Teltow (landskap)
- För andra betydelser av Teltow, se Teltow (olika betydelser).
Teltow ['tɛltoː] är ett historiskt landskap och namnet på dess högplatå i det tyska förbundslandet Brandenburg och södra delen av Berlin.
Landskapet Teltow inbegriper även området inom den streckade linjen.
Namn redigera
Landskapet har sitt namn efter staden Teltow, vars namn i sin tur kommer av det historiska namnet Telte på den bäck som idag kallas Bäke, söder om Berlin.[1]
Norra halvan av Teltowplatån ligger inom Berlins område. Staden Teltow ligger på södra delen av Teltowplatån men tillhör det politiska och administrativa länet Landkreis Potsdam-Mittelmark i Brandenburg. Landkreis Teltow-Fläming omfattar alltså bara en del av landskapet, även om det bär dess namn.
Avgränsning redigera
Landskapet Teltow ligger på en platå av bottenmorän, som i norr avgränsas av floden Spree i Berlin, i öster av Dahme och i väster av Havel och Nuthe.[2] I söder är det ingen sammanhängande platå, utan ett antal höjder mellan eroderade sänkor. Teltows gräns söderut är dalområdet (Glogau-)Baruther Urstromtal.[2]
Geologi redigera
Geologiskt är landskapet starkt präglat av de senaste istidernas påverkan med moränavlagringar och eroderande smältvattenströmmar.
Saale-istiden redigera
Från Saale-istiden härstammar ett djupt moränsandlager som ligger inte så långt under ytan och här och var kommer i dagen. På vissa ställen har djupare och äldre berglager kommit upp till ytan under Saale-istidens kraftiga påverkan på landskapet. Redan under Saale-istiden lär en dal ha bildats norr om Teltowplatån, som en föregångare till den senare istidens urströmdal vid denna plats: (Warschau- )Berliner Urstromtal.[3]
Weichsel redigera
Även den senaste istiden, Weichsel, har satt sin tydliga prägel på landskapets form. Inlandsisen nådde här sin sydligaste utbredning i området. Den norra delen av Teltow är en platå med bottenmorän, som dock inte går djupare än 2-4 meter och på vissa håll också saknas. Utöver bottenmoränen, som finns rikligast i öster, finns det varierande mängd smältvattenavlagrad sand, där de rikligaste lagren finns i väster.[4] I södra delen av landskapet är höjdskillnaderna större, då smältvattenflöden från Weichselisen bildat dalar mellan kvarstående mindre höjder.[5] Av de stora smältvattenmängderna från Weichselisen utvecklades söder om Teltow urströmdalen (Glogau- )Baruther Urstromtal',[6] och i norr (Warschau- )Berliner Urstromtal.[3]
Gipsberg redigera
Vid Sperenberg skjuter en mindre bergshöjd upp genom moränen, en saltdiapir där översta skiktet är gips. Berget har så namnet Gipsberg, vilket egentligen Sperenberg också betyder, då sper kommer från ett slaviskt ord för gips.[7]
Historia redigera
Från 600- och 700-talet e.Kr. beboddes Teltow av västslaviska sprevaner och heveller.[8] Under 1100-talet kom dock hevellernas område i väster att tas upp i det tyska Markgrevskapet Brandenburg. Efter Teltowkriget, 1239–1245, var hela Teltow upptaget i, och kom att bli kärnområde för, Markgrevskapet Brandenburg.[9]
Se även redigera
- Staden Teltow i Landkreis Potsdam-Mittelmark
- Landkreis Teltow-Fläming
- Teltowkanalen, som korsar platåns norra del i Berlins södra utkanter.
Referenser redigera
- ^ ”Die Bäke” (på tyska). Wasser- und Schifffartsamt Berlin. Arkiverad från originalet den 4 april 2015. https://web.archive.org/web/20150404064738/http://www.wsa-b.de/wasserstrassen/bundeswasserstrassen/teltowkanal/geschichte/die_baeke.html. Läst 16 augusti 2015.
- ^ [a b] Sehenswürdigkeiten: Teltow Arkiverat 10 juli 2014 från originalet Stadt Teltow.
- ^ [a b] Gau, Christian (2010). Geostatistik in der Baugrundmodellierung. Springer-Verlag. ISBN 9783834897749
- ^ ”Geologische Skizze”. Senatsverwaltung für Stadtentwicklung und Umwelt, Berlin. 2013. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924135208/http://www.stadtentwicklung.berlin.de/umwelt/umweltatlas/e_text/k117.doc. Läst 17 augusti 2015.
- ^ Juschus, Olaf. ”Das Jungmoränenland südlich von Berlin – Untersuchungen zur jungquartären Landschaftsentwicklung zwischen Unterspreewald und Nuthe”. Humboldt-Universität zu Berlin. http://edoc.hu-berlin.de/dissertationen/juschus-olaf-2001-05-04/PDF/Juschus.pdf. Läst 17 augusti 2015.
- ^ ”Entstehung des Baruther Urstromtals”. Förderverein Naturpark Baruther Urstromtal. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305024320/http://www.baruther-urstromtal.de/inhalte/allgemein/entstehu.htm. Läst 17 augusti 2015.
- ^ ”Hemsidan för Heimatstube-Sperenberg”. Arkiverad från originalet den 24 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170724085758/http://www.heimatstube-sperenberg.de/. Läst 17 augusti 2015.
- ^ Michas, Uwe (1999). ”Slawen und Germanen im Berliner Raum”. Berlinische Monatsschrift (Luisenstädtischer Bildungsverein e.V.) (1): sid. 4-10. Läst 1 juni 2013.
- ^ Gebuhr, Ralf (2014). ”Templer und Machtpolitik - Bemerkungen zur Kommende Tempelhof im Süden Berlins”. i Gahlbeck C et al. Regionalität und Transfergeschichte. Lukas Verlag. ISBN 978-3-86732-140-2