Öppna huvudmenyn

Temporallobsepilepsi, komplex partial epilepsi eller tinninglobsepilepsi är en form av epilepsi, relaterad till temporalloben. Det är en neurologisk diagnos.[1]

Temporallobsepilepsi
Hjärnlober.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10G40.1-G40.2
ICD-9345.4
DiseasesDB29433
Medlineplus001399
eMedicineneuro/365 
MeSHsvensk engelsk

I temporalloben finns viktiga centra för till exempel hörsel, syn och semantik. Temporallobsepilepsi innebär att det finns en överaktivitet mellan synapserna i temporalloben.[källa behövs]

Innehåll

KänneteckenRedigera

Anfall vid temporallobsepilepsi kan uppkomma i olika svårighetsgrad och varaktighet, där allvarliga fall ger medvetandeförlust. I de flesta fallen förekommer aura (förkänningar) före ett anfall, dock inte alltid. En aura vid temporallobsepilepsi kan yttra sig sensoriskt eller psykiskt. Hallucinationer är inte ovanligt, inte heller déjà vu-och jamais vu-upplevelser, flashbacks, depersonalisation och derealisation. Psykiskt kan aura yttra sig i ångest och gråt.[2][3]

Själva anfallet ger sällan ryckningar eller kramper, något som ofta kännetecknar andra former av epilepsi. I stället kan personen bli stirrande och frånvarande, med motorisk automatism och fysisk stelhet; värre fall (grand mal) kan dock ge konvulsioner, eller göra så att personen ramlar. Det förekommer fall när drabbade under anfallet smackar med munnen, eller har sväljstörningar. Det är vanligt att den drabbade under anfallet hör brusande eller dånande ljud.[2]

Efter anfallet kan personen vara förvirrad, och det är inte ovanligt att personen glömmer anfallet (amnesi).[2]

OrsakerRedigera

Temporallobsepilepsi kan orsakas av inflammationer, infektioner och skador i temporalloben.[2]

Diagnos och behandlingRedigera

Temporallobsepilepsi kan ibland feldiagnosticeras av psykiatrin som psykoser, på grund av syn- och hörselhallucinationernas snarlikhet med bland annat schizofreni och schizoaffektivt syndrom.

Temporallobsepilepsi diagnostiseras med EEG, både under vakenhet och sömn, samt magnetresonanstomografi av hjärnan.

Temporallobsepilepsi behandlas med antiepileptika.

KomorbiditetRedigera

Det är inte ovanligt att drabbade också har psykiska störningar. Bara omkring 13% saknar annan psykisk störning. Många har psykopati eller neuroser, och schizofreni är inte ovanligt (dock är uttalade psykoser vid dessa schizofrenier mindre vanliga).[1]

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=139
  2. ^ [a b c d] http://www.patient.co.uk/doctor/Temporal-Lobe-Epilepsy.htm
  3. ^ Pierre Gloor et al, The Role of the limbic System in Phenomena of Temporal Lobe Epilepsy, Ann Neurol 12:129-144, 1982

Externa länkarRedigera