Tamias townsendii[2][3][4][5][6] är en däggdjursart som beskrevs av John Bachman 1839. Den ingår i släktet jordekorrar och familjen ekorrar.[7][8] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Tamias townsendii
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Tamias townsendii nära Anacortes i Washington
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteJordekorrar
Tamias
ArtTamias townsendii
Vetenskapligt namn
§ Tamias townsendii
AuktorBachman, 1839
Utbredning
Synonymer
Neotamias townsendii[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning redigera

Arten är en förhållandevis stor jordekorre, med en längd (inklusive den 7 till 17 cm långa svansen) mellan 22 och 38 cm och en vikt mellan 60 och 118 g. Honan är mellan 2 och 6% större än hanen. Ryggen är mörkbrun med en (vanligtvis) mörk mittstrimma, omgiven av, växelvis, fyra mörka och fyra ljusa strimmor. Även ansiktet är strimmigt, med tre bruna och två grå strimmor. Buken är blekbrun till grå.[9]

Utbredning redigera

Arten förekommer i delstaterna Oregon och Washington (USA) samt i angränsande område i Kanada (British Columbia).[1]

Ekologi redigera

Det ursprungliga habitatet utgörs av skogar och buskskogar. Tamias townsendii har bra anpassningsförmåga till människopåverkade landskap där träd, buskar, örter och lav förekommer.[1]

Boet är ofta ett gömställe under stenar vid en bergssluttning. Arten syns vanligen utanför boet mellan mars och november. I snöfattiga regioner är den även aktiv under vintern. Annars är jordekorren mindre aktiv under den kalla årstiden men den håller ingen vinterdvala. Födan utgörs av frön, nötter, frukter, rötter, svampar och gröna växtdelar. Tamias townsendii vistas vanligen på marken men kan klättra. Den samlar förråd i boet. Vanliga naturliga fiender är mink, andra mårddjur och rödlo.[1]

Efter parningen under våren är honorna dräktiga i cirka fyra veckor. Kullstorleken är i genomsnitt 3,8 ungar. Under juli syns ungarna för första gången utanför boet. Unga ekorrar kan para sig efter ett år. Livslängden går upp till sju år.[1]

Taxonomi redigera

Inga underarter (utöver nominatunderarten) finns listade i Catalogue of Life,[7] medan Wilson & Reeder skiljer mellan två underarter:[4]

  • T. townsendii townsendii
  • T. townsendii cooperi

Vissa forskare anser, baserat på analys av mitokondrie-DNA, att arten bör placeras i ett eget släkte, Neotamias.[1][10]

Bildgalleri redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b c d e f g h] Linzey, A.V. & Hammerson, G. 2008 Tamias townsendii Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 3 januari 2016.
  2. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  4. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Tamias townsendii Läst 7 januari 2016
  5. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  7. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Leiden, Naturalis, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/tamias+townsendii/match/1. Läst 7 januari 2016. 
  8. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  9. ^ Anne-Claire Acquisto (2013). Tamias townsendii Townsend's chipmunk” (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.org/accounts/Tamias_townsendii/. Läst 3 januari 2016. 
  10. ^ Piaggio, A.J. & Spicer, G.S. (2001). ”Molecular phylogeny of the chipmunks inferred from mitochondrial cytochrome b and cytochrome oxidase II gene sequences”. Molecular Phylogenetics and Evolution 20 (3). doi:10.1006/mpev.2001.0975. PMID 11527462. 

Externa länkar redigera