Musik i Sverige

översikt över musiktraditioner i Sverige
(Omdirigerad från Svensk musik)
För Svensk Musik, ett företag som dokumenterar och informerar om upphovsrättsligt skyddad svensk musik, se Svensk Musik.

Musik i Sverige inbegriper många olika sorters musikyttringar, alltifrån föreställningar om forntida musik och ljudsignaler – utifrån arkeologiska fynd som horn och bronslurar – och traditionell folkmusik till nyare former av folkmusik, klassisk musik/konstmusik/elektronisk musik och olika typer av populärmusik, jazz och experimentell musik.

Musik har sedan urminnes tider uppstått och skapats i Sverige och förts in i landet från omvärlden och framförts av en mängd olika slags ensembler av såväl inhemska som utländska musiker och sångare. Bland de många formerna finns också sakral/andlig, politisk och olika nationaliteters etniska musik, det finns barnvisor, trubadurers visor, dansmusik och scenisk musik – inklusive opera, balett, musikal och revy – och filmmusik. Kommunala musikskolor har varit betydelsefulla för svenska musikframgångar. Det finns musikhögskolor, institutioner som konserthus/symfoniorkestrar och Musikaliska akademien, organisationer som STIM, Musiksverige med flera och myndigheter som Statens musikverk. Körsång är vanligt fritidsintresse i Sverige, allt sedan kyrkokörerna och studentkörerna, något som har betecknats det svenska körundret.

Efterhand har också en internationellt alltmer framgångsrik och uppmärksammad musikindustri vuxit fram[1] med bland annat en mängd större och mindre skivbolag, artister och låtskrivare med ett allt större internationellt arbetsfält och produktioner med stora utländska artister[2], musikpriser som Grammis och Polarpriset och internettjänster som Spotify. Dessutom finns ett antal musikfestivaler, såsom Peace & Love, Sweden Rock Festival, Östersjöfestivalen, Stockholm Jazz Festival, Musik vid Siljan, Ethno och Svenska dansbandsveckan i Malung, förutom på radio (Svensktoppen med mera) och TV (Melodifestivalen med mera).

FolkmusikRedigera

Huvudartikel: Svensk folkmusik

Folkmusik kan vara nykomponerad av en känd upphovsman, men vissa vill kategorisera svensk folkmusik som melodier som uppstått i Sverige under en okänd forntid och inte har någon känd upphovsman. En annan definition är att folkmusiken är "musik bland landsbygdens människor förr i tiden", eller lite snävare "populärmusiken bland landsbygdens befolkning i huvudsak mellan 1600-talet till slutet av 1800-talet". För att få en rättvis definition bör man nog inkludera all musik som håller sig inom traditionella ramar och de låttyper och danser som uppstod inom den aktuella tidsperioden. Genom detta inkluderas exempelvis en nyskriven polska i begreppet folkmusik, vilket de flesta folkmusiker idag anser rimligt. År 1686 förbjöds slagverk och andra militärt orienterade musikinstrument som till exempel skalmeja att framföras i den folkliga musiken. Detta har medfört att folkmusiken i Sverige saknar rytmikinstrument. Dock levde traditionen med slagverk kvar i Värend i södra Småland och i gränslandskapen till Norge. En så kallad bytrumma var dock vanlig, främst för att slå signaler för samling.

Ett ord många förknippar med svensk folkmusik, är spelmansmusik - en dansmusik som oftast är fiolbaserad. Till spelmansmusiken hör gånglåtar och brudmarscher samt dansrytmerna polskor, vals, schottis, hambo, polka. Något mindre vanliga låttyper är exempelvis engelska, halling och menuett.

Två speciellt svenska musikaliska fenomen är instrumentet nyckelharpa och sångsättet kulning. Nyckelharpan har föreslagits som svenskt nationalinstrument eftersom den knappt förekommer utanför Sverige. Kulning är en inhemsk skandinavisk sångform som användes i vallmusiken.

Klassisk musikRedigera

Huvudartikel: Svensk klassisk musik

Klassisk musik eller konstmusik är musik skapad under 1600-talet eller senare, den är västerländsk och komponerad, det vill säga nedskriven (se notskrift).

Sveriges mest kände barocktonsättare är Johan Helmich Roman, som har kallats den svenska musikens fader. Wienklassicism (ibland bara "klassicism") från cirka 1750 och en bit in på 1800-talet är vad många vanligen tänker på som klassisk musik. Franz Berwalds begåvning rönte liten uppskattning under hans livstid. I Sverige representerades epoken främst av Joseph Martin Kraus. Bland svenska romantiker finns Adolf Fredrik Lindblad, Hugo Alfvén, Wilhelm Peterson-Berger och Wilhelm Stenhammar.

Modernismen är i Sverige representerad av bland andra Hilding Rosenberg samt medlemmarna i Måndagsgruppen.

Nyklassicism är en kombination av måttlig modernism och wienklassicistiska ideal. Kända svenska namn är Lars-Erik Larsson och Dag Wirén.

Sverige har även burit fram flera betydande operasångare. Den "svenska näktergalen" Jenny Lind turnerade världen över på 1850-talet. Hundra år senare blev Jussi Björling ett välkänt namn. Birgit Nilsson kan kallas för världssopran. Eric Ericson räknas internationellt som en av världens främsta körledare och är en starkt bidragande orsak till det svenska "körundret"[3].

VisorRedigera

Huvudartikel: Visa

Vismästaren Carl Michael Bellman betraktas som svensk nationalskald och har fått stor betydelse för senare skalder. Inte minst har Bellman inspirerat senare vissångare som Evert Taube och Cornelis Vreeswijk.

JazzmusikRedigera

Den svenska jazzens guldålder anses vara 1950-talet, då namn som Arne Domnérus, Rune Gustafsson, Lars Gullin, Alice Babs, Rolf Ericson, Bengt-Arne Wallin och Monica Zetterlund dominerade. Dessa uppträdde bland annat på Nalen i Stockholm, där det också dansades jitterbugg. Gyllene Cirkeln var en annan scen av stor betydelse i Stockholm. Numera är Nefertiti i Göteborg och Fasching i Stockholm de främsta jazzlokalerna i landet. Då det gäller swingjazz, jazz som det dansas till, är dock Herräng Dance Camp i Härräng utanför Hallstavik, Uppland, också en stor scen.

PopulärmusikRedigera

Huvudartikel: Svensk populärmusik

1975 hade Harpo en världshit med Moviestar. Den 6 april 1974 klättrade Blue Swede, med Björn Skifs, upp på förstaplatsen på den amerikanska singellistan med låten Hooked on a Feeling, vilken först spelades in av B. J. Thomas, 1968, och samma dag vann ABBA:s låt Waterloo Eurovision Song Contest i Brighton.[4] Sverige vann senare även tävlingen åren 1984, 1991, 1999, 2012 och 2015.

Sedan framgångarna med ABBA under 1970-talet och början av 1980-talet och Roxette i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet har svensk pop varit populär runt om i världen. Under 1990-talet hade Sverige flera internationella framgångar inom modern så kallad danspop, med bland andra Ace of Base, Meja och Robyn. Under 1990-talet skördade Sverige också framgångar på låtskrivarsidan, med bland andra Max Martin och Denniz Pop.

Mängden svensk musik som säljs utanför Sverige är stor. En utredning från 1999 visade att bara musik från Storbritannien och USA står sig bättre än svensk musik i den internationella konkurrensen.[5] Sedan dess har exportvolymen varierat kraftigt.[6]

 
Bandet The Knife (2006) har visat stark kreativitet och nått stora framgångar med en säregen och konstnärlig stil.

Svenska artister och grupper inom indie har i början av 2000-talet lyckats slå igenom utanför Sverige och blivit populära utomlands, bland andra the Knife, Shout out louds, the Radio Department, Dungen, Jens Lekman, Loney Dear, Peter, Björn & John, Frida Hyvönen, The Tough Alliance, The Hives, Mando Diao och The Cardigans.

 
Rockbandet The Hives spelar live i Eurockéennes

CountryRedigera

Huvudartikel: Countrymusik

Countrymusik förknippades länge i Sverige med USA. Populära svenska countrysångare har varit Kikki Danielsson under 1970, 80- och 90-talen och Jill Johnson under 2000-talets första decennium.

DansbandRedigera

Huvudartikel: Dansband

Dansbanden spelar musik som är vänlig att dansa pardans till, och har utvecklat en stil som är relativt unik för Sverige. Begreppet uppstod i början av 1970-talet och har senare även spritts till Norge. Populära svenska dansband har bland annat varit Matz Bladhs, Sven-Ingvars, Thorleifs och Vikingarna, bland de modernare främst Arvingarna, Barbados och Scotts. 2008 startades Dansbandskampen i SVT, som även hölls 2009 och 2010.

HiphopRedigera

Huvudartikel: Svensk hiphop

Den svenska hiphopen tog sin början på 1980-talet, och fick internationellt genomslag i slutet av 1980-talet, dels med brittiskproducerade Neneh Cherry, dels med Leila K, producerad av Rob'n'Raz. Framträdande artister från senare år är Looptroop, Timbuktu och Feven.

HårdrockRedigera

Huvudartikel: Hårdrock

Sverige har fått fram flera internationellt berömda hårdrocksgrupper, till exempel Europe under 1980-talet och Hammerfall under 1990-talet. Kända svenska metalband är bland annat In Flames. In Flames fick den svenska regeringens exportpris under Grammisgalan 2006. Det var första gången en hårdrocksgrupp vann priset.

ProggRedigera

Huvudartikel: Progg

Progg var i början av 1970-talet en musikrörelse i Sverige, inriktad på antikommersialism och protestsånger. Den var ofta vänsterpolitiskt orienterad. Den stod i kontrast till ABBA, Eurovision Song Contest och Svensktoppen, som sågs som symbol för kommersiell musik.

SchlagerRedigera

Huvudartikel: Schlager

Schlager är ursprungligen tyska för hit, och ordet användes även i Sverige fram till 1970-talet som synonym till hit eller slagdänga. Senare har det i stället främst blivit ett begrepp som hör ihop med Melodifestivalen och artister som förknippas med sin medverkan där. Men vissa artister och låtar i Melodifestivalen klassas mindre som "schlager" än andra.

Sverige på världsscenenRedigera

Stora svenska artister och grupper utanför Sverige är: Vänligen sortera soloartister på efternamn, musikgrupper på förstabokstaven (utan engelskans "The" och "A")

Flera av de internationellt framgångsrika svenska musikerna under 1990-talet upptäcktes och spelades in av DJ-kollektivet Swemix och i inspelningsstudion Cheiron.

Svenskar på Billboard Hot 100Redigera

Svenska artister/grupper, kompositörer, producenter med respektive låtar som legat etta på Billboard Hot 100 (kronologisk ordning):

Regionala musicscenerRedigera

Samisk musikRedigera

Fördjupning: Samisk musik

Samisk musik är känt för jojken. Sámi Grand Prix är en samisk musiktävling anordnad av NRK i Kautokeino under påskhelgen varje år sedan 1990.

Musik i GöteborgRedigera

Fördjupning: Musik i Göteborg

Musiken i Göteborg har en internationell prägel. Under 1800-talet inverkade Bedřich Smetana på det lokala musiklivet, och under 1960-talet hämtade grupper som Tages och The Shakers inspiration från den brittiska vågen. Sonya Hedenbratt samarbetade med amerikanska jazzmusiker, och Evert Taube reste ut från Göteborg till andra kontinenter. Senare har både internationella namn som Bruce Springsteen och lokala namn som Håkan Hellström fyllt Ullevi flera gånger om. Grupper som Nationalteatern och Motvind har präglat varsin epok.

EkonomiRedigera

Tillväxtverket och intresseorganisationen Musiksverige uppskattade i rapporten "Musikbranschen i siffror"[22] att den svenska musikbranschen omsatte 5,2 miljarder kronor under 2010. Musikexporten omfattade 800 miljoner kronor. Hälften av intäkterna utgjordes av konsertintäkter, en fjärdedel av intäkter från inspelad musik och en fjärdedel av upphovsrättsliga intäkter. Fysisk musik var större än försäljning över nätet, och strömmad musik stod för en dubbelt så stor andel av försäljningen som musik som säljs genom nedladdningar. Sverige exporterar mest musik till USA, där Sveriges handelsbalans även är som sämst. Bäst är Sveriges handelsbalans mot Hongkong. Svenska upphovsmän får mest intäkter från Storbritannien, knappt 9 miljoner kronor.[23]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Tillväxtverket juni 2012, om Sveriges ökande musikexport
  2. ^ Aftonbladet 9 september 2009, om svenska låtskrivares framgångar utomlands
  3. ^ Sparks, Richard. (1997). The Swedish Choral Miracle: A Cappella Choral Music. Doktorsavhandling, University of Cincinnati.
  4. ^ Poplight - Eurovision Song Contest.
  5. ^ Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (1999). Att ta sig ton - om svensk musikexport 1974-1999. Ds 1999:28. Finansdepartementet/ESO. full-text pdf
  6. ^ Export Music Sweden (2007). The export performance of the Swedish music industry - An update for the year 2006. Export Music Sweden. full-text pdf[död länk]
  7. ^ Expressen 27 oktober 2010 - Jenny Berggren om nya Ace of Base
  8. ^ ABBA - Success Arkiverad 20 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ ”Aftonbladet”. 29 maj 2009. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article11849164.ab. Läst 25 april 2011. 
  10. ^ ”Poplight - The Ark. Arkiverad från originalet den 9 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110709094607/http://poplight.zitiz.se/artist/ark. Läst 21 januari 2011. 
  11. ^ http://rateyourmusic.com/artist/noonie_bao
  12. ^ ”Poplight 24 februari 2006 - Elitlistan kan skada BWO. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525104422/http://poplight.zitiz.se/artikel/elitlistan-kan-skada-bwo. Läst 25 maj 2012. 
  13. ^ ”Kristianstadsbladet”. 22 februari 2005. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525104421/http://www.kristianstadsbladet.se/noje/article1104444/Cardigans-svaumlnger-tillbaka.html. Läst 25 april 2011. 
  14. ^ ”Metro”. 25 januari 2007. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131016001233/http://www.metro.se/nyheter/e-type-in-i-skonhetsradet/Objgax!13_4523-32/. Läst 25 april 2011. 
  15. ^ Aftonbladet 3 december 2003 - Europe laddar för schlagern
  16. ^ [a b] ”Expressen”. 17 juni 2010. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820012222/http://www.expressen.se/noje/musik/1.2029043/nu-forvandlas-goteborg-till-metaltown. Läst 25 april 2011. 
  17. ^ Svenska Dagbladet 5 oktober 2008 - Händerna fulla
  18. ^ ”Nationalencyklopedin”. http://www.ne.se/rep/pop-rock-2000-ett-mellan%C3%A5r. Läst 25 april 2011. 
  19. ^ ”Nationalencyklopedin”. http://www.ne.se/robyn?i_whole_article=true. Läst 25 april 2011. 
  20. ^ Roxette - Lay a Whisper on My Pillow Arkiverad 4 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ http://www.discogs.com/artist/1608084-Tiffany-Amber
  22. ^ Linda Portnoff, Tobias Nielsén (Volante). "Musikbranschen i siffror Arkiverad 14 april 2013 hämtat från the Wayback Machine.", ISBN 978-91-86987-30-5, tillvaxtverket.se, februari 2012. Läst den 23 februari 2012.
  23. ^ Morris Wikström. "Levande musik omsätter mest i Sverige Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.", sverigesradio.se, 23 februari 2012. Läst den 23 februari 2012.

Externa länkarRedigera