Sumpvipa

fågelart i familjen pipare

Sumpvipa[2] (Vanellus leucurus) är en vadare i familjen pipare (Charadriidae).[3] Den häckar i Centralasien och flyttar delvis till södra Asien, Mellanöstern och nordöstra Afrika. I Europa är den en sällsynt gäst, med ett tiotal fynd i Sverige.

Sumpvipa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
White-tailed Lapwing (Vanellus leucurus) (8079438406).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
UnderordningVadare
Charadrii
FamiljPipare
Charadriidae
SläkteVanellus
ArtSumpvipa
V. leucurus
Vetenskapligt namn
§ Vanellus leucurus
Auktor(Lichtenstein, 1823)
Synonymer

Charadrius leucurus Lichtenstein, 1823
Chettusia leucura (Lichtenstein, 1823)

Vanellochettusia leucura (Lichtenstein, 1823)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och läteRedigera

 
Notera den helvita stjärten och vingovansidans teckning i brunt, vitt och svart.

Sumpvipan är en smal medelstor vipa som mäter 26–29 cm och har en upprätt kroppshållning. Den har mycket långa gula ben och ganska lång mörk näbb. Den adulta fågeln har brungrå ovansida och hals, ljusare ansikte, grått bröst och vit buk och undergump. Den har helvit stjärt och en distinkt och kontrastrikt tecknad vinge i brunt, vitt och svart. Juvenila fåglar är ljusare och har en fläckig rygg och stjärten kan ha bruna inslag.

Dess läte under häckningstid är ett peewit, som påminner om tofsvipans.

UtbredningRedigera

Sumpvipan häckar från sydvästra Asien till Centralasien. Mer detaljerat förekommer den lokalt i Turkiet och sällsynt i Kaukasus samt från sydostligaste europeiska delen av Ryssland, Iran, Irak och Syrien till Kazakstan, Uzbekistan och Turkmenistan. Den hittas även lokalt i Jordanien och i Gulfstaterna österut till Förenade Arabemiraten. Tillfälligt har den häckat i Rumänien, Ukraina och Kuwait.[4]

Populationerna i Irak och Iran är mestadels stannfåglar medan de övriga populationerna flyttar söderut om vintern till södra Asien, Mellanöstern och nordöstra Afrika.

 
Sumpvipa fotograferad i Pakistan.

Den är en sällsynt gäst i Västeuropa men har observerats i ett flertal av dess länder, bland annat i Storbritannien och alla Nordens länder förutom Island. År 2000 häckade arten i Rumänien vilket var första observerade häckningen i Europa.[5] I Sverige finns elva godkända fynd, det första på Mörkö i Södermanland 1975.[6]

EkologiRedigera

Sumpvipan häckar i glesa kolonier i träskområde i inlandet. På flytten rastar den oftare vid åar, kanaler och diken med frodig växtlighet istället för vid öppna dystränder. Den lägger fyra ägg i ett bo placerat på marken. Sumpvipan är den enda vipa som vadar i lite djupare vatten där den födosöker efter insekter och andra små byten som den främst plockar ifrån ytan.

Status och hotRedigera

Sumpvipan är en av arterna som ingår i Agreement on the Conservation of African-Eurasian Migratory Waterbirds (AEWA). Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 20 000 och 130 000 individer.[1]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Vanellus leucurus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 90. ISBN 978-84-941892-9-6 
  5. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  6. ^ Sumpvipa, BirdLife Sveriges raritetskatalog.

KällorRedigera

Externa länkarRedigera