Thomas Brassey, 1:e earl Brassey

brittisk politiker

Thomas Brassey, 1:e earl Brassey, född den 11 februari 1836, död den 23 februari 1918, var en brittisk ekonomisk författare och politiker, son till järnvägsbyggaren Thomas Brassey, far till Thomas Brassey, 2:e earl Brassey.

Thomas Brassey, 1:e earl Brassey
Född11 februari 1836[1][2][3]
Stafford, Storbritannien
Död23 februari 1918[1][2][3] (82 år)
Mayfair, Storbritannien
BegravdSt. Laurence Churchyard[4]
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidUniversity College, Oxford
SysselsättningPolitiker[5], nationalekonom, statistiker, barrister[6]
Befattning
Board of Admiralty
Admiralitetssekreterare
Lord-in-waiting
Lord Warden of the Cinque Ports
Ledamot av Förenade kungarikets 18:e parlament
Storbritanniens 18:e parlament, Plymouth Devonport (1865–1865)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 20:e parlament
Storbritanniens 20:e parlament, Hastings (1868–1874)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 21:a parlament
Storbritanniens 21:a parlament, Hastings (1874–1880)[7]
Ordförande i Royal Statistical Society (1879–1880)[8]
Ledamot av Förenade kungarikets 22:a parlament
Storbritanniens 22:a parlament, Hastings (1880–1885)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 23:e parlament
Storbritanniens 23:e parlament, Hastings (1885–1886)[7]
Victorias guvernör (1895–1900)
Politiskt parti
Liberal Party
MakaAnna Brassey
(g. 1860–)[9][10]
Lady Sybil Capell
(g. 1890–)[9][10]
BarnThomas Brassey, 2.a earl Brassey (f. 1863)[9]
Lady Mabel Brassey (f. 1865)[11]
Constance Alberta Brassey (f. 1868)[11]
Lady Muriel Brassey (f. 1872)[11][9]
Marie Freeman-Thomas, markisinna av Willingdon (f. 1875 och 1875)[11]
Lady Helen Brassey (f. 1892)[11]
FöräldrarThomas Brassey[9]
Maria Farringdon Harrison[11][9]
Utmärkelser
Riddare med storkors av Bathorden
Fredsdomare
Territorial Decoration
Deputy Lieutenant
Redigera Wikidata

Brassey invaldes av det liberala partiet 1865 i underhuset, där han hade säte till 1886 och betraktades som en auktoritet i järnvägs- och sjöfartsfrågor. Tillsammans med sin första hustru, Anna Allnutt, företog han på lustjakten "Sunbeam" färder till Medelhavet, Nordamerika och (1876) omkring jorden. Då Gladstone 1880 bildade sin ministär, blev Brassey amiralitetslord, och 1884 blev han sekreterare i amiralitetet. Vid Gladstones avgång 1886 upphöjdes Brassey till peer (baron Brassey). Åren 1895-1900 var han guvernör i den australiska kolonin Victoria. Han upphöjdes 1911 till earl Brassey.

På grundvalen av sin fars anteckningar utgav Brassey en rad skrifter i arbetarfrågan, bland vilka den mest bekanta och oftast citerade är Work and Wages (1872). Senare följde Lectures on the Labour Question (1878), Foreign Work and English Wages (1879) och Papers and Adresses (5 band i olika frågor 1894). Även inom sjöväsendet har han framträtt som författare. Hans huvudarbete på detta område är The British Navy, its Strength and Resources (5 band, 1882-89). Sedan 1886 utgav han "The Naval Annual", där särskilt hans avhandling i 1891 års årgång om krigsmarinens framtidsutsikter (Future Policy of Warship Building) väckte mycket uppseende.

Källor redigera

Tryckta källor redigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Brassey, 2. Thomas B., lord, 1904–1926.

Noter redigera

  1. ^ [a b] RKDartists, Thomas Brassey, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Thomas Brassey, 1st Earl Brassey, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Thomas Brassey, 1st Earl Brassey, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Joseph Foster, Men-at-the-Bar : A biographical hand-list of the members of the various Inns of Court, including her Majesty's Judges, etc., andra utgåvan, Joseph Foster, 1885.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, Internet Archive.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d e f] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c d e f] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]