Öppna huvudmenyn

Svart trumpetsvamp (Craterellus cornucopioides) är en helt svart, ibland närmast mörkblå svamp i kantarellsläktet. Den är en populär matsvamp särskilt lämplig att torka. Den sägs växa på marker där ek och hassel förekommer samt i barrskog. Svampen är trattformad och har ett tunt kött. Den kan växa väl dold under vissnande löv och inne i mossa. Ibland återfinns den som "deformerade trattar", intrasslade i gräs. Så länge inte fruktkropparna är ruttna försämrar det dock inte matvärdet på något vis.

Svart trumpetsvamp
Craterellus cornucopioides2.jpg
Svart trumpetsvamp
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningCantharellales
FamiljCantharellaceae
SläkteCraterellus
ArtSvart trumpetsvamp
C. cornucopioides
Vetenskapligt namn
§ Craterellus cornucopioides
Auktor(Linné) Pers.
Synonymer
Craterellus ochrosporus Burt 1914[1]
Dendrosarcus cornucopioides (Pers.) Kuntze 1898[2]
Pleurotus cornucopioides (Pers.) Gillet 1876[3]
Sterbeeckia cornucopioides (L.) Dumort. 1822[4]
Cantharellus cornucopioides (L.) Fr. 1821[5]
Merulius cornucopioides (L.) Pers. 1801[6]
Craterella cornucopioides (L.) Pers. 1797[7]
Merulius cornucopioides (L.) With. 1792[8]
Merulius purpureus With. 1792[9]
Pezicula cornucopioides (L.) Paulet 1791[4]
Helvella cornucopioides (L.) Bull. 1791[10]
Octospora cornucopioides (L.) Timm 1788[11]
Peziza cornucopioides L. 1753[12]

Den mykologiska karaktären hos svart trumpetsvamp:

Ridges icon.png
hymenium:
vecklad

Infundibuliform cap icon.svg
hatt:
trattlik

Decurrent gills icon.png
skivtyp:
nedlöpande

Choice toxicity icon.png
ätlighet:
delikat



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
gräddfärgad

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

Svart trumpetsvamp har inga farliga förväxlingssvampar. Den enda liknande svampen är den i Norden mycket ovanliga och ätliga gråa kantarellen. Det finns även rödgul trumpetsvamp som är mer lik trattkantarell.

Svart trumpetsvamp betraktas som en god matsvamp[13] som passar bra till gräddstuvningar och stekning. Historiskt sett har svampen dock inte fått lika mycket uppmärksamhet. I M.A. Lindblads Svampbok från 1901 tas inte hänsyn till dess smakkvalitéer, utan Lindberg menar att både svart och rödgul trumpetsvamp är av "mindre [mat]värde" på grund av sitt tunna kött.[14]

ReferenserRedigera

  1. ^ Burt (1914) , In: Ann. Mo. bot. Gdn 1:334
  2. ^ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):463
  3. ^ Gillet (1876) , In: Hyménomycètes (Alençon):345
  4. ^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  5. ^ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:321
  6. ^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:491
  7. ^ Pers. (1797) , In: Tent. disp. meth. fung. (Lipsiae):71
  8. ^ With. (1792) , In: Bot. Arr. Brit. Pl., Edn 2 (London) 3:281
  9. ^ With. (1792) , In: Bot. Arr. Brit. Pl., Edn 2 (London) 3:280
  10. ^ Bull. (1791) , In: Hist. Champ. France (Paris) 1:291, tab. 150; 498:3
  11. ^ Timm (1788) , In: Fl. Megapol. Prodr.:262
  12. ^ L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1181
  13. ^ Nylén, Bo. Svampar i Norden och Europa, 2000.
  14. ^ Lindbald, M.A. M.A. Lindblads Svampbok, 1901, sid 86.

Externa länkarRedigera