Sven Agrell
Sven Agrell, född 1685 i Torups socken, död 1713 i Adrianopel, var en svensk präst. Han var sonson till Nicolaus Petri Agrelius.
| Sven Agrell | |
| Född | 1685[1][2] Torups församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 1713[1][2] Edirne[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Föräldrar | Nicolaus Nicolai Agrell |
| Släktingar | Nicolaus Petri Agrelius[1] |
| Redigera Wikidata | |
Agrell var son till kyrkoherden i Torup Nicolaus Nicolai Agrell och inskrevs som student vid Lunds universitet 1702. Han anslöt sig som fältpräst till Karl XII:s armé i Sachsen 1707 och åtföljde i avvaktan på att erhålla befordran först Skaraborgs, sedan Kronobergs regemente. Han prästvigdes i kungens närvaro i Ukraina 4 april 1709. Efter att ha följt kungen till Turkiet blev han utnämnd till andre legationspredikant i Konstantinopel 3 november 1709. Agrelius har främst blivit känd för den dagbok han förde under fälttåget. Dess första del gick förlorad i Kapitulationen vid Perevolotjna. Dess andra del, som inleds med en sammanfattning av det förlorade partiet, blev dock räddad och förvaras nu i svenska riksarkivet. 1909 utgavs den i tryckt form.
Bibliografi redigera
- Karolinska krigare berättar. Sven Agrells dagbok 1707-1713. Suecica rediviva, 99-0117564-X ; 113. Stockholm: Rediviva. 1988[1909]. Libris 613873. ISBN 91-7120-210-2. https://runeberg.org/karolikrig/5/0040.html
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c d e f] Bertil Boëthius, Sven Agrell, s. 286, läst: 20 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sven Agrell, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
Vidare läsning redigera
- Knutsson, Bengt (1999). ”Bender - Konstantinopel : i legationsprästen Sven Agrells fotspår”. Dragomanen (Stockholm : Istanbulinstitutets kansli, 1997-) 1999 (3),: sid. 60-75 : ill. ISSN 1402-358X. ISSN 1402-358X ISSN 1402-358X. Libris 3090523
- Karlsson, Åsa (1998). ”Främling eller vän? : svenskar i Turkiet på 1700-talet”. Främlingar - ett historiskt perspektiv / Anders Florén & Åsa Karlsson (red.) (Uppsala : Historiska institutionen, Univ., 1998): sid. 73-87. Libris 2799511