Öppna huvudmenyn
The Church (2015)

The Church är ett australiskt rockband som bildades i Sydney 1980 av sångaren och basisten Steve Kilbey, och gitarristen Peter Koppes. Tillsammans med trumslagaren Nick Ward och gitarristen Marty Willson-Piper spelade Church in debutalbumet "Of Skins and Heart" som släpptes 1981 på skivbolaget EMI Parlophone, i Europa och i USA släpptes den med "The Church" som titel. Redan med debuten fick bandet en radiohit bl.a. i Sverige med singeln "The Unguarded Moment".[1]

Ward ersattes av trumslagaren Richard Ploog och uppföljaren "The Blurred Crusade" släpptes 1982. De första två albumen producerades av Bob Clearmountain, och är inspirerade av bl.a The Byrds och 60-tals rock. "The Blurred Crusade" blev en favorit hos många Church-fans, och de fick en mindre hitsingel i Australien med "Almost With You". Church åkte därefter som förband till Duran Duran, vilket Kilbey tyckte blev helt fel publik, så Church hoppade slutligen av turnén, vilket inte gillades av managers och skivbolag.[1][2]

På följande skivorna "Seance" och "Remote Luxury" (som är en samling av 2 EP-skivor) skapade Church ett mer melankoliskt och något mörkare sound med hjälp av syntar, vilka båda gick sämre kommersiellt och bandmedlemmarna var även missnöjda med över hur produktionen blev på dessa album[3]. I november 1985 släpptes "Heyday", som blev den sista skivan på EMI Parlophone, samt Warner i USA. Här hade soundet utvecklats och innehöll stråkorkester och blåsinstrument. Det var även den första skivan där alla band-medlemmarna skrev tillsammans. Skivan producerades av Peter Walsh (Simple Minds: New Gold Dream), och låtarna "Myrrh" och "Tantalized" blev live-favoriter. Därefter började medlemmarna att arbeta med olika soloprojekt.[4]

Nästa skiva "Starfish" släpptes 1988, första på skivbolaget Arista. Den sålde guld i USA och singeln "Under The Milky Way" blev en stor hit och blev årets singel 1989 i Australien[5], och var senare med i långfilmen Donnie Darko från 2001[6]. Förväntningarna var höga på uppföljaren "Gold Afternoon Fix" som släpptes 1990. Inspelningarna i Los Angeles blev kaotiska. Trumslagaren Richard Ploog spelade bara på 4 låtar och resten ersattes av trummaskin[7]. Church fick en mindre radiohit med "Metropolis" men skivan blev inte en lika stor kommersiell framgång. Ploog ersattes av Jay Dee Daugherty (ex.Patti Smith Group) till turnén. 1992 släpptes "Priest:Aura", vilken idag ses som bandets starkaste album, av både fans och Steve Kilbey.[8][9]. Efter den turnén lämnade dock både Koppes och Daugherty bandet, och kvar fanns bara Kilbey och Willson-Piper[10]. De hade kontrakt på ytterligare en skiva, så den sista skivan på Arista blev "Sometime Anywhere" som släpptes 1994, där några låtar spelades in i Stockholm. Som duo ändrade gruppen sitt sound till mer experimintell och psykedelisk.[4] 1996 släpptes "Magician Among The Spirits", trots skivbolagsstrul och ekonomiska problem. På skivan återkom Peter Koppes (som gäst-gitarrist). Skivan sålde inte i många exemplar så framtiden för The Church såg vid denna tidpunkt mörk ut.[4] Kilbey och Koppes spelade året därpå in skivan "Pharmakoi / Distance Crunching Honchos With Echo Units" som hobby-projektet The Refo:mation tillsammans med trumslagaren Tim Powles[11][12].

Men 1998 återvände The Church med "Hologram of Baal", vilken blev en stor återkomst för The Church kreativt, nu med Koppes och Powles som fasta bandmedlemmar[4]. Efter turnén släpptes coverplattan "A Box of Birds". Kilbey hade länge haft stora problem att hålla sig drogfri, och medlemmarna bodde i olika städer runt om i världen, vilket resulterade i att nästa skiva "After Everything Now This" tog lång tid att spela in. Den är bl.a inspelad i Gävle.[4] "Forget Yourself" som släpptes 2003, spelades in mer live i studion med mindre pålägg, och soundet blev råare[13]. Därefter följde en produktiv period då det släpptes en instrumental jam-skiva, två skivor med outtakes samt den akustiska "El Momento Descuidado"[4]. Nästa studioalbum "Uninvited, Like the Clouds" som släpptes 2006 fick fina recensioner[14], och därefter släppte The Church filmmusik till kortfilmen "Shriek: An Afterword" regisserad av J.T. Lindroos[15]. 2009 släpptes "Untitled #23" som bl.a. fick 5 stjärnor i Australiens Rolling Stone Magazine. 27 oktober 2010 blev The Church invald i ARIA HALL OF FAME[16]. Steve Kilbey höll ett klassiskt tacktal när priset erhölls[17]. 2011 firade The Church 30-årsjubileum med att spela på Sydney Opera House[18][19].

När nästa skiva skulle spelas in var Marty Willson-Piper inte tillgänglig vilket ledde till att Ian Haug (ex.Powderhouse) blev ny gitarrist i bandet. 2014 släpptes albumet "Further/Deeper"[20]. Sommaren 2016 turnerade The Church tillsammans med The Psychedelic Furs i USA, och året därpå släpps skivan "Man Woman Life Death Eternity".

Steve Kilbey träffade svenska Karin Jansson (Pink Champagne) på 80-talet. Tillsammans skrev de ovannämnda "Under The Milky Way"[21]. Deras tvillingdöttrar Miranda och Elektra, sjunger i popbandet Say Lou Lou[22]. Steve Kilbey har arbetat med en rad andra projekt, bl.a. två skivor som Jack Frost med Grant McLennan (från The Go-Betweens)[23]. Marty Willson-Piper har även en dotter Signe Carlberger, tillsammans med svenska Ann Carlberger (Pink Champagne). Willson-Piper blev även medlem i bandet All About Eve 1990, och har bland annat medverkat i projektet MOAT med Niko Röhlcke från Weeping Willows[24], och givit ut soloplattor.

Innehåll

MedlemmarRedigera

  • Steve Kilbey – bas och sång
  • Peter Koppes – gitarr (1981–92, 1996–)
  • Tim Powles – trummor (medlem från 1994)
  • Ian Haug – gitarr (medlem från 2014)

Tidigare medlemmar

  • Marty Willson-Piper – gitarr (1980–13)
  • Richard Ploog – trummor (1981–90)
  • Jay Dee Daugherty – trummor (1990-92)

Diskografi (urval) [25]Redigera

  • Of Skins And Heart (1981)
  • The Blurred Crusade (1982)
  • Seance (1983)
  • Remote Luxury (1984) (samling av två EP)
  • Heyday (1985)
  • Starfish (1988)
  • Gold Afternoon Fix (1990)
  • Priest=Aura (1992)
  • Sometime Anywhere (1994)
  • Magician Among the Spirits (1996)
  • Hologram of Baal (1998)
  • A Box of Birds (1999) (coveralbum)
  • After Everything Now This (2002)
  • Forget Yourself (2003)
  • El Momento Descuidado (2004) (akustiskt album,5 nya låtar)
  • Back with Two Beasts (2005) (Outtakes)
  • Uninvited, Like the Clouds (2006)
  • El Momento Siguiente (2007) (akustiskt album,3 nya låtar)
  • Untitled #23 (2009)
  • Further/Deeper (2014)
  • Man Woman Life Death Infinity (2017)

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Dean Lurie, Robert (2009). No Certainty Attached: Steve Kilbey and The Church 
  2. ^ ”Interview”. http://www.clevescene.com/scene-and-heard/archives/2016/04/18/the-churchs-steve-kilbey-talks-about-revisiting-the-bands-second-album#. Läst 18 april 2016. 
  3. ^ ”intervju”. http://www.smh.com.au/entertainment/inside-steve-kilbeys-broad-church-20141103-11g6ov.html. Läst 3 november 2014. 
  4. ^ [a b c d e f] Dean Laurie, Robert (2009). No Certainty Attached: Steve Kilbey and The Church 
  5. ^ ”Årets singel”. http://www.ariaawards.com.au/history/year/1989. Läst 20 december 2016. 
  6. ^ ”theGuardian artikel”. https://www.theguardian.com/culture/australia-culture-blog/2014/jul/15/the-church-under-the-milky-way-an-accidental-australian-anthem. Läst 20 december 2016. 
  7. ^ ”Marty anteckningar”. http://martywillson-piper.com/gold-afternoon-fix/. Läst 19 februari 2018. 
  8. ^ Dean Laurie, Robert (2009). No Certainty Attached: Steve Kilbey and The Church 
  9. ^ ”intervju”. http://www.theaustralian.com.au/arts/review/the-church-frontman-steve-kilbey-reveals-his-battle-with-heroin/news-story/7f99a28b5f2936b85a0212c95a1537a4. Läst 28 augusti 2014. 
  10. ^ ”Intervju”. http://www.shadowcabinet.net/archive/intrview/iv4skmw.txt. Läst 21 december 2016. 
  11. ^ ”Refo:mation Amazon”. https://www.amazon.com/Pharmakoi-Distance-Crunching-Honchos-Units/dp/B000SMQ2WA/ref=sr_1_2?s=music&ie=UTF8&qid=1483483442&sr=1-2. Läst 2 januari 2017. 
  12. ^ ”Intervju”. http://www.shadowcabinet.net/archive/intrview/9710drum.htm. Läst 2 januari 2017. 
  13. ^ ”pop matters”. http://www.popmatters.com/review/church-forget/. Läst 19 januari 2014. 
  14. ^ ”svd recension”. http://www.svd.se/the-church-uninvited-like-the-clouds. Läst 21 december 2016. 
  15. ^ ”Shriek”. http://home.earthlink.net/~thechurch/albums/shriek-soundtrack.html. Läst 21 december 2016. 
  16. ^ ”ARIA Hall of fame”. Arkiverad från originalet den 27 december 2016. https://web.archive.org/web/20161227045429/http://thechurchband.net/2010/10/aria-hall-of-fame-induction/. Läst 21 december 2016. 
  17. ^ ”Aria Hall of Fame”. http://speakola.com/arts/steve-kilbey-aria-hall-of-fame-2010. Läst 21 december 2016. 
  18. ^ ”Voxmagazine”. Arkiverad från originalet den 22 december 2016. https://web.archive.org/web/20161222164656/http://www.voxmagazine.com.au/2011/04/the-church-opera-house-review/. Läst 21 december 2016. 
  19. ^ ”intervju”. Arkiverad från originalet den 16 september 2017. https://web.archive.org/web/20170916132020/http://volt-and-volume.com/blog/an-introduction-to-australian-alternative-rock-band-the-church. Läst 10 oktober 2014. 
  20. ^ ”Recension”. http://pitchfork.com/reviews/albums/20061-furtherdeeper/. Läst 30 januari 2015. 
  21. ^ ”theguardian artikel”. https://www.theguardian.com/culture/australia-culture-blog/2014/jul/15/the-church-under-the-milky-way-an-accidental-australian-anthem. Läst 20 december 2016. 
  22. ^ ”sayloulou”. http://www.smh.com.au/entertainment/music/twin-daughters-of-the-church-frontman-steve-kilbey-release-debut-album-20150331-1mchc6.html. Läst 21 december 2016. 
  23. ^ ”jack frost”. http://home.earthlink.net/~thechurch/side-projects/jack-frost.html. Läst 15 januari 2017. 
  24. ^ ”dn recension”. http://www.dn.se/kultur-noje/skivrecensioner/skivrecension-moat/. Läst 20 december 2016. 
  25. ^ ”Diskografi”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170610012353/http://home.earthlink.net/~thechurch/index.html. Läst 12 augusti 2017. 

Externa länkarRedigera