Öppna huvudmenyn

BiografiRedigera

Gustavsson växte upp på landsbygden i Eker utanför Örebro. Han avlade studentexamen 1957 och fortsatte studera på slaviska institutionen vid Stockholms universitet. Han disputerade 1969 på en avhandling[1] om accenter i sydslaviska språk och blev 1977 professor i slaviska språk vid Uppsala universitet.

Gustavsson tillämpade tidigt den kvantitativa metoden datalingvistik, bland annat 1976 i en stor undersökning av ett fenomen i modern rysk syntax redovisat i "Predicative Adjectives with the Copula byt’ in Modern Russian. Metoden användes även några år senare i en undersökning[2] av språket i Michail Sjolochovs roman Stilla flyter Don tillsammans med den norske professorn i slaviska språk Geir Kjetsaa. Undersökningens slutsats var att Sjolochov troligen är den verklige författaren till boken, vilket tidvis har ifrågasatts.[3]

Efter Sovjetunionens fall redigerade han tillsammans med Ingvar Svanberg "Gamla folk och nya stater: det upplösta Sovjetimperiet" (1992) med en genomgång av de mängder av språk som under sovjettiden hade hamnat i skuggan av ryskan, till exempel ukrainska och tjetjenska.[3]

Gustavsson intresserade sig för riktigt små språk, mikrospråk, och hur de kan utvecklas och förvaltas. Hans forskning omfattade även slaviska minoritetsspråk, som kasjubiska och rusinska.[4] Han anordnade 1983 en diskussionsdag om "småspråken" och förordade större insatser för att direkt beskriva och dokumentera dessa språk.[5]

Gustavssons sista monografi "Standard language differentiation in Bosnia and Herzegovina: grammars, language textbooks, readers" behandlar utvecklingen av språksituationen i det forna Jugoslavien där skriftspråket serbokroatiska sönderfallit i de tre språken serbiska, kroatiska och bosniska. Han analyserar de tre gruppernas olika berättelser om sina språks delvis gemensamma historia, och uttrycker kritik till den nationalistiska utvecklingen som överdriver språkliga skillnader.[3]

Gustavsson ägnade sig också åt den litteraturvetenskapliga delen av slavistiken och översatte själv poesi från makedonska, bulgariska och serbokroatiska till svenska. I rollen som ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien genomförde han en rad konferenser, både inom språklig och litterär slavistik och inom ämnen av mer samhällsvetenskaplig relevans.[3]

Bibliografi (urval)Redigera

UtmärkelserRedigera

  • 1988 – Invald i Kungliga Vitterhetsakademien[3]
  • 1988 – Tydén Mattias, Svanberg Ingvar, Gustavsson Sven, red (1988). Multiethnic studies in Uppsala: essays presented in honour of Sven Gustavsson, June 1, 1988. Uppsala multiethnic papers, 0281-448X ; 13. Uppsala: Centre for Multiethnic Research [Centrum för multietnisk forskning]. Libris 7759472. ISBN 9186624229  - festskrift till Sven Gustavssons 50-årsdag
  • 1998 – Gustavsson Sven, Gyllin Roger, Svanberg Ingvar, Söhrman Ingmar, red (1998). Bröd och salt: svenska kulturkontakter med öst : en vänbok till Sven Gustavsson. Uppsala: Univ. Libris 7403097. ISBN 9150612832  - festskrift till Sven Gustavssons 60-årsdag

ReferenserRedigera

  1. ^ Gustavsson, Sven (1969) (på eng). Accent paradigms of the present tense in south Slavonic: East and central south Slavonic. Stockholm Slavic studies, 0585-3575 ; 3. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 647083 
  2. ^ Beckman Bengt, Gustavsson Sven, Kjetsaa Geir, red (1984) (på eng). The authorship of The quiet Don. Slavica Norvegica, 99-0494198-X ; 1. Oslo: Solum. Libris 7304056. ISBN 82-560-0311-1. https://www.cambridge.org/core/journals/slavic-review/article/the-authorship-of-the-quiet-don-by-geir-kjetsaa-sven-gustavsson-bengt-beckman-and-steinar-gil-slavica-norvegica-vol-1-oslo-and-atlantic-highlands-nj-solum-forlag-ashumanities-press-1984-153-pp-figures-tables-n-kr-130/B0B1B8D2BC1B17F6CD22105EC039C50C 
  3. ^ [a b c d e] Bodin, Per-Arne (2014). Årsbok 2014 KVHAA - Minnesteckning Sven Gustavsson. Stockholm: Kungliga Vitterhetsakademien. sid. 25-32. ISBN 978-91-7402-428-9. http://www.vitterhetsakad.se/system/pdfs/59/Gustavsson.pdf?1415873875 
  4. ^ Kerstin Nyström (2013). ”Professor Sven Gustavsson, Uppsala, död”. Nordisk Østforum 27 (02). https://www.idunn.no/nof/2013/02/professor_sven_gustavsson_uppsala_dd. 
  5. ^ Agneta Lagercrantz (23 november 1983). ”"Värna småspråken i Sverige"”. Svenska Dagbladet: s. 6. https://www.svd.se/arkiv/1983-11-23/6. 

Externa länkarRedigera