Öppna huvudmenyn

Sven Peter Bexell, född 26 september 1775 [2][3] i Villstad, död 5 maj 1864 i Grimeton i Halland, var en svensk officer, präst, riksdagsman och författare.

Sven Peter Bexell
Född26 september 1775[1]
Villstads församling[1]Sverige
Död5 maj 1864[1] (88 år)
Grimetons församling[1]Sverige
NationalitetSverige
SysselsättningSkribent[1], politiker, präst[1], militär[1]
BefattningLedamot av Sveriges riksdag[1]
SläktingarCarl Emanuel Bexell (syskon)
Redigera Wikidata

Uppväxt och familjRedigera

Bexell föddes som son till häradsprosten Daniel Bexell (1731-1798) och dennes hustru Magdalena, född Strömwall (1749-1824). Han gifte sig 1805 med Sara Lovisa von Wolffradt (1782-1870) från Torstorps säteri i Grimeton i Halland. De fick tillsammans dottern Hedvig (1806-1879) och sönerna Carl (1811-1889) och Rolf (1817-1896).[4]

KarriärRedigera

Bexell blev volontär vid Kungl. Jönköpings regemente 1793 och furir där samma år. Han skrevs in vid universitetet i Lund 1794. 11 maj 1795 blev han livdrabant hos kung Gustav IV Adolf och deltog därefter på dennes resor i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland 1796-1798. Bexell utnämndes till löjtnant i armén 1799.

Han övergav den militära banan år 1800 och prästvigdes i Växjö 10 mars 1801, blev hovpredikant 27 oktober samma år och fram till 1805. Han utnämndes till pastor i Växjö 1808, och till kyrkoherde i Grimeton och Rolfstorp 11 september 1812 samt blev hedersprost 1813. Han blev kontraktsprost 1819, erhöll professors namn 13 juni 1822 och deltog som riksdagsman vid riksdagarna 1823, 1828, 1834, 1840 och 1844. Bexell var suppleant vid statsrevisionen 1827.

Bexell var en betydande kulturhistorisk författare och hallandshistoriker. Han gav 1816 ett bidrag till diskussionen om vattenmängden i havet. En inhuggning på den så kallade Glomstenen i Morups Tånge i Falkenbergs kommun visar detta.

Åren 1817-1819 gav han ut "Hallands historia och beskrifning" och tillsammans med brodern Justus Gabriel Bexell Göteborgs stifts Historia och herdaminne (1835). Viktig för svensk författningshistoria är hans omfattande verk Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia ur Presteståndets archiv (1835) som omfattar perioden 1650-1751, och Riksdagshistoriska anteckningar eller Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia ur Prästeståndets archiv (1839) för perioden 1755-1778.

Bexell är begravd på Grimetons kyrkogård.

Han tillhörde en ännu fortlevande prästsläkt från Bäckseda i Småland. Bror till honom var nykterhetsrörelsens banbrytare Carl Emanuel Bexell[5] samt komminister Daniel Bexell (1772-1851) och en sonson till denne biskop David Bexell (1861-1938). En brorson var den halländske politikern och fornsakssamlaren Alfred Bexell (1831-1900).

LedamotskapRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  • Ahberg, Gunnar, "Sven Peter Bexell." Halland, utg. av Gunnar Ahlberg och Elof Lindälv. Uppsala 1925.
  • Carlsson, Sten, "Sven Peter Bexell - moderatliberal präst och hävdatecknare." Hallands historia. 2. Från freden i Brömsebro till våra dagar. Halmstad 1959.
  • Crusenstolpe, Magnus. ”Sven Peter Bexell [nekrolog]”. Svea Folk-kalender (1865): sid. 135-137. http://runeberg.org/svea/1865/0146.html.  Libris 2105141
  • Naumann, Erik, "Sven Peter Bexell." Svenskt biografiskt lexikon 4, 1923.
  • Persson, Bengt-Arne, "Fornälskare vid Himmelsberget. Glimtar ur S.P. Bexells förarbete till 'Hallands historia och beskrifning.' " En bygd ett livsverk. Elof Lindälv. En skrift utg, av Nordhallands hembygdsförening med anledning av Elof Lindälvs 90-årsdag. Kungsbacka 1977.
  • Sandklef, Albert, "Sven Peter Bexell. Hans liv och verksamhet", i: S.P. Bexell, Hallands historia och beskrivning ny uppl. Halmstad 1925.
  • Matrikel öfver Götheborgs stifts presterskap och skole-betjening, utgiven av Göteborgs Stadscatechet Benjamin Bagge, tryckt hos Samuel Norberg, Göteborg 1819 s. 103f

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Sven Peter Bexell, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 18147
  2. ^ Matrikel öfver Götheborgs stifts presterskap och skole-betjening, (1819), s. 103
  3. ^ Hallands historia och beskrivning
  4. ^ Svenska släktkalendern 1963, red. fil lic Torsten Dahl, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1963 s. 80ff
  5. ^ G. Hellström, Stockholms stads herdaminne, 1951, s. 353

Vidare läsningRedigera