Svante Gustaf Waennerberg, född 10 december 1790 i Linköping, Östergötlands län, död 6 maj 1857 i Rogslösa socken, Östergötlands län, var en svensk präst i Rogslösa församling och ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien.

Svante Gustaf Waennerberg
Född10 december 1790
Död6 maj 1857 (66 år)
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Waennerberg föddes 10 december 1790 i Linköping. Han var son till kyrkoherden i Virserums socken. Waennerberg blev höstterminen 1811 student vid Uppsala universitet, Uppsala och tog 1817 filosofie kandidat. Han tog 14 juni 1818 filosofie magister och prästvigdes 13 september samma år. Waennerberg tog 16 december 1818 pastoralexamen och blev 10 oktober 1818 brukspredikant vid Finspångs bruk, tillträde direkt. Han blev 16 februari 1819 regementspastor vid Upplands regemente och 27 september 1828 kyrkoherde i Rogslösa församling, Rogslösa pastorat, tillträde 1831. Waennerberg blev 28 december 1844 prost. Han avled 6 maj 1857 i Rogslösa socken.[1]

Han var även amatörviolinist och blev 1817 ledamot i Filharmoniska sällskapet i Karlstad och Filharmoniska sällskapet i Karlskrona. År 1832 blev han ledamot Filharmoniska sällskapet i Motala.[1] Waennerberg invaldes som ledamot nummer 285 i Kungliga Musikaliska Akademien den 29 januari 1840. Han upptecknade också folkvisor.[2]

FamiljRedigera

Waennerberg gifte sig 20 augusti 1821 med Juliana Adolphina Charlotta Berndes (1796–1863). Hon var dotter till kronofogden Johan Adolph Berndes och Charlotta von Rothstein i Västra Ny socken. De fick tillsammans barnen Johan Svante Gerhard (1823–1823), Malvina Aurora (1824–1845), Mathilda Josephina Charlotta (född 1825), Svante Hjalmar Julius (1826–1829), Conrad Svante Theodor (127–1870), Marcus Svante Rudolf (1826–1847), Knut Svante Agathon (1830–1885), Agnes Paulina Charlotta (1831–1832), Antoinetta Eleonora Charlotta (1833–1834), Otto Svante Leopold (född 1835) och Ebba Adelina Charlotta (född 1838).[1]

BibliografiRedigera

  • De systematibus vegetabilium qua ratione Oeconomiæ Scientiæ profuerint. T. I., Uppsala 1815.[1]
  • De fatis Messenici populi. P. I., Uppsala 1817.[1]
  • Pindari Nemeorum Ode VIII Svetice reddita, Uppsala 1818.[1]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f] Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 469-470. Libris 41148 
  2. ^ Nyström, Pia, Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie, Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995.