya, Enno Uhl, Tord Snäll.

Källor redigera

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet, 2011, ISBN 978-91-88366-91-7, Hahn, Bengt Thomas Valdemar, läst: 28 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Reid Hoffman, Linkedin, 5 maj 2003, läst: 23 december 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] ”Hahn - Stockholm Resilience Centre” (på engelska). www.stockholmresilience.org. Stockholm Resilience Centre. 8 januari 2008. https://www.stockholmresilience.org/contact-us/staff/2008-01-08-hahn.html. Läst 7 april 2019. 
  4. ^ ”Thomas Hahn ny styrelseledamot i Sveaskog”. 26 april 2007. http://news.cision.com/se/sveaskog/r/thomas-hahn-ny-styrelseledamot-i-sveaskog,c274160. Läst 7 april 2019. 
  5. ^ ”Nya ledamöter i styrelsen - Kärnavfallsfonden”. www.karnavfallsfonden.se. 24 juni 2015. http://www.karnavfallsfonden.se/aktuellt/nyaledamoteristyrelsen.5.612197c9149c1ee71d617831.html. Läst 7 april 2019. 
  6. ^ ”Rådgivare”. Global Utmaning. Arkiverad från originalet den 7 april 2019. https://web.archive.org/web/20190407183518/https://www.globalutmaning.se/radgivare/alla-seniora-radgivare/. Läst 7 april 2019. 
  7. ^ ”KSLA välkomnar nya ledamöter i Allmänna avdelningen”. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. 11 december 2014. Arkiverad från originalet den 7 april 2019. https://web.archive.org/web/20190407180420/https://www.ksla.se/senaste-nytt/nyheter/nya-ledamoter-i-allm-avd-2015/. Läst 7 april 2019. 
  8. ^ Holmberg, Karin (16 februari 2019). ”Partiet Vändpunkt: Miljöskatterna ska återföras till medborgarna”. ETC. https://www.etc.se/klimat/partiet-vandpunkt-miljoskatterna-ska-aterforas-till-medborgarna. Läst 7 april 2019. 
  9. ^ Kudo, Per (21 februari 2019). ”Fler än Schlyter – här är Vändpunkts affischnamn”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/fler-an-schlyter--ar-vandpunkts-affischnamn. Läst 7 april 2019. 
  10. ^ ”DN Debatt. ”Hög tid för en klimatallians över höger/vänster-gränsen””. DN.SE. 3 oktober 2021. https://www.dn.se/debatt/hog-tid-for-en-klimatallians-over-hoger-vanster-gransen/. Läst 15 januari 2022. 
  11. ^ ”Centre wins bid to host 40 MSEK research programme on transformation to fossil free future” (på english). https://www.stockholmresilience.org/research/research-news/2021-03-25-centre-wins-bid-to-host-40-msek-research-programme-on-transformation-to-fossil-free-future.html. Läst 15 januari 2022. 

Externa länkar redigera