Tellurometer
Tellurometer var det första framgångarika elektroniska avståndsmätningsinstrument som användes i geodesisamm anhang och byggde på mikrovågsteknik, men har blivit ersatt av geodimetern. Namnet kommer från Tellus, som benämning på planeten jorden.
Historik redigera
Den ursprungliga tellurometern, känd som Micro-Distancer MRA 1, introducerades 1957.[1] Den uppfanns av Trevor Wadley från Telecommunications Research Laboratory vid South African Council for Scientific and Industrial Research (CSIR). Han var också upphovsman till Wadley Loop-mottagaren, som möjliggjorde precisionsinställning över bredband, en uppgift som tidigare hade krävt att växla mellan flera kristalloscillatorer.[2]
Funktionsprincip redigera
Tellurometern avger en radiovåg med mikrovågsfrekvens. Fjärrstationen bär en transponder som returnerar den inkommande vågen i en liknande våg av mer komplex modulering. Den resulterande fasförskjutningen är ett mått på den tillryggalagda tvåvägssträckan. Resultaten visas på ett katodstrålerör med cirkulärt svep.[3]
Användning redigera
Tellurometern ger avståndsmätningar med hög noggrannhet över geodetiska avstånd, men den är också användbar för andra ordningens undersökningsarbete, särskilt i områden där terrängen är ojämn och/eller har extrem temperatur. Exempel på avlägsna platser som kartlagts med hjälp av Tellurometer-undersökningar är Adams Bluff, Churchillbergen, Cookbergen, Jacobsenglaciären, Mount Albright, Mount Predoehl, Mount Summerson, Sherwin Peak och Vogt Peak.[4]
Instrumentet tränger igenom dis och dimma i dagsljus eller mörker och har en normal räckvidd på 30–50 km men kan nå upp till 70 km.[5]
MRB2 eller Hydrodist var en marin version som användes i kustnära hydrografiska undersökningar och kalibrering av fartyg med andra navigeringssystem.[5]
De användes av Sydvietnamesiska armén i slutet av 1960-talet.[6]
Kommersiell användning redigera
Det brittiska elektronikföretaget, Plessey, bildade ett nytt dotterbolag känt som Tellurometer (Pty) Limited på 1960-talet för att tillverka produkten och för att utveckla och sälja derivat.[5]Företaget introducerade därefter numeriska displayer, halvledarsändare, integrerade kretsar och så småningom mikroprocessorer för produkten.[5]
Se även redigera
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Tellurometer, 21 mars 2023.
Noter redigera
- ^ ”Tellurometer MRA 1”. Tellurometer MRA 1. National Oceanic and Atmospheric Administration. http://celebrating200years.noaa.gov/distance_tools/tellurometermra1.html.
- ^ ”Wadley Loop HF receivers”. Wadley Loop HF receivers. QSL.net. http://www.qsl.net/vk3jeg/b_wadley.html. Arkiverad 4 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Poling, Austin C. (1961). Tellurometer Manual. "4". U.S. Government Printing Office. sid. 38. https://books.google.com/books?id=MnRe0O4O4loC&pg=PA38
- ^ Geographic Names of the Antarctic. National Science Foundation. 1995. sid. 787. https://books.google.com/books?id=D-ADezHGpa4C&pg=PA787
- ^ [a b c d] Sturman, Brian; Wright, Alan. ”The History of Tellurometer”. The History of Tellurometer. https://www.fig.net/resources/proceedings/fig_proceedings/fig2008/papers/hs01/hs01_03_sturman_wright_2833.pdf.
- ^ Ham, Paul, red (2009). Captain Bullen's War. Australia: Harper Collins. ISBN 978-0-7322-8843-3
Externa länkar redigera
- Wikimedia Commons har media som rör Tellurometer.
- antiktföremål