Svenska högtider och traditioner har många influenser. De äldsta, såsom jul och midsommar, har förkristna nordiska anor, även om de med kristendomen inordandes i de religiösa högtiderna och idag för många i det närmaste har mist sin religiösa signifikans. Sedan 1800- och 1900-talen har de inhemska traditionerna alltmer präglats av influenser från andra delar av världen. Så kommer julgranen och adventsstjärnan ursprungligen från Tyskland[1], medan Lucia är inspirerad av ett sicilianskt kristet helgon. Även fenomen från den engelsktalande världen, som mors dag och Halloween har blivit allmänna helgdagar
Allmänna helgdagar är i Sverige en juridisk term, som omfattar de dagar som nämns i (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar).[2]
Årets högtider redigera
- Trettondedag jul
- Tjugondedag jul
- Fettisdagen (tisdagen efter fastlagssöndagen)
- Våffeldagen (25 mars)
- Påsk (mars-april)
- Valborgsmässoafton (30 april) och första maj (Första maj allmän helgdag sedan 1939)[3]
- Kristi himmelsfärdsdag (40 dagar efter påsk)
- Pingst (10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag)
- Sveriges nationaldag (6 juni allmän helgdag sedan 2005)
- Midsommar (juni)
- Alla helgons dag-Allhelgonadagen (månadsskiftet oktober-november)
- Advent (slutet av november-december)
Regioner och kulturer redigera
Regionala högtider redigera
- Fössta tossdan i mass, som äger rum den första torsdagen i mars, uppmärksammas i Småland genom att äta prinsesstårta
- Surströmmingspremiären, som äger rum den tredje torsdagen i augusti, uppmärksammas främst längs Norrlandskusten
- Ålagillen äger rum under hösten, främst i Skåne
- Gustav II Adolfs dödsdag (6 november) uppmärksammas främst i Göteborgsområdet, bland annat med Gustav Adolfsbakelser
- Mårtensafton eller Mårten Gås (10 november) firas numera främst i Skåne
Samiska högtider och traditioner redigera
Den samiska nationaldagen firas den 6 februari. Dagen firades första gången 1993 i samband med att FN inledde det internationella urbefolkningens år i Jokkmokk. Datumet valdes till minne det första samiska landsmötet, som hölls i Trondheim den 6 februari 1917.
Livets högtider redigera
Med 1800- och 1900-talens sekularisering och en ökande religiös och etnisk mångfald i befolkningen är rollen för Svenska kyrkan, eller kristendom och religion överhuvudtaget, inte längre lika given.
- Dop (trossamfund) (45,6 procent av alla nyfödda i Sverige döptes enligt Svenska kyrkans ordning 2015[4])
- Barnvälkomnande-namngivningsceremoni (icke-religiöst alternativ till dop)[5]
- Konfirmation (27,8 procent av alla 15-åringar i Sverige konfirmerades enligt Svenska kyrkans ordning 2015[4])
- Realexamen (juni, avskaffad från 1970-talet)
- Studentexamen (juni, Studenten efter 1968)
- Bröllop (kyrkbröllop har många gånger ersatts av rådhusbröllop)[6]
- Begravning (76,5 procent av alla avlidna i Sverige begravdes enligt Svenska kyrkans ordning 2015[4], men borgerlig begravning blir allt vanligare[7])
Andra festdagar redigera
- Alla hjärtans dag (14 februari)
- Internationella kvinnodagen (8 mars)
- Mors dag (sista söndagen i maj)
- Skolavslutning (början-mitten av juni)
- Skolstart (mitten-slutet av augusti)
- FN-dagen (24 oktober)
- Fars dag (andra söndagen i november)
- Julavslutning (mitten av december)
- Akademiska högtider och traditioner under året (promotion, installation med mera)
Det tidiga 2000-talet präglades av utbildningspolitiska bråk om skolavslutningen skulle hållas i skolsalen eller, som tidigare, i kyrksalen.[8]
Kräftfisket som tradition förknippas främst med augusti, baserat på tidigare lagstiftning.[9]
Semlan förknippas främst med tiden före påsk, men säljs på vissa håll även före jul.[10]
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ ”Adventsstjärnor”. Nordiska museet. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.ph/20120524234430/http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?PublicationId=6883. Läst 20 juli 2012.
- ^ ”Lag (1989:253) om allmänna helgdagar”. Arkiverad från originalet den 12 november 2012. https://web.archive.org/web/20121112005954/http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1989253-om-allmanna-hel_sfs-1989-253/. Läst 8 november 2012.
- ^ ”Svenska staten”. Maj 2004. Arkiverad från originalet den 2 maj 2005. https://web.archive.org/web/20050502232933/http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/02/22/76/0cbe12c9.pdf. Läst 11 juni 2011.
- ^ [a b c] ”Döpta, konfirmerade, vigda och begravda enligt Svenska kyrkans ordning 1970-2015”. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1470788. Läst 20 juli 2012.
- ^ ”Humanisterna”. http://www.humanisterna.se/index.php?option=com_content&view=article&id=32&Itemid=43. Läst 11 juni 2011.
- ^ ”Bröllop”. Bröllopet. 4 september 2014. Arkiverad från originalet den 14 september 2014. https://archive.is/20140914095234/http://www.xn--brllopet-o4a.se/orebro. Läst 14 september 2014.
- ^ Cecilia Ekebjär (19 april 2010). ”Allt fler väljer borgerlig begravning”. Dalarnas Tidningar. http://www.dt.se/nyheter/dalarna/1.3058315-allt-fler-valjer-borgerlig-begravning. Läst 11 juni 2011.
- ^ Johannes Ottestig (21 juni 2012). ”Bråk om avslutningar i kyrkan andas misstro mot lärare och rektorer”. Dagen. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418160833/http://www.dagen.se/nyheter/-brak-om-avslutningar-i-kyrkan-andas-misstro-mot-larare-och-rektorer-/. Läst 20 juli 2012.
- ^ ”Kräftpremiären”. Nordiska museet. Arkiverad från originalet den 14 september 2014. https://web.archive.org/web/20140914134911/http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/kraftpremiaren. Läst 14 september 2014.
- ^ Marianne Lundvall (16 november 2007). ”Får det vara en tidig semla?”. J-nytt. Arkiverad från originalet den 18 november 2007. https://web.archive.org/web/20071118165057/http://www.jnytt.se/Read__12127.aspx. Läst 14 september 2014.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör svenska högtider och traditioner.
