Sydafrikanska kommunistpartiet, SACP (engelska: South African Communist Party), är ett kommunistiskt politiskt parti i Sydafrika. Det grundades ursprungligen år 1921 som Sydafrikas kommunistiska parti och är ett av de äldsta politiska partierna i landet. Det ingår sedan år 2006 tillsammans med Afrikanska nationalkongressen och den fackliga centralorganisationen Congress of South African Trade Unions i ett politiskt samarbete kallat Trepartsalliansen.[3]
| Sydafrikanska kommunistpartiet South African Communist Party | |
 | |
| Förkortning | SACP |
|---|---|
| Land |  Sydafrika |
| Generalsekreterare | Blade Nzimande[1] |
| Grundat | 30 juli 1921[2] |
| Huvudkontor | Johannesburg |
| Politisk ideologi | Marxism-leninism |
| Politisk position | Extremvänster |
| Färg(er) | Röd, svart, gul |
| Ungdomsförbund | Young Communist League of South Africa |
| Nationella provinsrådet | |
| Mandat | 0 / 90 |
| Nationalförsamlingen | |
| Mandat | 0 / 400 |
| Webbplats | |
| www.sacp.org.za | |
| Sydafrikansk politik Politiska partier Val | |
Historia redigera
Tidig historia redigera
Sydafrikas kommunistiska parti bildades i juli år 1921 genom en sammanslagning av den syndikalistiska organisationen International Socialist League med ett antal mindre vänsterpolitiska grupper med verksamhet i Sydafrikanska unionen (främst Kapstadens kommunistiska parti, Kapstadens socialdemokratiska federation, Durban Marxist Club, Po'alei Zion, det judiska socialistiska sällskapet i Kapstaden samt ett fåtal medlemmar av Sydafrikanska arbetarpartiet).[2][4][5] Judar var klart överrepresenterade i partiet under de första åren och trots att man aktivt försökte bredda sin medlemsbas till att inkludera fler ur den svarta befolkningen genom att propagera för jämlikhet mellan folkgrupperna var detta svårt, i synnerhet då den vita arbetarklassen inte kände någon större solidaritet med de svarta utan snarare såg dem som ett hot som kunde leda till nedtryckta löner.[6]
Under Randrevolten år 1922, då sydafrikanska gruvarbetare strejkade mot lönesänkningar, stödde det nyskapade partiet arbetarna från ett klassperspektiv samtidigt som man fördömde strejkens mer rasistiska sida, där vita arbetare ville förhindra gruvföretagens försök att avreglera rasbarriären i gruvindustrin för att pressa ner lönerna. Strejken krossades delvis på grund av att svarta gruvarbetare inte hade något motiv att mobilisera sig så därför beordrades partiet av Komintern att börja propagera för en "Native Republic", det vill säga förespråka att Sydafrika enbart borde tillhöra den svarta befolkningen.[7] Därefter blev den politiska mobiliseringen av landets svarta invånare ett strategiskt mål för partiet, även om idén om ett "svart Sydafrika" förkastades år 1948. I parlamentsvalet samma år vann Återförenade Nationalistpartiet regeringsmakten och påbörjade genast sitt stora projekt för ett nytt Sydafrika baserat på total rasåtskillnad, kallat apartheid. Därefter ökade trycket snabbt på de som fortfarande förespråkade jämlikhet i landet, i synnerhet kommunisterna som redan före valet var föremål för omfattande polisiära åtgärder.
Kampen mot apartheid redigera
År 1950 trädde en av de första lagarna som skulle känneteckna apartheidsystemet i kraft, Suppression of Communism Act, som formellt bannlyste Sydafrikas kommunistiska parti och gav justitieministern rätt att beordra frihetsberövandet av vem som helst som bedömdes vara kommunist.[8][9] Eftersom lagen inte bara förbjöd Kommunistpartiet utan definierade "kommunism" som vad som helst som utgjorde ett hot mot den rådande ordningen och relationen mellan rasgrupperna intensifierades samarbetet mellan kommunisterna och icke-kommunistiska antiapartheidgrupper.[10] Kort innan lagen antogs så röstade Kommunistpartiets centralkommitté för att partiet skulle lösa upp sig självt hellre än att låta partimedlemmar straffas av rättsväsendet.[11] Man gick i själva verket under jorden och omorganiserade sig, från år 1953 under det nya namnet Sydafrikanska kommunistpartiet; det nya namnet skulle tydligare betona partiets nationella prägel.
Regeringens förföljelser tvingade snart kommunisterna att börja operera genom Afrikanska nationalkongressen (ANC). Man tryckte på för att ANC skulle anamma en inklusiv icke-rasbaserad politisk plattform och försvagade den sida inom ANC som förespråkade idén om ett Sydafrika som de svarta afrikanernas land. Kommunistpartiet stödde även bildandet av ANC:s väpnade gren Umkhonto we Sizwe år 1961 där två av dess generalsekreterare, Moses Mabhida och Joe Slovo, kom att bli djupt engagerade. Inflytandet inom ANC växte, särskilt eftersom stödet från sovjetvänliga länder ökade, men ANC som helhet förblev trots det ideologiskt socialdemokratisk som organisation.
Legalisering efter kalla krigets slut redigera
I samband med kalla krigets slut och avvecklingen av apartheid upphävdes år 1990 förbudet mot partiet. Under Chris Hanis ledning stödde man beslutet att överge ANC:s väpnade kamp samma år för att bana väg för en fredlig demokratisering av landet.[12] 1993 mördades Hani på order av element inom Konservativa partiets styrelse. I parlamentsvalet år 1994, det första sedan demokratiseringen, ställde Sydafrikanska kommunistpartiet upp med kandidater på ANC:s partilista.
Partiet har i princip uteslutande representerats i folkvalda församlingar genom att dess kandidater valts in genom ANC. I november 2017 deltog man emellertid på egen hand i allmänna val, i ett antal kommunala fyllnadsval i Fristatsprovinsen, och erhöll då ca 6,3 % av rösterna.[13] I december 2019 meddelades dock att partiets fjortonde kongress godkänt att man skall fortsätta ge sitt stöd till ANC även i framtida val.[14]
Politisk plattform redigera
Sedan demokratiseringen år 1994 har Kommunistpartiet aldrig representerats direkt i Sydafrikas parlament men som del av Trepartsalliansen har partimedlemmar röstats in genom ANC.
Den trettonde partikongressen antog 2012 ett politiskt program som fastställde partiets motstånd mot amerikansk imperialism, nyliberal hegemoni och monopoliseringen av landets resurser av den styrande kapitalistiska eliten.[15] Man förespråkar en stark men representativ statsmakt som kan sörja för omstrukturerandet av samhället med "nationell demokratisk revolution" som uttalat mål.[15]
Källor redigera
- ^ ”Closing Address to 10th Congress by Newly Elected Secretary General - Blade Nzimande”. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928040242/http://www.sacp.org.za/main.php?include=10thcongress%2Fbladeclosing.html. Läst 9 juli 2007.
- ^ [a b] ”Manifesto of the Communist Party of South Africa” (på engelska). Marxists Internet Archive. https://www.marxists.org/history/international/comintern/sections/sacp/1921/manifesto.htm. Läst 19 september 2020.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100208181542/http://www.swedenabroad.com/SelectImageX/68686/Basrapport080903.pdf. Läst 26 januari 2013.
- ^ Apollon B. Davidson, Irina Filatova, Valentin P. Gorodnov, Sheridan Johns (2015). South Africa and the Communist International: Volume 1: Socialist Pilgrims to Bolshevik Footsoldiers, 1919-1930, Routledge, kap. 6.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304214811/http://www.sacp.org.za/main.php?ID=2618. Läst 26 januari 2013.
- ^ http://countrystudies.us/south-africa/78.htm
- ^ ”Document 24 - E. R. Roux, Thesis on South Africa, presented at the Sixth Comintern Congress, 28 July 1928” (på engelska). South African History Online. https://www.sahistory.org.za/archive/document-24-e-r-roux-thesis-south-africa-presented-sixth-comintern-congress-28-july-1928.
- ^ Separate and Unequal South Africa: A Country Study, Library of Congress.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Time. 28 juli 1952. Arkiverad från originalet den 25 november 2010. https://web.archive.org/web/20101125202421/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,816614,00.html. Läst 24 december 2008.
- ^ ”Suppression of Communism Act, No. 44 of 1950 approved in parliament” (på engelska). South African History Online. https://www.sahistory.org.za/dated-event/suppression-communism-act-no-44-1950-approved-parliament.
- ^ ”South African Communist Party timeline 1870-1996” (på engelska). South African History Online. https://www.sahistory.org.za/article/south-african-communist-party-timeline-1870-1996.
- ^ Hani, Chris (Februari 1991). ”My Life”. Sydafrikanska kommunistpartiet. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928040336/http://www.sacp.org.za/main.php?include=docs%2Fbiography%2F2006%2Fhani.html. Läst 10 april 2007.
- ^ ”FS204 - Metsimaholo 29 Nov 2017 By-Election Seat Calculation Detail”. Independent Electoral Commission. http://www.elections.org.za/content/pages/reports/ReportHandler.aspx?lReportID=1&lEEID=566&MunicipalityID=2224&bCouncilReport=0&sReportName=BYELEC_SeatCalculation&sFormat=PDF.
- ^ ”SACP agrees to support ANC in 2021 municipal elections”. iol.co.za. 13 december 2019. https://www.iol.co.za/news/politics/sacp-agrees-to-support-anc-in-2021-municipal-elections-39180052.
- ^ [a b] ”The South African Road to Socialism”. Sydafrikanska kommunistpartiet. Juli 2012. http://www.sacp.org.za/docs/docs/2012/draftpol2012.pdf. Läst 27 januari 2013.