Öppna huvudmenyn
Kungaslupen Vasaorden med tronföljarflaggan i fören och örlogsflaggan i aktern.

Sveriges örlogsflagga är en tretungad svensk flagga som Försvarsmakten använder. Från början den flagga som förs på örlogsfartyg. Det blåa och gula i flaggan kan ledas tillbaka till folkungatiden. Under slutet av 1500-talet användes både randiga och korsprydda blågula flaggor. Korsbeteckningen som efterhand blev den vanligaste kan vara inspirerad av den dåvarande "ärkefienden" Danmarks Dannebrogen. Under denna tid användes både tvärskurna och tvåtungade flaggor men under Gustav II Adolfs tid infördes den tretungade.[1]

De första bestämmelserna om flaggan utfärdades år 1663. Av dessa framgick att örlogsfartyg och fästningar liksom svenska staten skulle föra tretungad flagga - örlogsflagga. Andra fartyg fick inte använda denna varför den tvärkurna efterhand återkom som handelsfartyg. Som originellt exempel kan nämnas att Svenska Ostindiska Companiet erhöll privilegiet att på sina fartyg få föra örlogsflaggan medan arméns flotta/skärgårdsflottan fick utnyttja en helblå örlogsflagga. Bruket av flaggan hade rent praktiska syften som nationalbeteckning på haven och som sinnesbild för den svenska statsmakten.[1]

I händelse av krig (eg. "förhöjd beredskap") skall örlogsflaggan vara hissad hela dygnet.[2] Den flagga som används av statschefen är örlogsflaggan belagd med Stora riksvapnet.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Braunstein, Christian (2004). Insats & Försvar (Stockholm: Försvarsmakten) (1): sid. 65. ISSN 1652-3571. 
  2. ^ Ceremonireglemente för Försvarsmakten, s.48

Externa länkarRedigera