Dvärgspökdjur, Tarsius pumilus, är en art av spökdjur som lever på södra Sulawesi i Indonesien. Arten är känd från bara tre fynd totalt, och kunskapen om den är därför mycket begränsad. Den upptäcktes först omkring 1920, och sedan såg ingen den på åttio år och den troddes vara utdöd. År 2000 återupptäcktes den dock av indonesiska forskare, och 2008 fångades tre individer levande och försågs med radiosändare.[1][2] Bevarandestatus: Kunskapsbrist[3]

Dvärgspökdjur
Status i världen: Kunskapsbrist
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPrimater
Primates
UnderordningHaplorhini
InfraordningTarsiiformes
Gregory, 1915
FamiljTarsiidae
Gray, 1825
SläkteSpökdjur
Tarsius
ArtDvärgspökdjur
T. pumilus
Vetenskapligt namn
§ Tarsius pumilus
AuktorMiller & Hollister, 1921
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Anatomi redigera

Dvärgspökdjuret är en mycket liten primat, kanske den minsta av alla.[4] Den är 97 mm lång exklusive svansen, och väger 57,5 gram,[5] och är alltså ungefär lika stor som de minsta muslemurerna, och betydligt mindre än en dvärgsilkesapa. Pälsen är mer rödbrun är övriga spökdjur, och svansen är tätt behårad.

Ekologi redigera

Mycket lite är känt om dvärgspökdjurets ekologi. Till skillnad från de flesta spökdjur, som föredrar lågländer, har den enbart påträffats på hög höjd, omkring 2000 meter. Uppenbarligen är dess huvudsakliga miljö tropisk molnskog.[6] Rimligtvis är den som övriga spökdjur ett rovdjur som lever av insekter och andra smådjur.

Taxonomi redigera

Dvärgspökdjuret skiljer sig avsevärt från de andra spökdjursarterna på Sulawesi, och kan knappast vara närmare släkt med dem. Snarare har den mer gemensamt med de få fossila spökdjur vi känner till, som Tarsius thailandicus, och mycket talar för att dvärgspökdjuret är den mest primitiva levande medlemmen av släktet, och alla de andra spökdjuren utom dvärgspökdjuret bildar en monofyletisk grupp.[6]

Källor redigera

  1. ^ Dunham, Will (18 november 2008). ”Tiny, long-lost primate rediscovered in Indonesia”. Reuters U.K.. http://uk.reuters.com/article/scienceNews/idUKTRE4AH96X20081118. Läst 19 november 2008. 
  2. ^ [|Locke, Susannah F.] (19 november 2008). ”Tiny primate rediscovered in Indonesia”. Scientific American. Arkiverad från originalet den 10 december 2008. https://web.archive.org/web/20081210092052/http://www.sciam.com/blog/60-second-science/post.cfm?id=tiny-primate-rediscovered-in-indone-2008-11-19. Läst 19 november 2008. 
  3. ^ IUCN 2008 Red List http://www.iucnredlist.org/details/21490
  4. ^ Wilcox, C (2008) World's Smallest Primate Not Extinct After All [1]
  5. ^ Gron, K J (2008) Primate factsheets: Tarsier http://pin.primate.wisc.edu/factsheets/entry/tarsier/taxon
  6. ^ [a b] Myron Shekelle (2008) The History and Mystery of the Mountain Tarsier, Tarsius pumilus Primate Conservation (23): 121–124 ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110823014930/http://www.primate-sg.org/PDF/PC23.tarsius.pumilus.V2.pdf. Läst 2 juni 2010. 

Externa länkar redigera