Suveräna furstendömet Förenade Nederländerna

Suveräna furstendömet Förenade Nederländerna (nederländska: Soeverein Vorstendom der Verenigde Nederlanden, franska: Principauté Souveraine des Pays-Bas Unis) var ett suveränt furstendöme i Västeuropa åren 1813–1815, utropat efter Napoleonkrigen och godkänt av Wienkongressen.

Suveräna furstendömet Förenade Nederländerna
Soeverein Vorstendom der Verenigde Nederlanden (nederländska) Principauté Souveraine des Pays-Bas Unis (franska)
← ← 1813–1815 →
Flagga	Vapen
Valspråk: Je maintiendrai
Nationalsång: Wilhelmus van Nassouwe
Huvudstad	Amsterdam
Språk	Franska, nederländska
Religion	romersk-katolsk protestantisk kristendom
Statsskick	Monarki
Bildades	20 november 1813
– bildades genom	Driemanschap
– bildades ur	Kungariket Holland Första franska kejsardömet
Upphörde	16 mars 1815
– upphörde genom	Wienkongressen
– uppgick i	Kungariket Förenade Nederländerna
Folkmängd	223 3000 (1815)
Valuta	gulden
Idag del av	Nederländerna

När Nederländerna 1813 intogs av Preussens och Rysslands soldater, tog många det för givet att den nya statsbildningen skulle ledas av Vilhelm Fredrik, sonen till sista ståthållaren i Republiken Förenade Nederländerna, William V och Frederika Wilhelmina. Vilhelm Fredrik återvände till Haag, och i december 1813 utropade 1813 års triumvirat (ned. Driemanschap) honom till kung. Han antog dock titeln "suverän furste av Nederländerna". Han utropade sig däremot till kung 1815 under namnet Vilhelm I, då Suveräna furstendömet Förenade Nederländerna slogs samman med Södra Nederländerna och blev Kungariket Förenade Nederländerna.