Televerkets hus, Jakobsbergsgatan

byggnad vid Jakobsbergsgatan

För andra betydelser, se Televerkets hus.

Televerkets hus kallas en kulturhistoriskt värdefull kontorsbyggnad i kvarteret JerichoNorrmalm i Stockholm. Byggnaden, som sträcker sig över hela kvarteret mellan Jakobsbergsgatan 24 i söder och Lästmakargatan 21 i norr, uppfördes 1910–1912 för Kungliga Telegrafverket efter ritningar av arkitekten Aron Johansson. Komplexet byggdes till åt öster 1934–1939 och 1955–1959. Ursprungsbyggnaden från 1912 (idag fastigheten Jericho 34) skyddas sedan 1993 som ett statligt byggnadsminne[1] och är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket betyder "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".[2] Fastigheten är numera privatägd.

Televerkets hus, fasad mot Jakobsbergsgatan, januari 2019.

HistorikRedigera

 
Fasadritningen 1910.
 
Telefonistsalen på 1910-talet.

År 1908 beviljade 1908 års riksdag anslag till bygget. Staten inköpte den stora tomten i kvarteret Jericho som ägdes av Wennberg & Ramstedt Ångkvarns AB. Samma år började byggarbetena. Ritningarna upprättades av den då välkände arkitekten Aron Johansson som bland annat stod som arkitekt för Riksdagshuset i Stockholm och flera andra statliga byggnader runtom i Sverige. Byggherre var Kungliga Telegrafverket, för konstruktionerna och bygget stod Kreuger & Toll och husets värmeinstallationer konstruerades av ingenjören Hugo Theorell. Produktionskostnaden uppgick till något över en miljon kronor.

ByggnadsbeskrivningRedigera

Aron Johansson gestaltade huset i monumenalt senjugend. Byggnaden uppfördes med fyra–fem våningar ovan jord och tre våningar under jord. Husets bärande stomme består av armerad betong och fasaderna av brunt tegel med omfattande inslag av huggen granit. Teglet levererades från Hyllinge tegelbruk och graniten kom från Kullgrens Enka i Uddevalla. Båda fasaderna har framspringande sidorisaliter, en våning lägre, med rundade hörn. De indragna mittpartierna begränsas från gatan av dekorativt utformade järnstaket med stenstolpar och televerksemblemet inhugget i varje stolpe.

Huvudfasaden mot Jakobsbergsgatan är rikare utformat än den mot Lästmakargatan. Mot Jakobsbergsgatan finns lyktor på ömse sidor om ingången. Huvudportalen är stickbågig med omfattning av huggen sten och baldakinartad överdel med två små riksvapen inhuggna. Över huvudentrén finns en stentavla med inskriptionen "Uppfört för Kongl: telegrafverket under åren 1910-1912". Där ovanför syns televerksemblemet samt överst en fronton prydd med stora riksvapnet inom lagerkrans, skulpterat i granit.

TillbyggnaderRedigera

Aron Johansson ritade även tillbyggnaden (fastigheten Jericho 35) utmed Jakobsbergsgatan 18–22 och Lästmakargatan 15–17 som restes 1934–1939. Den delen är grönmärkt av Stadsmuseet och bedöms vara "särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Mellan 1955 och 1959 tillkom ytterligare en byggnadsdel mot Lästmakargatan som ritades av arkitekt Hans Åkerblad. Åkerblad stod även för påbyggnad av ursprungsbyggnaden med tre våningar som utfördes under 1950-talets andra hälft.

Bebyggelsen idagRedigera

Jericho 34 och 35 har blivit om- och tillbyggda och ägs inte länge av staten. I delar av huset är fortfarande en aktiv telestation inrymd som går under namnet Stockholm City. Jericho 34 (inklusive bebyggelsen mot Regeringsgatan 52–54) ägs av AMF Fastigheter.[3] AMF förvärvade fastigheten 2013 för 1,6 miljarder kronor. Tidigare ägare var tyska försäkringsbolaget Allianz som i sin tur köpte Jericho 34 från Diligentia år 2004.[4] Jericho 35 (Jakobsbergsgatan 22 / Lästmakargatan 17) ägs av Skandia Fastigheter.[5]

BilderRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera