Tåsjö socken ligger i Ångermanland med mindre delar i Lappland och Jämtland och är sedan 1974 en del av Strömsunds kommun i Jämtlands län och motsvarar från 2016 Tåsjö distrikt.

Tåsjö socken
Socken
LandSverige
LandskapÅngermanland
KommunStrömsunds kommun
Bildad1772
Area1 057 kvadratkilometer
Upphov tillTåsjö landskommun
Tåsjö församling
MotsvararTåsjö distrikt
TingslagÅngermanlands västra domsagas tingslag (–)
Fjällsjö tingslag ()
Ramsele tingslag (–)
Karta
Tåsjö sockens läge i Jämtlands län.
Tåsjö sockens läge i Jämtlands län.
Tåsjö sockens läge i Jämtlands län.
Koordinater64°13′20″N 15°54′03″Ö / 64.22222222°N 15.90083333°Ö / 64.22222222; 15.90083333

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod2507
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Tåsjö distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 1 056,80 kvadratkilometer, varav 958,50 land.[1] År 2000 fanns här 2 045 invånare.[2] Tätorten Hoting, orten Norråker samt kyrkbyn Kyrktåsjö med sockenkyrkan Tåsjö kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Tåsjö kyrksocken bildades 1772 genom en utbrytning ur Fjällsjö socken. Sockenbildningen slutfördes 1837 när jordebokssocknen utbröts ur Ramsele socken. 1846 överfördes Norrby (senare Norråker) från Dorotea socken till Tåsjö.

På 1860-talet överfördes byarna Rotnäset och Granön från Frostvikens socken till Tåsjö, vilket innebär att socknens nordvästligste del (med Midsommarfjället) ligger i landskapet Jämtland.[3] I slutet av 1800-talet avstyckades mark från kronoparker i Dorotea socken och tillfördes byarna Norrby och Västra Tåsjö, varför en del av Tåsjö socken ligger inom Lappland.[4]

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tåsjö församling och för de borgerliga frågorna bildades Tåsjö landskommun i Västernorrlands län. Landskommunen inkorporerades 1967 i Fjällsjö landskommun som uppgick 1974 i Strömsunds kommun vilket också innebar att länstillhörigheten ändrades från Västernorrlands län till Jämtlands län.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Tåsjö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ångermanland. De indelta båtsmännen tillhörde Andra Norrlands förstadels båtsmanskompani.[5][6]

Geografi

redigera

Tåsjö socken ligger kring Tåsjön och Fjällsjöälven. Socknen har odlingsbygd vid sjön och vattendragen och är i övrigt en starkt kuperad skogsbygd där Tåsjöberget, Ångermanlands högsta berg, når 631 meter över havet.[7][8][1]

Turistvägen Bävervägen når socknen som länsväg 346 och slutar i Norråker som länsväg Z 998.

I området finns rika uranfyndigheter som upptäcktes 1957 och undersöktes under 1970-talet. 2006 gjordes provborrningar[9][10] av det kanadensiska gruvbolaget Mawson Resources. Bolaget beskrev resultaten av provborrningarna som goda[11], men fick 2011 kritik från kanadensiska myndigheter för att ge en mer positiv bild av fyndigheterna än befogat.[12] I början av 2012 meddelade bolaget att man dragit tillbaka sitt intresse för Tåsjöområdet.[13]

Fornlämningar

redigera

Från stenåldern har över 100 boplatser påträffats. Här finns också ett gravfält vid Långön i Hotingsjön och gravhögar samt 300 fångstgropar.[7][8][14][15]

Namnet (1664 Thåsjön, 1569 Tååsiö tresk[16]) kommer från sjön Tåsjön. Förleden innehåller , egentligen fägata (en tamdjursstig i skog och mark), och syftar på sjöns långsmala form.[17][8]

I Tåsjöberget bor enligt en sägen jätten Tå,[18] och enligt den är det efter honom som Tåsjön fått sitt namn. Jätten Tå åkte på en släde dragen av en älg, och med församlingens kyrkklocka som bjällra.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Tåsjö socken 1780–2010
ÅrFolkmängd
1780
  
134
1810
  
286
1820
  
334
1830
  
447
1840
  
659
1850
  
1 014
1860
  
1 255
1870
  
1 701
1880
  
2 188
1890
  
2 690
1900
  
3 135
1910
  
3 606
1920
  
3 859
1930
  
4 255
1940
  
4 386
1950
  
4 258
1960
  
4 263
1970
  
3 031
1980
  
2 648
1990
  
2 366
2000
  
2 045
2010
  
1 572
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Tåsjö socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Modin, Erik (1938). Gamla Tåsjö: anteckningar om hembygden (Ny, utvidgad uppl.). Sollefteå. sid. 129, 148. Libris 465897 
  4. ^ Modin, Erik (1938). Gamla Tåsjö: anteckningar om hembygden (Ny, utvidgad uppl.). Sollefteå. sid. 178. Libris 465897 
  5. ^ Administrativ historik för Tåsjö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Om Norrlands båtsmanskompani
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  8. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  9. ^ ”Kanadensare jagar uran i svenska Tåsjö (DN 8 januari 2006)”. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=145&a=511333&rss=1399. 
  10. ^ ”Stora uranfyndigheter i Jämtland (SVT 16 juli 2007)”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525145858/http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=33919&a=868820. 
  11. ^ ”Goda halter av uran i Tåsjö”. P4 Jämtland. 5 september 2008. https://sverigesradio.se/artikel/2294576. Läst 4 september 2021. 
  12. ^ ”För optimistiskt om uran i Tåsjö”. Västerbottens-Kuriren. 7 september 2011. https://www.vk.se/2011-09-07/for-optimistiskt-om-uran-i-tasjo. Läst 4 september 2021. 
  13. ^ ”Tvärstopp för uranprospekteringen”. SVT. 27 januari 2012. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/tvarstopp-for-uranprospekteringen?. Läst 4 september 2021. 
  14. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Tåsjö socken
  15. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tåsjö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  16. ^ Modin, Erik (2003) [1916]. Gamla Tåsjö (6). sid. 173 
  17. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  18. ^ Klintberg, Bengt af (2014-10-01). Svenska folksägner. Norstedts förlag. ISBN 9789113065458. https://books.google.se/books?id=4JAeBQAAQBAJ&pg=PT135&lpg=PT135&dq=j%C3%A4tten+t%C3%A5+t%C3%A5sj%C3%B6n&source=bl&ots=0WuEFEZnb6&sig=9GdI86yTulnvSL-LcgT-A6oqNB0&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjD2YLr9cPRAhUKGZoKHeWdDMoQ6AEIIzAD#v=onepage&q=t%C3%A5sj%C3%B6&f=false. Läst 15 januari 2017 

Litteratur

redigera

Externa länkar

redigera