Sindhi är ett indoariskt språk som talas i den pakistanska provinsen Sindh och i Indien. Språket är officiellt erkänt i båda länderna.

Sindhi
سنڌي, सिन्धी
Talas iIndien, Pakistan
RegionSydasien
Antal talare19,7 miljoner
SpråkfamiljSindhi
Officiell status
Officiellt språk iIndien, Pakistan
Språkkoder
ISO 639‐1sd
ISO 639‐2snd
ISO 639‐3snd
SILSND

Det talas av 35 miljoner människor i Pakistan och en dryg miljon människor i Indien, många av dessa på halvön Kutch. I Pakistan skrivs sindhi med en skrift baserad på det arabiska alfabetet (modifierat med diakritiska tecken) och i Indien med devanagari, det alfabet som bland annat används i hindi.

Fonologi redigera

Sindhi har en rik uppsättning språkljud, med 46 konsonantfonem och 10 vokalfonem.

Konsonanter redigera

Bilabial Labiodental Dental Alveolar Post-
alveolar
Palatal Velar Glottal
Klusiler p
ph
b
bɦ
t
th
d
dɦ
ʈ
ʈh
ɖ
ɖɦ
k
kh
g
gɦ
implosivor ɓ ɗ ʄ ɠ
Affrikator c
ch
ɟ
ɟɦ
Nasaler m
mɦ
n
nɦ
ɳ
ɳɦ
ɲ ŋ
Frikativor f s z ʂ x ɣ h
Flappar r ɽ
ɽɦ
Approximanter ʋ j
Lateraler l
lɦ

Kommentarer:

Vokaler redigera

 

Språkhistoria redigera

Sindhi härstammar via prakrit från sanskrit. I vissa hänseenden är sindhi ålderdomligare än övriga nyindiska språk och har bibehållit vissa prakritiska böjningsformer, men har i ordförrådet genom lån rönt starkt inflytande av iranska och arabiska.

Dialekter redigera

Det är starkt splittrat i dialekter (minst åtta kan särskiljas), varav kachi bildar övergång till gujarati; nordliga dialekter övergår i kashmiri, punjabi o.s.v. Huvuddialekterna är

Språkgrannar redigera

I nära sammanhang med sindhi står lahnda (lahinda, "västlig"), även kallat lahnde-di-boli ("västerns språk"), som talas i pakistanska Punjab. Det övergår i öster till punjabi, i söder i siraiki, i väster i iranska pashto (afghanska). Det går också, såsom räknat till punjabi, under namn av västra punjabi eller jathki och kallas även hindko (i äldre skrifter uchchi).


 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sindhi, 1904–1926.