Sveriges demografi

befolkningsstatistik i Sverige
Uppslagsordet ”Sveriges befolkning” leder hit. För de demografiska registren med samma namn, se Sveriges befolkning (databaser). För svenska folkets ursprung och identitet, se Svenskar .

Sveriges demografi övervakas av myndigheten Statistiska centralbyrån. Sveriges befolkning var 10 435 447 i september 2021,[2] vilket gör landet till det 16:e folkrikaste landet i Europa efter Tjeckien, liksom det 88:e mest folkrika landet i världen. Den summerade fruktsamheten var 1,66 barn per kvinna år 2020, vilket är långt under ersättningsnivån på 2,1 barn per kvinna.

Sveriges demografi
Sweden Population Pyramid.svg
Befolkning10 435 447 (88:e)
Befolkningstäthet23,3 inv./km²
Födelsetal12,1/1 000 invånare (2018)
Dödstal9,4/1 000 invånare (2017)
Förväntad levnadslängd
• män80,6 år[1]
• kvinnor84,3 år
Summerad fruktsamhet1,66 barn/kvinna (2020)
Spädbarnsdödlighet2,6/1 000 födslar
0–14 år17,62 % [1]
65 och över19,78 %

Sverige har en befolkningstäthet på 23,3 invånare per kvadratkilometer, därmed har landet den 152:a högsta befolkningstätheten. Befolkningstätheten är betydligt högre i södra än i norra Sverige; kring Mälardalen och i Öresundsregionen är befolkningen särskilt koncentrerad. Omkring 84 procent av befolkningen bor i tätorter med minst 200 invånare.[3] Emellertid bor 6 av 10 svenskar inte i ett urbant system, mätt med OECD:s definition som är 50 000 invånare. Den 31 december 2017 hade 24,1 procent av Sveriges befolkning utländsk bakgrund (utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar).[4] Använder man den äldre definitionen av personer med utländsk bakgrund (minst en förälder född utomlands) uppgår antalet personer med utländsk bakgrund till 3 060 116 eller 30,6 procent av Sveriges befolkning (2016).[5]

De tre största städerna är Stockholm, Göteborg och Malmö. En tätort har över en miljon invånare och nio tätorter har över 100 000 invånare.[6]

Sverige uppnådde 10 miljoner invånare fredagen den 20 januari 2017 enligt Statistiska centralbyrån[7] Befolkningen översteg nio miljoner den 12 augusti 2004.[8] Prognosen framöver är att befolkningen når 11 miljoner år 2034, 12 miljoner år 2052 och 13 miljoner 2076.[9]

BakgrundRedigera

I Sverige finns befolkningsstatistik för större delen av landet sedan 1686, när kyrkolagen lade grunden för befolkningsstatistiken genom Kyrkobokföringen.

År 1749 genomfördes Sveriges första,[10] liksom världens första moderna folkräkning,[11] i och med inrättandet av Tabellverket.[12] När den första folkräkningen var genomförd stod det klart att Sveriges befolkning var två miljoner, vilket var färre än förväntat. Folkräkningsdatan som presenterades kom därefter att hemligstämplas.[13] Befolkningsdatan sammanställdes för varje socken, och skickades sedan till Kanslikollegiet. Kanslikollegiet skickade därefter uppgifterna till Statistiska tabellkommissionen.[14]

HistoriaRedigera

 
Normalstor svensk familj, år 1898. Vid sekelskiftet, översteg den summerade fruktsamheten fyra barn per kvinna

Digerdöden förorsakade en avsevärd minskning av Sveriges befolkning på 1300-talet, när flera tiotal procent av befolkningen avled.[15]

Folkmängden i Sverige år 1805 uppskattas till 3 465 000, inklusive Pommern (145 000) och de finska länen (895 000). Egentliga Sverige (inom dagens gränser) hade 2 425 000 invånare. Som en jämförelse hade Danmark och Norge sammantaget 2 500 000 invånare och Storbritannien 17 325 000 invånare. Befolkningstätheten i Sverige var 4,3 invånare per kvadratkilometer. I övriga Europa var den i medeltal 17,4 invånare per kvadratkilometer. Den årliga befolkningstillväxten uppgick till cirka 30 000 personer.

Emigrationen från SverigeRedigera

 
Svenska utvandrare går ombord på ett fartyg i Göteborg 1905

Utvandringen från Sverige under 1800-talet och i början av 1900-talet innebar att ungefär 1,5 miljoner svenskar utvandrade från 1800-talets mitt till tidigt 1920-tal. Den tilltagande utvandringen under 1800-talet förklaras av flera olika orsaker och motiv, bland annat missväxtåren 1867−1869. Trots den till antalet stora emigrationen fortsatte Sveriges befolkning att öka, framför allt med anledning av en fortsatt hög summerad fruktsamhet i samband med minskad dödlighet.

BefolkningsdataRedigera

Vid utgången av år Folkmängd Årlig tillväxt
Totalt Promille
1570 900 000
1650 1 225 000 4 063 3,86
1700 1 485 000 5 200 3,86
1720 1 350 000 −6 750 −4,75
1755 1 878 000 15 086 9,48
1815 2 465 000 9 783 4,54
1865 4 099 000 32 680 10,22
1900 5 140 000 29 743 6,48
2000 8 861 000
2020 10 379 000
Datan avser folkmängden inom Sveriges nuvarande gränser.

CivilståndRedigera

Den 31 december 2016 fördelades Sveriges befolkning på följande sätt i avseende på civilstånd:[16]

Civilstånd 31 december 2016 Antal Andel (%) Varav män Kvinnor
Ogifta &&&&&&&&05257563.&&&&&05 257 563 52,60 &&&&&&&&02820248.&&&&&02 820 248 &&&&&&&&02437315.&&&&&02 437 315
Gifta &&&&&&&&03329589.&&&&&03 329 589 33,31 &&&&&&&&01672460.&&&&&01 672 460 &&&&&&&&01657129.&&&&&01 657 129
Skilda &&&&&&&&&0967638.&&&&&0967 638 9,68 &&&&&&&&&0420985.&&&&&0420 985 &&&&&&&&&0546653.&&&&&0546 653
Änkor/änklingar &&&&&&&&&0440363.&&&&&0440 363 4,41 &&&&&&&&&&099654.&&&&&099 654 &&&&&&&&&0340709.&&&&&0340 709

KönsfördelningRedigera

  • 0-4 år

Män 51,47% Kvinnor 48,53%

  • 5-14 år

Män 51,44% Kvinnor 48,56%

  • 15-24 år

Män 52,13% Kvinnor 47,87%

  • 25-34 år

Män 51,41% Kvinnor 48,59%

  • 35-44 år

Män 51,04% Kvinnor 48,96%

  • 45-54 år

Män 50,78% Kvinnor 49,22%

  • 55-64 år

Män 50,22% Kvinnor 49,78%

  • 65-74 år

Män 49,14% Kvinnor 50,86%

  • 75-84 år

Män 45,92% Kvinnor 54,08%

  • 85-94 år

Män 36,16% Kvinnor 63,84%

  • 95+ år

Män 23,74% Kvinnor 76,26%

Siffrorna avser förhållandena den 31 december 2017.[16]

Summerad fruktsamhetRedigera

 
Grundläggande födelsetakt (blå kurva) och dödstakt (röd kurva) per tusen invånare i Sverige mellan 1750 och 2016.

Totala fertiliteten från 1630 till 1900Redigera

 
Sveriges folkmängd (grå, vänster skala), födda (blå, höger skala) och döda (röd, höger skala) 1735–2016.

Den totala fertiliteten är ett mått som anger medelvärdet av antal barn som varje kvinna föder under sin livstid i en population.

Antal födda och döda i Sverige

Se eller redigera rådata.

Antal födda (blått) och döda (rött) per år i Sverige sedan 1750.

Källa: Our World In Data och Gapminder.[17]

Befolkningsstatistik sedan 1900Redigera

Källa: SCB, Sveriges officiella statistik[18]

Folkmängd Födda Döda Befolkningsförändringar Nativiteten (per 1000) Dödstalen (per 1000) Befolkningsförändringar (per 1000) Total fertilitet
1900 5 117 000 138 139 86 146 51 993 27,0 16,8 10,2 4,02
1901 5 156 000 139 370 82 772 56 598 27,0 16,1 11,0 4,04
1902 5 187 000 137 364 79 722 57 642 26,5 15,4 11,1 3,95
1903 5 210 000 133 896 78 610 55 286 25,7 15,1 10,6 3,82
1904 5 241 000 134 952 80 152 54 800 25,7 15,3 10,5 3,83
1905 5 278 000 135 409 82 443 52 966 25,7 15,6 10,0 3,83
1906 5 316 000 136 620 76 366 60 254 25,7 14,4 11,3 3,81
1907 5 357 000 136 793 78 149 58 644 25,5 14,6 10,9 3,77
1908 5 404 000 138 874 80 568 58 306 25,7 14,9 10,8 3,79
1909 5 453 000 139 505 74 538 64 967 25,6 13,7 11,9 3,71
1910 5 499 000 135 625 77 212 58 413 24,7 14,0 10,6 3,60
1911 5 542 000 132 977 76 462 56 515 24,0 13,8 10,2 3,49
1912 5 583 000 132 868 79 241 53 627 23,8 14,2 9,6 3,44
1913 5 621 000 130 200 76 724 53 476 23,2 13,6 9,5 3,32
1914 5 659 000 129 458 78 311 51 147 22,9 13,8 9,0 3,29
1915 5 696 000 122 997 83 587 39 410 21,6 14,7 6,9 3,06
1916 5 735 000 121 679 77 771 43 908 21,2 13,6 7,7 2,99
1917 5 779 000 120 855 77 385 43 470 20,9 13,4 7,5 2,93
1918 5 807 000 117 955 104 594 13 361 20,3 18,0 2,3 2,83
1919 5 830 000 115 193 84 289 30 904 19,8 14,5 5,3 2,72
1920 5 876 000 138 753 78 128 60 625 23,6 13,3 10,3 3,22
1921 5 929 000 127 723 73 536 54 187 21,5 12,4 9,1 2,93
1922 5 971 000 116 946 76 343 40 603 19,6 12,8 6,8 2,66
1923 5 997 000 113 435 68 424 45 011 18,9 11,4 7,5 2,55
1924 6 021 000 109 055 72 001 37 054 18,1 12,0 6,2 2,43
1925 6 045 000 106 292 70 918 35 374 17,6 11,7 5,9 2,34
1926 6 064 000 102 007 71 344 30 663 16,8 11,8 5,1 2,22
1927 6 081 000 97 994 77 219 20 775 16,1 12,7 3,4 2,11
1928 6 097 000 97 868 73 267 24 601 16,1 12,0 4,0 2,08
1929 6 113 000 92 861 74 538 18 323 15,2 12,2 3,0 1,95
1930 6 131 000 94 220 71 790 22 430 15,4 11,7 3,7 1,96
1931 6 152 000 91 074 77 121 13 953 14,8 12,5 2,3 1,88
1932 6 176 000 89 779 71 459 18 320 14,5 11,6 3,0 1,83
1933 6 201 000 85 020 69 607 15 413 13,7 11,2 2,5 1,72
1934 6 222 000 85 092 69 921 15 171 13,7 11,2 2,4 1,67
1935 6 242 000 85 906 72 813 13 093 13,8 11,7 2,1 1,70
1936 6 259 000 88 938 74 836 14 102 14,2 12,0 2,3 1,75
1937 6 276 000 90 373 75 392 14 981 14,4 12,0 2,4 1,77
1938 6 297 000 93 946 72 693 21 253 14,9 11,5 3,4 1,84
1939 6 326 000 97 380 72 876 24 504 15,4 11,5 3,9 1,90
1940 6 356 000 95 778 72 748 23 030 15,1 11,4 3,6 1,86
1941 6 389 000 99 727 71 910 27 817 15,6 11,3 4,4 1,92
1942 6 432 000 113 961 63 741 50 220 17,7 9,9 7,8 2,19
1943 6 491 000 125 392 66 105 59 287 19,3 10,2 9,1 2,41
1944 6 560 000 134 991 72 284 62 707 20,6 11,0 9,6 2,61
1945 6 636 000 135 373 71 901 63 472 20,4 10,8 9,6 2,63
1946 6 719 000 132 597 70 635 61 962 19,7 10,5 9,2 2,57
1947 6 803 000 128 779 73 579 55 200 18,9 10,8 8,1 2,50
1948 6 883 000 126 683 67 693 58 990 18,4 9,8 8,6 2,47
1949 6 956 000 121 272 69 537 51 735 17,4 10,0 7,4 2,39
1950 7 014 000 115 414 70 296 45 118 16,5 10,0 6,4 2,28
1951 7 073 000 110 168 69 799 40 369 15,6 9,9 5,7 2,20
1952 7 125 000 110 192 68 270 41 922 15,5 9,6 5,9 2,22
1953 7 171 000 110 144 69 553 40 591 15,4 9,7 5,7 2,25
1954 7 213 000 105 096 69 030 36 066 14,6 9,6 5,0 2,18
1955 7 262 000 107 305 68 634 38 671 14,8 9,5 5,3 2,25
1956 7 315 000 107 960 70 205 37 755 14,8 9,6 5,2 2,29
1957 7 364 000 107 168 73 132 34 036 14,6 9,9 4,6 2,29
1958 7 409 000 105 502 71 065 34 437 14,2 9,6 4,6 2,26
1959 7 446 000 104 743 70 889 33 854 14,1 9,5 4,5 2,29
1960 7 480 000 102 219 75 093 27 126 13,7 10,0 3,6 2,17
1961 7 520 000 104 501 73 555 30 946 13,9 9,8 4,1 2,21
1962 7 562 000 107 284 76 791 30 493 14,2 10,2 4,0 2,25
1963 7 604 000 112 903 76 460 36 443 14,8 10,1 4,8 2,33
1964 7 661 000 122 664 76 661 46 003 16,0 10,0 6,0 2,47
1965 7 734 000 122 806 78 194 44 612 15,9 10,1 5,8 2,39
1966 7 808 000 123 354 78 440 44 914 15,8 10,0 5,8 2,37
1967 7 868 000 121 360 79 783 41 577 15,4 10,1 5,3 2,28
1968 7 914 000 113 087 82 476 30 611 14,3 10,4 3,9 2,07
1969 7 968 000 107 622 83 352 24 270 13,5 10,5 3,0 1,94
1970 8 043 000 110 150 80 026 30 124 13,7 9,9 3,7 1,94
1971 8 098 000 114 484 82 717 31 767 14,1 10,2 3,9 1,98
1972 8 122 000 112 273 84 051 28 222 13,8 10,3 3,5 1,93
1973 8 137 000 109 663 85 640 24 023 13,5 10,5 3,0 1,88
1974 8 161 000 109 874 86 316 23 558 13,5 10,6 2,9 1,91
1975 8 193 000 103 632 88 208 15 424 12,6 10,8 1,9 1,78
1976 8 222 000 98 345 90 677 7 668 12,0 11,0 0,9 1,70
1977 8 252 000 96 057 88 202 7 855 11,6 10,7 1,0 1,64
1978 8 276 000 93 248 89 681 3 567 11,3 10,8 0,4 1,61
1979 8 294 000 96 255 91 074 5 181 11,6 11,0 0,6 1,66
1980 8 310 000 97 064 91 800 5 264 11,7 11,0 0,6 1,69
1981 8 320 000 94 065 92 034 2 031 11,3 11,1 0,2 1,63
1982 8 325 000 92 748 90 671 2 077 11,1 10,9 0,2 1,60
1983 8 329 000 91 780 90 791 989 11,0 10,9 0,1 1,61
1984 8 337 000 93 889 90 483 3 406 11,3 10,9 0,4 1,66
1985 8 350 000 98 463 94 032 4 431 11,8 11,3 0,5 1,74
1986 8 370 000 101 950 93 295 8 655 12,2 11,1 1,0 1,79
1987 8 398 000 104 699 93 307 11 392 12,5 11,1 1,4 1,84
1988 8 437 000 112 080 96 743 15 337 13,3 11,5 1,8 1,96
1989 8 493 000 116 023 92 110 23 913 13,7 10,8 2,8 2,02
1990 8 559 000 123 938 95 161 28 777 14,5 11,1 3,4 2,14
1991 8 617 000 123 737 95 202 28 535 14,4 11,0 3,3 2,12
1992 8 668 000 122 848 94 710 28 138 14,2 10,9 3,2 2,09
1993 8 719 000 117 998 97 008 20 990 13,5 11,1 2,4 2,00
1994 8 781 000 112 257 91 844 20 413 12,8 10,5 2,3 1,90
1995 8 831 000 103 326 96 910 6 416 11,7 11,0 0,7 1,74
1996 8 843 000 95 297 94 133 1 164 10,8 10,6 0,1 1,61
1997 8 846 000 89 171 92 674 -3 503 10,1 10,5 -0,4 1,52
1998 8 851 000 88 384 92 891 -4 507 10,0 10,5 -0,5 1,51
1999 8 858 000 88 173 94 726 -6 553 10,0 10,7 -0,7 1,50
2000 8 872 000 90 441 93 285 -2 844 10,2 10,5 -0,3 1,54
2001 8 896 000 91 466 93 752 -2 286 10,3 10,5 -0,3 1,57
2002 8 925 000 95 815 95 009 806 10,7 10,6 0,1 1,65
2003 8 958 000 99 157 92 961 6 196 11,1 10,4 0,7 1,71
2004 8 994 000 100 928 90 532 10 396 11,2 10,1 1,2 1,75
2005 9 030 000 101 346 91 710 9 636 11,2 10,2 1,1 1,77
2006 9 081 000 105 913 91 177 14 736 11,7 10,0 1,6 1,85
2007 9 148 000 107 421 91 729 15 692 11,7 10,0 1,7 1,88
2008 9 220 000 109 301 91 449 17 852 11,9 9,9 1,9 1,91
2009 9 299 000 111 801 90 080 21 721 12,0 9,7 2,3 1,94
2010 9 378 000 115 641 90 487 25 154 12,3 9,6 2,7 1,98
2011 9 449 000 111 770 89 938 21 832 11,8 9,5 2,3 1,90
2012 9 519 000 113 177 91 938 21 239 11,9 9,7 2,2 1,91
2013 9 644 000 113 593 90 402 23 191 11,8 9,4 2,4 1,89
2014 9 747 000 114 907 88 976 25 931 11,9 9,2 2,7 1,88
2015 9 851 000 114 870 90 907 23 963 11,7 9,3 2,4 1,85
2016 9 995 000 117 425 90 982 26 443 11,8 9,2 2,6 1,85
2017 10 120 000 115 416 91 972 23 444 11,4 9,1 2,3 1,79
2018 10 230 000 115 832 92 185 23 647 11,3 9,0 2,3 1,75
2019 10 327 589 114 523 88 766 28 727 11,1 8,7 2,4 1,70
2020 10 379 295 113 077 98 124 14 953 10,9 9,5 1,4 1,66

EtnicitetRedigera

 
Befolkningspyramid uppdelad på bakgrund. Svensk bakgrund i färg, utländsk bakgrund i grå.[förtydliga]

Folkgrupper vid sidan av svenskar och olika sentida invandrargrupper är bland annat samer i den nordliga delen av landet, finnar, romer och judar.[19]

De första grupper som bosatte sig i Sverige var de grupper av jägare-samlare som följde inlandsisen norrut in i Sverige för mellan tolv- och trettontusen år sedan. Invandringen av olika folkgrupper till Sverige fortsatte sedan fram till bronsåldern för sextusen år sedan, då de folkgrupper som senare kom att bli svenskar bildades. Samerna är en etnisk grupp som invandrade som tidigast för cirka åttatusen år sedan till norra Sverige.[källa behövs] I norr invandrade tidigt även finsktalande folk från öster, vilka blev tornedalsfinnar. Bland invandrare i historisk tid märks sverigefinnar (i till exempel Stockholm, Rättviks finnmark och Orsa finnmark), romer och judar; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen. Även en liten grupp valloner invandrade under tidigt 1600-tal, men de 900 individer som bosatte sig permanent assimilerades snabbt in i den svenska folkgruppen.[20] Fram till 1960-talet hade Sverige en av världens mest homogena befolkningar. Efter andra världskriget har invandringen till Sverige ökat kraftigt, till att börja med på grund av arbetskraftsbehovet i den växande svenska industrin och tjänstesektorn men på senare tid framförallt av anhörighetsinvandring och flyktingmottagande. Antalet etniciteter har därför ökat markant i Sverige.

Mot bakgrund av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter erkände Sveriges riksdag 1999 samer, tornedalsfinnar, sverigefinnar, romer och judar som nationella minoriteter, på grund av dessa folkgruppers långvariga historiska förankring i Sverige.

Utrikes föddaRedigera

Det förs ingen statistik över etnicitet i Sverige men Statistiska centralbyrån publicerar statistik på födelseland för alla medborgare. De för även statistik över antal inrikes födda personer med två utrikes födda föräldrar vilka klassas som personer med utländsk bakgrund[21]. Detta kan ge en indikation över den etniska sammansättningen i Sverige. Från många länder är dock etniska minoritetsgrupper överrepresenterade av de som kommit till Sverige, det bör därför undvikas att gruppera alla personer från ett land till dess majoritetsetnicitet.

Den sista december 2016 var 1 784 497 utrikes födda personer folkbokförda i Sverige, 535 805 var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 739 813 var födda i Sverige med en utrikes född förälder och 6 935 038 var födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar. SCB kategoriserar utrikes födda och personer med två utrikes födda föräldrar som individer med utländsk bakgrund, det fanns 2 320 302 sådana personer 2016.[22]

2019 bodde det i Sverige sammanlagt 606 494 personer som antingen själva var födda i andra nordiska länder, vars båda föräldrar var det, eller som hade en Sverigefödd förälder och en från ett annat nordiskt land. Notera att personer med en förälder född i övriga Norden och en i övriga världen exklusive Sverige uppgår till ytterligare tiotusentals personer, men som inte kan räknas in i denna siffra på grund av risken att dubbelräknas - detta ger ett totalt antal av 639 383 personer, där en liten felmarginal finns bestående av individer som exempelvis har en finsk och en norsk förälder[23].

 
Födelseland för folkbokförda i Sverige 2018.

Notera att i tabellen nedan räknas det land där personen är född och därför finns ej några registrerade Eritreaner, Ryssar eller Bosnier från år 1990, de bokfördes som Etiopier, Sovjeter och Jugoslaver. Nationaliteten Jugoslaver nedan är därför personer som kommit till Sverige från Socialistiska federativa republiken Jugoslavien före 1991 samt personer som kommit från dagens Montenegro och Serbien före 2003, då kallat Förbundsrepubliken Jugoslavien. Räknas alla personer som kommit från Slovenien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Montenegro, Kosovo, Nordmakedonien, Serbien och Montenegro, Förbundsrepubliken Jugoslavien och Socialistiska federativa republiken Jugoslavien ihop så fanns det 179 357 personer därifrån år 2019.

 
Karta som visar hur många som invandrat till Sverige från varje land år 2011.
De 30 vanligaste födelseländerna för utrikes födda.[24]
Land 1900 1930 1960 1990 2019
  Syrien &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 &&&&&&&&&&&05874.&&&&&05 874 &&&&&&&&&0191530.&&&&&0191 530
  Irak &&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016 &&&&&&&&&&&09818.&&&&&09 818 &&&&&&&&&0146048.&&&&&0146 048
  Finland &&&&&&&&&&&06644.&&&&&06 644 &&&&&&&&&&&09746.&&&&&09 746 &&&&&&&&&0101307.&&&&&0101 307 &&&&&&&&&0217636.&&&&&0217 636 &&&&&&&&&0144561.&&&&&0144 561
  Polen &&&&&&&&&&&01065.&&&&&01 065 &&&&&&&&&&&06347.&&&&&06 347 &&&&&&&&&&035631.&&&&&035 631 &&&&&&&&&&093722.&&&&&093 722
  Iran &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 &&&&&&&&&&&&0115.&&&&&0115 &&&&&&&&&&040084.&&&&&040 084 &&&&&&&&&&080136.&&&&&080 136
  Somalia &&&&&&&&&&&01441.&&&&&01 441 &&&&&&&&&&070173.&&&&&070 173
  Jugoslavien &&&&&&&&&&&&&019.&&&&&019 &&&&&&&&&&&01532.&&&&&01 532 &&&&&&&&&&043346.&&&&&043 346 &&&&&&&&&&064349.&&&&&064 349
  Bosnien och Hercegovina &&&&&&&&&&060012.&&&&&060 012
  Afghanistan &&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017 &&&&&&&&&&&&0534.&&&&&0534 &&&&&&&&&&058780.&&&&&058 780
  Turkiet &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 &&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022 &&&&&&&&&&&&0202.&&&&&0202 &&&&&&&&&&025528.&&&&&025 528 &&&&&&&&&&051689.&&&&&051 689
  Tyskland &&&&&&&&&&&05107.&&&&&05 107 &&&&&&&&&&&08566.&&&&&08 566 &&&&&&&&&&037580.&&&&&037 580 &&&&&&&&&&037558.&&&&&037 558 &&&&&&&&&&051436.&&&&&051 436
  Eritrea &&&&&&&&&&045734.&&&&&045 734
  Thailand &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 &&&&&&&&&&&04934.&&&&&04 934 &&&&&&&&&&043556.&&&&&043 556
  Norge &&&&&&&&&&&07978.&&&&&07 978 &&&&&&&&&&014731.&&&&&014 731 &&&&&&&&&&037253.&&&&&037 253 &&&&&&&&&&052744.&&&&&052 744 &&&&&&&&&&041578.&&&&&041 578
  Indien &&&&&&&&&&&&&045.&&&&&045 &&&&&&&&&&&&0135.&&&&&0135 &&&&&&&&&&&&0361.&&&&&0361 &&&&&&&&&&&09054.&&&&&09 054 &&&&&&&&&&040641.&&&&&040 641
  Danmark &&&&&&&&&&&06872.&&&&&06 872 &&&&&&&&&&&08726.&&&&&08 726 &&&&&&&&&&035112.&&&&&035 112 &&&&&&&&&&043931.&&&&&043 931 &&&&&&&&&&039457.&&&&&039 457
  Kina (ej Hong Kong) &&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034 &&&&&&&&&&&&0201.&&&&&0201 &&&&&&&&&&&&0520.&&&&&0520 &&&&&&&&&&&03896.&&&&&03 896 &&&&&&&&&&035282.&&&&&035 282
  Rumänien &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 &&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034 &&&&&&&&&&&&0719.&&&&&0719 &&&&&&&&&&&08785.&&&&&08 785 &&&&&&&&&&032294.&&&&&032 294
  Storbritannien &&&&&&&&&&&&0779.&&&&&0779 &&&&&&&&&&&01270.&&&&&01 270 &&&&&&&&&&&02738.&&&&&02 738 &&&&&&&&&&011378.&&&&&011 378 &&&&&&&&&&029979.&&&&&029 979
  Libanon &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 &&&&&&&&&&015986.&&&&&015 986 &&&&&&&&&&028508.&&&&&028 508
  Chile &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 &&&&&&&&&&&&&069.&&&&&069 &&&&&&&&&&027635.&&&&&027 635 &&&&&&&&&&028025.&&&&&028 025
  USA &&&&&&&&&&&05130.&&&&&05 130 &&&&&&&&&&&08852.&&&&&08 852 &&&&&&&&&&010874.&&&&&010 874 &&&&&&&&&&013001.&&&&&013 001 &&&&&&&&&&022802.&&&&&022 802
  Ryssland &&&&&&&&&&&01506.&&&&&01 506 &&&&&&&&&&022265.&&&&&022 265
  Etiopien &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 &&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059 &&&&&&&&&&010027.&&&&&010 027 &&&&&&&&&&021686.&&&&&021 686
  Vietnam &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 &&&&&&&&&&&06265.&&&&&06 265 &&&&&&&&&&020676.&&&&&020 676
  Grekland &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 &&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022 &&&&&&&&&&&&0266.&&&&&0266 &&&&&&&&&&013171.&&&&&013 171 &&&&&&&&&&019547.&&&&&019 547
  Pakistan &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 &&&&&&&&&&&02291.&&&&&02 291 &&&&&&&&&&019107.&&&&&019 107
  Ungern &&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050 &&&&&&&&&&&&0108.&&&&&0108 &&&&&&&&&&&08544.&&&&&08 544 &&&&&&&&&&015045.&&&&&015 045 &&&&&&&&&&016728.&&&&&016 728
  Litauen &&&&&&&&&&&&0149.&&&&&0149 &&&&&&&&&&&&0233.&&&&&0233 &&&&&&&&&&015596.&&&&&015 596
  Filippinerna &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 &&&&&&&&&&&02613.&&&&&02 613 &&&&&&&&&&015281.&&&&&015 281
Totalt antal 35 627 61 657 299 879 790 445 2 019 733

SpråkRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Språk i Sverige.
 
Skylt utanför en butik i Stockholm med text på svenska, engelska, ryska (dock felstavat) och arabiska.

I Sverige är svenska lagstadgat huvudspråk sedan 2009, och har haft denna status de facto sedan urminnes tid; däremot är det inte fastställt som officiellt språk vilket är vanligt med huvudspråken i många andra länder. Nationella minoritetsspråk är finska, samiska, meänkieli, romani och jiddisch. Det svenska teckenspråket har också ett särskilt skydd i Språklagen. Därutöver talas bland annat albanska, bosniska, kroatiska, makedonska, serbiska, arabiska, assyriska/syrianska, persiska, spanska, engelska, somaliska, tyska, nederländska, polska, portugisiska, ungerska, kurdiska, grekiska, franska, thai och turkiska i Sverige.

99 procent av invånarna uppskattas ha varit läs- och skrivkunniga år 1979.

ReligionRedigera

Religionsfrihet i Sverige är en av de grundläggande rättigheterna i svensk grundlag. En majoritet av dem som bor i Sverige (drygt 56 procent[25]) är medlemmar i Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i bland annat Lag om Svenska kyrkan, som började gälla år 2000 då staten och kyrkan skildes åt. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst till följd av immigration från andra delar av världen. Några större grupper är romerska katoliker, diverse ortodoxkristna riktningar och muslimer.

Sverige är ett av världens mest sekulära länder. Endast 23 procent av befolkningen uppger att de tror på en gud.[26] Genom de senaste årtiondenas invandring har antalet muslimer och katoliker ökat kraftigt i Sverige. Antalet utövande katoliker beräknas till omkring 165 000[27], varav en stor majoritet är första eller andra generationens invandrare.[28]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”Medellivslängden i Sverige”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige/. Läst 29 september 2021.  Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet ":0" definieras flera gånger med olika innehåll
  2. ^ ”Befolkningsstatistik 2021”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/manadsstatistik--riket/befolkningsstatistik-2021/. Läst 9 november 2021. 
  3. ^ ”Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2007, SCB”. Arkiverad från originalet den 25 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090325013009/http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BO0801_2007A01_BR_BO01SA0701.pdf. Läst 21 januari 2009. 
  4. ^ ”Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2017”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/. Läst 8 augusti 2018. 
  5. ^ ”Statistikdatabasen - tabell”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/37493. Läst 25 oktober 2017. 
  6. ^ ”Tätorter i Sverige”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/tatorter-i-sverige/. Läst 9 augusti 2021. 
  7. ^ ”Nu är vi 10 miljoner invånare i Sverige”. SCB. Arkiverad från originalet den 24 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170124065951/http://www.scb.se/sv_/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/behallare-for-nyheter-och-pressmeddelanden/nu-ar-vi-10-miljoner-invanare-i-sverige/. Läst 20 januari 2017. 
  8. ^ Radio, Sveriges. ”Sverige har passerat niomiljonersstrecket - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/456171. Läst 10 juli 2021. 
  9. ^ ”Befolkningsprognos för Sverige”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningsprognos-for-sverige/. Läst 10 juli 2021. 
  10. ^ Befolkningsstatistik: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse. Ny följd. P.A. Norstedt & söner. 1878. https://books.google.se/books?id=TIc_AQAAMAAJ&pg=RA3-PR20&dq=FOLKR%C3%84KNING+1749&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiCxLbD_qTzAhUBS_EDHT3nBccQ6AF6BAgGEAI#v=onepage&q=FOLKR%C3%84KNING%201749&f=false. Läst 29 september 2021 
  11. ^ Mead, William Richard (1985). Sverige: Ett Land i Tiden. Colour Library Books. ISBN 978-0-86283-308-4. https://books.google.se/books?id=_SnqhENBemwC&q=FOLKR%C3%84KNING+1749&dq=FOLKR%C3%84KNING+1749&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiCxLbD_qTzAhUBS_EDHT3nBccQ6AF6BAgJEAI. Läst 29 september 2021 
  12. ^ ”tabellverket - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tabellverket. Läst 29 september 2021. 
  13. ^ ”Sveriges befolkning – från stora familjer till singlar”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2021/befolkning/. Läst 30 november 2021. 
  14. ^ ”Tabellverket”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/tabellverket. Läst 29 september 2021. 
  15. ^ ”Digerdöden | Historiska Museet”. historiska.se. https://historiska.se/upptack-historien/artikel/digerdoden/. Läst 29 september 2021. 
  16. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=7757fb53-cf9f-4c15-a578-d37f0f1c8699. Läst 7 juli 2017. 
  17. ^ Max Roser (2014). ”Total Fertility Rate around the world over the last centuries”. Our World In Data, Gapminder Foundation. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180807190025/https://ourworldindata.org/grapher/children-born-per-woman?year=1800&country=SWE. Läst 7 augusti 2018. 
  18. ^ ”Statistics Sweden”. Scb.se. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120020534/http://scb.se/en_/. Läst 3 december 2014. 
  19. ^ Ylva Lindahl (16 december 2016). ”Landguiden”. www.landguiden.se. Arkiverad från originalet den 28 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170328163211/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sverige/Befolkning-Sprak. Läst 6 februari 2017. 
  20. ^ Nationalencyklopedin: Valloner
  21. ^ ”Personer med utländsk bakgrund”. SCB. https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/personer-med-utlandsk-bakgrund/. Läst 7 april 2020. 
  22. ^ ”Utländsk/svensk bakgrund”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/table/tableViewLayout1/?rxid=c5a4c8a2-6d1b-4893-b0fa-d0269d0af970. Läst 21 februari 2018. 
  23. ^ ”Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2019, totalt”. SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 8 juli 2020. 
  24. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2019”. SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/. Läst 20 februari 2020. 
  25. ^ ”Svenska kyrkan i siffror”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/statistik. Läst 28 juli 2020. 
  26. ^ ”Eurobarometer on Social Values, Science and technology 2005 - page 11”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060524004644/http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_225_report_en.pdf. Läst 5 maj 2007. 
  27. ^ ”Sverige - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverige#religion. Läst 22 maj 2018. 
  28. ^ Utrikespolitiska institutet, Landguiden

Externa länkarRedigera