Öppna huvudmenyn

Theodor Kallifatides

grekisk-svensk författare och översättare

Theodor Kallifatides (grekiska: Θοδωρής Καλλιφατίδης), född 12 mars 1938 i byn Molai i Lakonien på Peloponnesos i Grekland, är författare och översättare. Han erhöll 2000 professors namn av Sveriges regering.

Theodor Kallifatides
Kallifatides på Bokmässan i Göteborg 2017
Kallifatides på Bokmässan i Göteborg 2017
Född12 mars 1938 (81 år)
Molai, Peloponnesos
Grekland Grekland
YrkeFörfattare, översättare
SpråkSvenska
Verksam1969
Kallifatides 2012.

Innehåll

BiografiRedigera

Kallifatides far, Dimitrios, var en s k "pontisk" grek (familjen kom ursprungligen från Mindre Asien) och arbetade som lärare, modern Antonia kom från Molai. (Numera finns en gata uppkallad efter Kallifatides i hemorten.) Efter studentexamen i Aten 1956 studerade Kallifatides teater, verkade som skådespelare och fullgjorde landets 27 månader långa militärtjänst. Han emigrerade till Sverige 1964.[1] Till en början arbetade han som diskare och tidningsbud samtidigt som han läste Strindberg för att lära sig svenska och studerade filosofi; han tog en fil.kand. 1967. Han arbetade som lärare i filosofi på internatskolan Viggbyholm 1967-69 och som lärare i praktisk filosofi vid Stockholms universitet 1969-72 samt därefter som chefredaktör för Bonniers litterära magasin 1972-76. Han var ordförande för Svenska PEN 1995.

Kallifatides är gift med Gunilla Andér sedan över femtio år.[2] Paret har två barn.

Efter debuten 1969 med en diktsamling, har Kallifatides framförallt skrivit romaner. Han har dessutom varit verksam som översättare och introducerade då Mikis Theodorakis och dennes problematik för den svenska publiken.

I romantrilogin Bönder och herrar, Plogen och svärdet och Den grymma freden skildrar Kallifatides det grekiska inbördeskriget och dess efterskörd i byn Jalos. Han har med dessa verk och andra varit den mest framgångsrika skildraren av Greklands samtidshistoria på svenska. Under slutet av 1970-talet började Kallifatides utreda kärlekens väsen i flera romaner. Ett annat återkommande tema har varit invandrares situation i Sverige i vilket han brutit ny mark i den svenska skönlitteraturen. Han har även författat några kriminalromaner, historiska romaner och reseskildringar samt reportageböcker.

Ett viktigt, ännu outforskat område är relationen mellan svenska och grekiska i Kallifatides verk. Han översätter sig själv i bägge riktningar, med diskreta avvikelser från ursprungstexten som visar på en förförståelse av målspråkets särskilda kontext. Frågan är om "original" och "översättning" är adekvata termer i detta avseende.

Kallifatides verk har översatts till andra språk, bland annat grekiska, engelska, danska och franska.

BibliografiRedigera

  • Minnet i exil: dikter (1969)
  • Utlänningar (1970)
  • Tiden är inte oskyldig: dikter (1971)
  • Bönder och herrar (1973)
  • Plogen och svärdet (1975)
  • Den sena hemkomsten. Skisser från Grekland (1976)
  • Den grymma freden (1977)
  • Kärleken (1978)
  • Mitt Aten (tills. med Henrik Tikkanen) (1978)
  • En fallen ängel (1981)
  • Brännvin och rosor (1983)
  • Människor, skolböcker, minnen (1986)
  • Lustarnas herre (1986)
  • En lång dag i Athen (1989)
  • Sidospår (1991)
  • Vem var Gabriella Orlova? (1992)
  • Cypern: en resa till den heliga ön (1992)
  • Ett liv bland människor (1994)
  • Svenska texter (1994)
  • Det sista ljuset (1995)
  • Afrodites tårar: om gamla gudar och eviga människor (1996)
  • De sju timmarna i paradiset (1998)
  • För en kvinnas röst: en kärleksdikt (1999)
  • Ett enkelt brott: kriminalroman (2000)
  • Ett nytt land utanför mitt fönster (2001)
  • Den sjätte passageraren: kriminalroman (2002)
  • En kvinna att älska (2003)
  • I hennes blick: kriminalroman (2004)
  • Herakles (2006)
  • Mödrar och söner (2007)
  • Vänner och älskare (2008)
  • Slump: kollektiv roman (2008)
  • Det gångna är inte en dröm (2010)
  • Brev till min dotter (2012)
  • Med sina läppars svalka (2014)
  • Ännu ett liv (2017)
  • Slaget om Troja (2018)
Översättningar

Priser och utmärkelserRedigera

FilmografiRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Gustavsson, Cecilia (23 februari 2001). ”Jag är främling i både Sverige och Grekland”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/relationer/a/4dzJPq/jag-ar-framling-i-bade-sverige-och-grekland. Läst 13 augusti 2018. 
  2. ^ ”Theodor Kallifatides om äktenskapet | Extra | Expressen” (på sv). www.expressen.se. https://www.expressen.se/noje/extra/theodor-kallifatides-om-aktenskapet/. Läst 6 augusti 2019. 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera