Öppna huvudmenyn

Sunne socken, Jämtland

socken i Jämtland
Ej att förväxla med Sunne socken, Värmland.

Sunne socken ligger i Jämtland, ingår sedan 1971 i Östersunds kommun och motsvarar från 2016 Sunne distrikt.

Sunne socken
Socken
Sunne kyrka 1914.jpg
LandSverige
LandskapJämtland
KommunÖstersunds kommun
Bildadmedeltiden
Area131 kvadratkilometer
Upphov tillSunne landskommun
Sunne församling
TingslagJämtlands västra domsagas tingslag (–)
Sunne, Ovikens och Hallens tingslag ()
Sunne tingslag (–)
Karta
Sunne socken, Jämtlands läge i Jämtlands län.
Red pog.svg
Sunne socken, Jämtlands läge
i Jämtlands län.
Koordinater63°07′28″N 14°25′41″E / 63.12444444°N 14.42805556°Ö / 63.12444444; 14.42805556
Z1950 Sunne.png
Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod2568
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127406 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 130,84 kvadratkilometer, varav 97,46 land[1] År 2000 fanns här 1 093 invånare[2]. Tätorten Orrviken samt sockenkyrkan Sunne kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Sunne socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Sunne församling och de borgerliga frågorna till Sunne landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Hackås landskommun som 1971 uppgick i Östersunds kommun.[2] Församlingen uppgick 2014 i Frösö, Sunne och Norderö församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Sunne, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.[4]

GeografiRedigera

Sunne socken ligger söder om Storsjön vid Sannsundet och omfattar också några öar i sjön. Socknen är en myrrik skogsbygd.[5][6][1]

Andersön ligger i Sannsundets norra del. Ön har en skans från 1600-talet.

FornlämningarRedigera

I Sunne socken har man påträffat cirka femton boplatser från stenåldern. Från järnåldern finns ett antal gravar i anslutning till gamla boplatser. Det finns även några gravhögar i området. I terrängen har man hittat järnframställningsplatser och fångstgropar. Likaså finns ödegårdar från medeltiden.[5][6][7][8]

Bygden är arkeologiskt känd för den så kallade Kastalen i Sunne som står på den äldsta kyrkans plats. Den är numera en ruin, men utgör tillsammans med Kastalen i Brunflo ett tecken på bygdens betydelse under medeltiden. Sunne kyrkoruin är ruinen efter den kyrka, som man tror var en botgörargärning ålagd jämtarna för deras strid mot Sverre Sigurdsson på isen vid Lillsundet,Slaget på Storsjöns is år 1178, då Jämtland blev skattskyldigt under Norge.

NamnetRedigera

Namnet (1343 Sundum) kommer från byn med detta namn och innehåller plural av sund syftande på de olika sunden som skilde Andersön, Isön och fastlandet.[9][6]

KuriosaRedigera

I Sunne gamla prästgård föddes år 1717 den sedermera kände vetenskapsmannen Pehr Wargentin.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Sunne socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Sunne socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Sunne socken, Jämtland
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Sunne socken, Jämtland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera