Svenskar i Världen är en ideell och politiskt oberoende organisation som verkar för utlandssvenskarnas bästa genom att bedriva påverkansarbete, vara remissinstans och ge medlemmar information och stöd.

Föreningen Svenskar i Världen
TypFörening
SyfteIdeell, oberoende organisation för Utlandssvenskar
Grundad1938

HistorikRedigera

Organisationen grundades 1938 som Utlandssvenskarnas förening med uppgift att ta hand om svenska medborgare som ville flytta tillbaka till Sverige inför det stundande andra världskrigets utbrott. 1988, i samband med sitt 50-årsjubileum, ändrades namnet till Svenskar i Världen.

Styrelseordförande är Louise Svanberg (augusti 2019-) och generalsekreterare är Cecilia Borglin (oktober 2018-).

Tidigare ordförande: Tuve Johannesson (2014-19), Michael Treschow (2011-14), Ulf Dinkelspiel (2004-11), Peter Forssman (2000-04), Ove Heyman (1994-2000), Gunilla Masreliez-Steen (1993-94), Carl de Geer (1988-93), Arne Eriksson (1985-88), Bo Ehrner (1977-85), Johan Paues (1961-77), Hanna Rydh (1960-61), Hugo von Heidenstam (1956-60), Erik Nylander (1944-56) och Emil Sandström (1938-44)

Tidigare generalsekreterare: Karin Ehnbom-Palmquist (2008-18), Örjan Berner (2003-08), Christer Jacobson (1998-2003), Gertrud Wincrantz-Wernstedt (1996-98), Britt Engman (1994-96), Gudrun Torstedahl (1985-94), Jan-Otto Modig (1980-85), Per Zethelius (1964-80), Bo Lindman (1946-64), Torsten Segerstråle (1946), Ernst Svedelius (1940-46) och Edward Payron (1938-40).

Föreningens verksamhetRedigera

Svenskar i Världen är en ideell och politisk oberoende organisation som sedan 1938 verkar för att öka och tillvarata internationell erfarenhet genom att bedriva påverkansarbete, vara remissinstans och ge information och stöd till nytta för alla 660 000 utlandssvenskar som arbetar, studerar och bor utomlands. Organisationen verkar även för de svenskar som återvänder till Sverige

Bland de reformer som Svenskar i Världen genomdrivit kan nämnas rätten för utlandssvenskarna att delta i riksdagsvalen (numera även genom poströstning) och rätten till dubbla medborgarskap och rättvisare regler vid ansökan till svenska universitet. Ytterligare frågor som drivs är möjliggörandet av elektronisk röstning samt att stödja och underlätta för hemvändande svenskar. Organisationen stöds av ett flertal företag med utlandsplacerad personal, eller koppling till utlandssvenskar.

Årets svensk i världenRedigera

Sedan 1988 delar organisationen ut priset Årets svensk i världen. Bland pristagarna återfinns en rad berömda svenskar som Ingvar Kamprad, Astrid Lindgren, Margot Wallström, Zlatan Ibrahimović, Martin Lorentzon och Daniel Ek. Pristagaren för 2021 var Mikael Dolsten[1], som är global forskningschef på Pfizer. Dolsten, som också var en av årets sommarpratare, mottog priset till följd av sitt framgångsrika arbete med att tillsammans med Biontech ta fram ett vaccin mot covid-19.

Pristagare:

2021: Mikael Dolsten, forskare

2020: Max Tegmark, professor i fysik

2019: Cecilia Malmström, EU-kommissionär

2018: Nina Stemme, operasångerska

2017: Pia Sundhage, fotbollstränare

2016: Staffan de Mistura, diplomat och FN:s sändebud i Syrien

2015: Max Martin, låtskrivare och musikproducent

2014: Martin Lorentzon och Daniel Ek, IT-entreprenörer och företagsledare

2013: Zlatan Ibrahimović, fotbollsspelare

2012: Hans Rosling, folkbildare och professor i internationell hälsa

2011: Peter Wallenberg, nestor och nyskapare

2010: Annika Sörenstam, golflegend och företagare

2009: Hans Blix, föreläsare och debattör

2008: Anne Sofie von Otter, operasångerska

2007: Hans Rausing, grundare av Tetrapak

2006: Bertil Hult, grundare av utbildningsföretaget EF Education

2005: Jan-Ove Waldner, bordtennisstjärna

2004: Margot Wallström, EU-kommissionär

2003: Jonas af Jochnick och Robert af Jochnick, entreprenörer Oriflame

2002: Yngve Bergkvist, entreprenör Ishotellet i Jukkasjärvi

2001: Sven-Göran Eriksson, fotbollstränare

2000: Håkan Lans, uppfinnare

1999: Benny Andersson och Björn Ulvaeus, kompositörer och textförfattare

1998: Adolf H Lundin, entreprenör & företagsledare

1997: Astrid Lindgren, författare

1996: Peter Jablonski, pianist

1995: Agneta Nilsson, grundare av organisationen SWEA

1994: Torbjörn Lagerwall, professor och teknikforskare

1993: Lars Gustafsson, författare och professor

1992: Percy Barnevik, koncernchef ABB

1991: Lennart Bernadotte och Sonja Bernadotte, greveparet på Mainau

1990: Pontus Hultén, professor och museiman

1989: Ingvar Kamprad, grundare av IKEA

1988: Oscar Carlsson, missionär och uppfinnare

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera