Tamaulipassparvuggla[2] (Glaucidium sanchezi) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar.[3] Arten är endemisk för Mexiko där den huvudsakligen förekommer i bergsskogar i delstaten Tamaulipas, därav namnet. Den tros påverkas negativt av skogsbruk och kategoriseras därför som nära hotad av IUCN.

Tamaulipassparvuggla
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningUgglefåglar
Strigiformes
FamiljUgglor
Strigidae
SläkteGlaucidium
ArtTamaulipassparvuggla
G. sanchezi
Vetenskapligt namn
§ Glaucidium sanchezi
AuktorLowery & Newman, 1949
Utbredning

Utseende och läten redigera

Tamaulipassparvugglan är en av världens minsta ugglor med en längd på i genomsnitt 13,5 cm. Med en vikt på 53 gram är den dock något tyngre än både kaktusugglan och borstugglan.[4] Stjärten är också förhållandevis lång.

Hanen har en brunaktig vitfläckad ansiktsskiva med korta vita ögonbryn. Ovansidan är olivbrun, med gråare hjässa och små vita fläckar längst fram och på sidan. Ving- och stjärtfjädrar är vitbandade. Undersidan är vitaktig med rödbruna strimmor och fläckar. Benen är befjädrade, näbben är gulbrun och ögonen gula. Honan liknar hanen, men är överlag mer rödbrun i fjäderdräkten.[5]

Lätet är karakteristiskt, en serie med 13 ihåliga toner som upprepas efter en paus.[6]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer enbart i nordöstra Mexiko, i sydvästra Tamaulipas, östra San Luis Potosí och norra Hidalgo.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt redigera

Tamaulipassparvugglan hittas i fuktig städsegrön skog, bergsskog och molnskog på mellan 900 och 2 100 meters höjd. Den är delvis daglevande och livnär sig på insekter och små ryggradsdjur som ödlor. Inte mycket är känt om dess häckningsbiologi, men den verkar generellt välja trädhål att häcka i som tidigare hackats ut av en hackspett. Däri lägger den upp till fyra vita ägg. Ungarna kan flyga snart efter de lämnar boet.[5]

Status redigera

Tamaulipassparvugglan har ett litet utbredningsområde. Den tros påverkas negativt av skogsavverkningar. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den som nära hotad.[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 20 000 och 50 000 vuxna individer.

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar mexikanska naturforskaren Carlos Sánchez Mejorada.[7]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2019 Glaucidium sanchezi . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Claus König; Friedhelm Weick; Jan-Hendrik Becking (1999). Owls: A Guide to the Owls of the World. Yale University Press. ISBN 978-0-300-07920-3. 
  5. ^ [a b] König, Claus; Weick, Friedhelm; Becking, Jan-Hendrik (2010). Owls of the World. Bloomsbury Publishing. Sid. 402. ISBN 978-1-4081-3578-5. https://books.google.com/books?id=o_fUBAAAQBAJ&pg=PA402. 
  6. ^ Holt, D. W., R. Berkley, C. Deppe, P. L. Enríquez, J. L. Petersen, J. L. Rangel Salazar, K. P. Segars, K. L. Wood, C. J. Sharpe, and J. S. Marks (2020). Tamaulipas Pygmy-Owl (Glaucidium sanchezi), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.tapowl1.01
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera